Genom sina långtgående åtaganden för ökad hållbarhet har svensk järn- och stålindustri hamnat i fokus för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Bland annat har industrin tagit fram en klimatfärdplan för en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige som ska leda till eliminerade utsläpp av fossil koldioxid och bidra till ett fossilfritt samhälle år 2045.

Med klimatfärdplanen vill järn- och stålindustrin visa och lyfta de hinder och möjliga lösningar som kan leda till en fossilfri och konkurrenskraftig bransch, men också vilket betydande samarbete som krävs mellan företagen och politiken för att det ska lyckas. Klimatfärdplanen identifierar en rad behov gällande forskning, innovation och utveckling. Dessa behov behöver mötas för att branschens mål ska kunna nås. Arbetet med sådana insatser har redan påbörjats, men effekten kan förstärkas och accelereras genom samarbete och samordning.

Målet för Samforsk klimat är att samordna, berätta om och stärka de insatser som genomförs inom ramen för stålindustrins klimatfärdplan. Det ska ske genom en kartläggning av pågående forskning och utveckling inom och utom järn- och stålindustrin, genom att initiera nya aktiviteter och stödja projekt samt att följa upp aktiviteternas utfall.

– Vi vill framförallt stötta viktiga projekt som förverkligar klimatfärdplanen. Genom kartläggningen får vi också en överblick av vad som pågår och kan identifiera om det saknas nödvändiga forsknings- eller utvecklingsprojekt, säger Helena Malmqvist, forskningschef på Jernkontoret och en av initiativtagarna till Samforsk klimat-arbetet.

Samforsk klimat kartlägger pågående FoU, identifierar forskningsbehov, initierar och stödjer forskningsprojekt samt följer och sprider resultat.

Samforsk klimat syftar bland annat till att…

• stötta järn- och stålindustris ambition att genomföra sin klimatfärdplan.
• visa vilka forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs för att möta klimatfärdplanen.
• bidra till att forskningsresultaten tillvaratas och används så att branschen succesivt närmar sig målet.
• samla behovsägare, teknikföretag och forskare som vill och kan bidra till klimatfärdplanen.
• redogöra för forskningsbehov baserat på branschens strategier.
• lyfta fram, förstärka och skapa helhet utifrån relevant forskning som redan görs inom stålindustri, forskningsinstitut och akademi.
• initiera och stödja nya projektförslag.
• förmedla bransch- och spetskunskap som stöd till externa projektägare.
• sätta stämpeln stålindustrins klimatfärdplan på relevanta FoU-projekt.

Samforsk klimat är ett samarbete mellan järn- och stålindustrins branschorganisation Jernkontoret, medlemmar av Jernkontorets teknikområden och den nya organisationen Sustainable Steel Region.
Initiativet har stöd av Vinnova.

Webbplats: www.samforskklimat.se

The post Samordnad forskning ska bidra till att klimatfärdplanen blir verklighet appeared first on Byggkontakt.

– Blandar man nanopartiklar i byggmaterial som till exempel betong, stål eller glas kan man förbättra materialets egenskaper. Det kan bli starkare, lättare och tåligare, säger Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola på Lunds universitet.

– När man bearbetar materialet genom att exempelvis såga eller borra i det kan nanopartiklarna frisläppas och spridas som fria partiklar eller via damm i luften. Vi ska studera hur nanopartiklarna blir luftburna, vilka yrkesgrupper som exponeras för dessa partiklar i byggdamm och vilka hälsorisker det medför.

Christina Isaxon har tidigare forskat på nanopartiklar som bildas vid exempelvis svetsning. Hon har också studerat andra typer av luftburna partiklar i arbetsmiljöer. Nu ska hon kartlägga förekomsten av material med tillverkade nanopartiklar i byggsektorn och undersöka vilken hälsopåverkan de kan ha.

– Idag finns knappt någon information om vilka byggprodukter som innehåller nanomaterial. Vi vill ta reda på i vilka produkter tillverkade nanopartiklar ingår, varifrån materialen kommer och hur säkerhetsdatabladen är utformade.

Luftburna nanopartiklar studeras i laboratorium

Nanopartiklar som uppstår naturligt vid exempelvis förbränning kan vara hälsofarliga. Riskerna med de framställda nanopartiklarna som kan ingå i byggprodukter är till stor del okända.

– Vi vet sedan tidigare att inandning av nanopartiklar som inte är avsiktligt framställda kan orsaka till exempel lungsjukdom, hjärt-kärl-sjukdomar och cancer. Tillverkade nanopartiklar har ofta speciella egenskaper, vilket är anledningen till att man använder dem. Vissa av dessa egenskaper skulle kunna vara skadliga för oss. Är partiklarna till exempel fiberformade och svårlösliga, som kolnanorör, kan de i likhet med asbestfibrer vara mycket hälsofarliga, säger Christina Isaxon. 

– Genom laboratoriestudier av de här partiklarnas storlek, form, kemiska sammansättning och hur de frisläpps i byggdamm kan vi förstå hur de uppför sig i luften och vad som händer när de kommer ner i lungorna. Om det visar sig att tillverkade nanopartiklar i byggmaterial har egenskaper som gör dem särskilt hälsofarliga kan man i framtiden kanske sträva efter att undvika partiklar med dessa egenskaper. Går inte det får man försöka utveckla arbetarskyddet så att de som jobbar med produkter som innehåller nanomaterial kan vara säkra.

Vad hoppas du på av projektet?

– Jag hoppas att vi får fram kunskap som kan användas för att förbättra föreskrifter och lagstiftning inom arbetsmiljöområdet. Resultaten kommer förhoppningsvis att öka kunskapen generellt när det gäller det här steget i nanomaterialens livscykel. De flesta tidigare studier som gjorts har handlat om risker förknippade med tillverkning av nanopartiklar. Det finns stora kunskapsluckor när det gäller risker för människor som hanterar produkter som innehåller nanopartiklar, säger Christina Isaxon.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på AFA Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till Christina Isaxon och ett nytt projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Christina Isaxon, doktor i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola på Lunds universitet. Foto: Clea B Isaxon

The post Ny forskning om nanomaterial i byggbranschen kan förebygga hälsorisker appeared first on Byggkontakt.

Flera forskare, både inom medicin, ekonomi och teknik, vill se utökad finansiering för forskningsområdet trä och förbättrad hälsa. Planer finns nu att under våren 2021 starta upp ett pilotprojekt på ortopediska kliniken i Skellefteå med syftet att klargöra om det finns något samband mellan trä och hälsa. 

– Det är viktigt att reda ut om det finns ett samband mellan trä och hälsa. Tänk om vi kan uppnå snabbare återhämtning och ökat välmående för patienter genom att ta in mer trä i rummen där de vistas. Det skulle kunna innebära stora samhällsvinster för vård- och omsorgssektorn. Flera forskningsprojekt står i startgroparna för att ta reda på mer om detta men det är svårt att hitta en stabil finansiering, säger Björn Nordin som är chef för interiör och design på branschorganisationen Svenskt Trä.

The post Startskottet för tvärvetenskaplig forskning kring trä och hälsa appeared first on Byggkontakt.

Psykisk ohälsa är svår att definiera och diagnosticera. Vissa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är kända, men det finns kunskapsluckor. Sjukskrivning är ett mått på omfattningen av den psykiska ohälsan men ett osäkert sådant då många med psykisk ohälsa arbetar.

– Det saknas fortfarande kunskap på området, bland annat om vad som förbättrar livssituationen och arbetsdeltagande samt stärker arbetsförmågan. Det är därför arbetsmarknadens parter agerar och vill bidra till att få fram ny kunskap och konkreta verktyg som ger en direkt nytta för individ, arbetsplats och samhälle, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.

Forskning som kommer till nytta i arbetslivet

De forskningsprojekt som finansieras under det fyraåriga FoU-programmet ska bidra till att förklara de komplexa sambanden mellan de olika faktorer som påverkar den psykiska ohälsan Det ska ha relevans för arbetar i privat sektor och leda till praktisk nytta i en nära framtid.

– Statistik från vår skadedatabas visar att sjukskrivningar med en psykisk diagnos i regel är betydligt längre än sjukskrivningar med andra diagnoser. Det är också den orsak till sjukfrånvaro som har ökat mest för både kvinnor och män, och bland kvinnor är det den vanligaste orsaken. Eventuella skillnader mellan könen är något vi vill att forskningsprojekten belyser, säger Susanna Stymne Airey.

The post 40 miljoner till det nya FoU-programmet Att leva och arbeta med psykisk ohälsa appeared first on Byggkontakt.

Badrum för alla – nydanande lösningar för hållbar arbetsmiljö och brukarautonomi

Allt fler äldre vårdas hemma och trånga badrum gör att vårdpersonalen får svårt att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. En genomgång och utveckling av tekniska hjälpmedel som lyftanordningar och vridbara toaletter kan både bidra till en bättre arbetsmiljö och minska antalet olyckor i badrum.

Linda Rose, vid Kungliga Tekniska Högskolan, tilldelas 3 658 000 kronor för att undersöka behovet av badrumslösningar hos vårdtagare, vårdpersonal och arbetsgivare. Efter en genomgång av tillgängliga och utvecklingsbara lösningar utrustas två prototypbadrum med nyutvecklade tekniska hjälpmedel.

Projektet pågår till och med juni 2022 och väntas ge en tydlig bild av hur badrum kan förbättras för att bidra till en god arbetsmiljö och minska antalet olyckor och arbetsskador inom vård och omsorg.

Linda Rose, teknologie doktor vid Kungliga Tekniska Högskolan, tel: 08–790 94 96, e-post: linda.rose@sth.kth.se.

Hur kan man inom vården uppnå långsiktigt hållbara och attraktiva arbetstider med en individuell schemaplanering (ISP)?

När vården står inför utmaningen att rekrytera personal för att undvika underbemanning kan möjligheten att påverka sitt arbetsschema vara ett attraktivt erbjudande. Bättre kunskap om effekterna av individuell schemaplanering kan gynna personalens hälsa och bidra till säkrare och effektivare vård.

Anna Dahlgren, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 294 000 kronor för att kartlägga hur ISP används och uppfattas av undersköterskor, sjuksköterskor och avdelningschefer. En enkät kommer att skickas ut till 600–800 personer i de olika yrkesgrupperna med frågor om exempelvis sömn, balans mellan arbete och fritid, inflytande över arbetstiden och psykosocial arbetsmiljö.

Projektet pågår till och med mars 2022 och väntas generera kunskap om hur man kan använda ISP på ett sätt som möjliggör en bättre arbetsmiljö och minskar risken att medarbetare blir sjuka. I projektet ingår att ta fram rekommendationer och riktlinjer som kommer att kunna användas av medarbetare, chefer, HR-avdelningar och ledningar inom vården.

Anna Dahlgren, doktor i psykologi vid Karolinska Institutet, tel: 070–258 20 03, e-post: anna.dahlgren@ki.se.

Bara en bagatell – eller? Att avnormalisera trakasserier och hot om våld på hotell- och restaurangarbetsplatsen

Hotell- och restaurangbranschen sysselsätter många unga, kvinnor och invandrare och är samtidigt en bransch där den psykosociala arbetsmiljön inte är så väl kartlagd. Ökad kunskap kan förebygga risken att utsättas för sexuella och rasistiska trakasserier eller hot och våld och ligga till grund för goda arbetsvillkor och en hållbar arbetsmiljö.

Kristina Zampoukos, vid Mittuniversitetet, tilldelas 3 752 000 kronor för att studera förekomsten av trakasserier, hot och våld och hinder för att arbeta förebyggande och för att undersöka behovet av metoder och verktyg för att förändra kulturen i hotell- och restaurangbranschen. Studien innefattar individ- och gruppintervjuer med chefer, skyddsombud och anställda inom kök och servering, städning, reception och konferens.

Projektet pågår till och med februari 2022 och förväntas bidra med kunskap, rekommendationer och åtgärdsförslag som ökar möjligheterna att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö inom hotell- och restaurangnäringen.

Kristina Zampoukos, doktor i samhällsgeografi vid Mittuniversitetet, tel: 010–142 79 12, e-post: kristina.zampoukos@miun.se.

10 år med Bas-P och Bas-U – hur kan deras effektivitet öka och byggarbetsmiljön bli säkrare?

På en byggarbetsplats samlas ofta många yrkesgrupper och sedan 10 år tillbaka kräver Arbetsmiljöverket att särskilda arbetsmiljösamordnare, Bas-P och Bas-U, ansvarar för arbetsmiljön vid planering och utförande av arbetet. En utvärdering av de båda samordnarrollerna kan öka förståelsen för hur ett fungerande arbetsmiljöarbete kan bidra till att minska risken för tillbud och skador.

Sanny Shamoun, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 480 000 kronor för att utifrån ett så kallat MTO-perspektiv undersöka samspelet mellan människa, teknik och organisation i byggbranschen. Data samlas in genom intervjuer, en enkät och arbetsplatsbesök. Resultat och förslag diskuteras sedan på en workshop med bland andra skyddsombud, chefer, HR-anställda och representanter från Arbetsmiljöverket.

Projektet pågår till och med 2021 och väntas resultera i handfasta råd och rekommendationer för hur man möjliggör en god arbetsmiljö i byggbranschen med hjälp av arbetsmiljösamordnarrollerna Bas-P och Bas-U.

Sanny Shamoun, doktor i psykologi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 010–788 65 52, e-post: sanny.shamoun@ivl.se.

Vad krävs för att arbetsmiljöarbetet ska fungera i kedjeföretag inom handeln?

Numera domineras dagligvaru- och detaljhandeln av butikskedjor där ramarna för arbetsmiljöarbetet ofta sätts av huvudkontoret och sedan införs i butikerna. Ökad kunskap om hur kedjeföretag arbetar med arbetsmiljön kan belysa utmaningar och möjligheter och bidra till ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete i handeln.

Maria Vigren, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 3 650 000 kronor för att studera arbetsmiljöarbetet i kedjeföretag och hur det implementeras från central nivå. Data kommer att samlas in genom besök i 6–8 butikskedjor och intervjuer med personer som deltar i arbetsmiljöarbetet för att sedan analyseras ur ett OBM-perspektiv, Organizational Behaviour Management.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas resultera i konkreta råd om hur en god arbetsmiljö kan möjliggöras i kedjeföretag.

Maria Vigren, fil.kand. i personal- och arbetslivsfrågor, IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 010–788 66 43, e-post: maria.vigren@ivl.se.

Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart

Närmare var tredje sjöman i Sverige är kvinna och på senare år har en tidningsartikel och ett upprop i samband med #MeToo-rörelsen uppmärksammat sexuella trakasserier inom sjöfarten. Ökad kunskap om hur man kan förebygga och hantera kränkande särbehandling ombord kan bidra till en bättre och jämställd arbetsmiljö.

Cecilia Österman, vid Linnéuniversitetet, tilldelas 1 210 000 kronor för att identifiera, sammanställa och utvärdera metoder och strategier som kan minska risken för kränkningar. Utvärderingen kommer att ske i samarbete med representanter för rederier, arbetstagarorganisationer och yrkesnätverk inom sjöfarten.

Projektet pågår till och med januari 2021 och förväntas resultera i kommunikation om metoder och strategier för att minska risken för kränkande särbehandling inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Förankring av projektet i branschen väntas göra det lättare att införa de föreslagna åtgärderna i sjöfartens vardag.

Cecilia Österman, doktor i sjöfartsvetenskap vid Linnéuniversitetet, tel: 070–748 27 07, e-post: cecilia.osterman@lnu.se.

Smarttelefon-baserad mätning, riskanalys och intervention av kraft och rörelse vid handintensivt arbete

Repetitivt och påfrestande arbete som orsakar belastningsbesvär i underarmar, händer och fingrar är vanligt inom exempelvis dagligvaruhandeln. Ett bärbart system som mäter muskelaktivitet och handledens vinkel och rörelsehastighet kan ge mer tillförlitliga riskbedömningar än dagens observationsbaserade ergonomiska bedömningsmetoder och bidra till bättre arbetsteknik och arbetsplatsutformning.

Carl Lind, vid Karolinska Institutet, tilldelas 1 737 000 kronor för att undersöka om ett bärbart mätsystem med återkoppling via vibrerande sensorer kan minska skadliga belastningar och ge mer precisa och mindre kostsamma riskbedömningar. Muskelaktivitet i underarmar och vinkel och rörelsehastighet för handleder kommer att mätas hos lagerarbetare och kassapersonal med hjälp av trådlös teknik i form av elektromyografi och positions- och rörelsemätare, så kallade inertial measurements units.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas visa om så kallad vibrotaktil återkoppling kan främja bättre arbetsteknik vid handintensivt arbete och om det bärbara mätsystemet kan leda till mer kostnadseffektiva riskbedömningar med högre tillförlitlighet. Resultaten väntas ge kunskap om metoder som kan bidra till att förebygga belastningsbesvär och minska sjukfrånvaron.

Carl Lind, teknologie doktor i ergonomi vid Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin, tel: 070–496 01 56, e-post: carl.lind@ki.se.

Referensmätningar kring EMF-direktivet

I juli 2016 infördes ett EU-direktiv om exponering för elektromagnetiska fält i svensk lagstiftning i och med Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2016:3. Direktivet är komplicerat och EU-kommissionens vägledning ger inte företag tillräcklig hjälp för att kunna följa föreskrifterna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Projektets syfte är att göra referensmätningar i industrin som kan användas som kompletterande vägledning.

Hans Grönqvist, vid Swerea IVF AB, tilldelas 3 528 000 kronor för att identifiera industrier som har svårt att uppfylla föreskriftens krav och för att genomföra mätningar och simuleringar av elektromagnetisk exponering. I projektet ingår att utveckla en metod för bedömning av riskerna vid exponering för elektromagnetiska fält.

Projektet pågår till och med september 2020 och väntas leda till ökad kunskap om elektriska och magnetiska fält, vilket i sin tur kan underlätta för industrin att uppfylla kraven i AFS 2016:3.

Hans Grönqvist, doktor i mikrovågsteknik vid Swerea IVF AB, tel: 070–780 62 60, e-post: hans.gronqvist@ri.se.

Utveckling av ett numeriskt beräkningsverktyg med en öppen källkod för att skapa en säkrare arbetsmiljö inom svensk industri avseende dammexplosioner

Dammexplosioner inträffar i industrin när brännbara dammpartiklar kommer i kontakt med luft vid produktion och bearbetning av till exempel livsmedel, pellets eller metall.

Ett beräkningsverktyg som till skillnad från dagens förenklade beräkningsmodeller tar hänsyn till potentiella förbränningsfenomen vid en explosion gör det möjligt att utveckla bättre system för tryckavlastning och därmed en säkrare arbetsmiljö.

Chen Huang, vid RISE Research Institutes of Sweden AB, tilldelas 2 937 000 kronor för att utveckla en modell och ett numeriskt verktyg, DustExploFoam, för beräkning av förbränningsfenomen som acceleration, explosion och turbulens i flamman vid en dammexplosion. I projektet ingår att beräkna explosionsscenarier i samråd med berörda industrier.

Projektet pågår till och med 2021 och förväntas bidra med ökad kunskap om dammexplosioner och dess konsekvenser. Projektet väntas också resultera i utveckling av det numeriska verktyget DustExploFoam och rekommendationer för hur man kan konstruera bättre explosionssäkerhetssystem i industrin.

The post 28 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa appeared first on Byggkontakt.

Optimerad takrenovering för effektiva solcellstak 

Projektet har fått namnet EST som står för ”Optimerad takrenovering för Effektiva SolcellsTak”, och kostnadsoptimering och effektivitet är just vad det handlar om. Flera intressanta lösningar för takintegrerad solel är på väg ut på marknaden, men de har hittills visat sig vara antingen alltför kostsamma eller inte fullt ut kvalitetssäkrade. Det är här projektet EST vill göra skillnad.

Ett samarbete med fastighetsmarknaden och akademin
Genom EST går RISE vidare med partners, erfarenheter och kunskap om bland annat prefabricerade solcellstak från tidigare projekt. Det nya med EST är att man nu försöker omsätta idéerna i praktik när ett antal flerbostadshus och lokalbyggnader ska få sina tak renoverade.

I projektet deltar fyra fastighetsägare: Einar Mattsson, AB Bostäder Borås, Gårdstensbostäder och Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad. I samarbete med dem och deras konsulter kommer projektets forskare från RISE, Chalmers och Högskolan Dalarna att genomlysa och analysera planeringsprocessen, ekonomin och ett antal nya tekniska möjligheter för samordnad takrenovering och installation av solceller.

 – Den tillgängliga solenergipotentialen utnyttjas ofta dåligt när man renoverar tak eftersom ytan bryts upp av rör och andra objekt på taket, säger David Larsson på Solkompaniet, en av initiativtagarna till projektet.

Ett annat problem är att den klimatnytta som solcellerna ger, inte räknas med fullt ut när man beräknar byggnadens energiprestanda enligt Boverkets riktlinjer. Projektet kommer därför också att adressera de begränsningar som ligger i den här typen av regleringar och styrmedel.

Takrenovering och solceller hör ihop
Syftet är att ta fram ny kunskap, inspirera och initiera demonstration av nya effektivare bygg- och installationslösningar.
– Projektets långsiktiga mål är att lösa upp de frågetecken som finns kring kostnad och kvalitet, så att merparten av morgondagens takrenoveringar landar i heltäckande, snygga och effektiva solcellstak, menar Peter Kovács, projektledare på RISE.

Om projektet
EST, som får finansiering av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet E2B2, pågår till och med 2020. Energimyndighetens fastighetsnätverk BeBo och BELOK samt det nationella renoveringscentret kommer alla att bidraga till att vägleda projektet för att sedan kunna dra nytta av resultaten.

På bilden syns Kvarteret Taklampan i Stockholm som har solceller på taket och som fick föreningen Svensk Solenergis hedersomnämnande ”Årets anläggning 2017”. Fotograf: Solkompaniet/Einar Mattsson

The post RISE leder tillämpad forskning om takrenovering med solceller appeared first on Byggkontakt.

Bristen på kunskap och kompetens inom vår infrastruktur är ett hot mot samhället, skriver Mistra i bakgrunden till satsningen.

–  Vårt forskningsprogram, som RISE kommer att leda, bidrar till att kommuner och VA-verksamheter får bättre underlag att bygga sina beslut på, där möjligheterna med ny teknik och nya sätt att organisera tas tillvara. Det handlar om miljardbelopp som behöver investeras i infrastrukturen och då måste vi göra det på ett hållbart och effektivt sätt, säger Annika Malm, forskare på RISE och blivande Programchef.

– Vi är ett starkt konsortium med forskare på framför allt Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, KTH/KTH Vattencentrum,  Linköpings Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Chalmers och RISE, men speciellt viktigt är delaktigheten från kommunerna. Seniora forskare kompletteras med doktorander som till stor del kommer att arbeta i de kommunala organisationerna. Det innebär att forskningen utgår från behoven och att kommunerna ökar möjligheten att ta till sig ny forskning, berättar Annika vidare.

– Kompetensbehoven är stora och programmet har som mål att halvera kompetensbristen. Det gör kunskapsförmedling till en mycket viktig del där vi planerar för både seminarier och för webb-baserade utbildningsdelar, samt att utveckla nya grepp och metoder för att göra kunskap mer lättillgänglig och området mer attraktivt, säger Gunn-Mari Löfdahl, senior projektledare på RISE. Bara inom VA-området behövs ytterligare ca 1600 – 3100 personer i Sverige för att uppnå en långsiktigt hållbar nivå av underhållet.

Inriktningen på programmet är tillståndsbedömningar, prognoser och beslutsstöd för investeringar, finansierings- och affärsmodeller samt hur kommunala processer och organisation kan utvecklas för att på bästa sätt möta de stora investeringsbehov samhället står inför. Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (www.mistra.org) satsar 49 MSEK för arbetet över fyra år och ytterligare medfinansiering från partners innebär en total budget på över 80 MSEK.

The post Forskning ska göra underhållet av infrastruktur smartare appeared first on Byggkontakt.

SISAB förvärvade fastigheten av Kungliga Vetenskapsakademien och arbetar nu för att återigen öppna upp byggnaden för kunskapstörstande ungdomar (Observatoriemuseet stängdes 2014).

Byggnaden måste hanteras varsamt och noggrant. Just nu ser SISAB:s förvaltare och drifttekniker över fastigheten och genomför nödvändiga förbättringar och förändringar. Allt granskas på detaljnivå och en plan för bästa möjliga förvaltning tas fram. Två av flyglarna är idag uthyrda till annan verksamhet. Bland annat Berättarministeriet.

– Det är ett hedrande och utmanande uppdrag att ta hand om en sådan här unik fastighet. Vi har organisationen och erfarenheten av att ta hand om historiska fastigheter och låta dem vara öppna för våra yngsta stockholmare, säger Claes Magnusson, vd för SISAB.

Utbildningsförvaltningen tillsammans med Vetenskapens hus arbetar nu för att kunna erbjuda skolklasser och lärare utbildning och fortbildning i de gamla anrika lokalerna. Planerad start för den verksamheten är vid årsskiftet.

Världsunik forskningsinsats
Temperatur och nederbörd har mätts tre gånger dagligen på observatoriet sedan 1756. Observatoriet är därför den enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i drygt 250 år. Idag sköter SMHI mätningarna och har en mätstation utanför byggnaden. Nu i april tilldelades de utmärkelsen ”Centennial station” av världsmeteorologiorganisationen WMO.

The post Observatoriet öppnas upp igen appeared first on Byggkontakt.

Forskningsprofilen ”Virtuella fabriker med kunskapsdriven optimering” (VF-KDO) kommer att rymmas inom Högskolans forskningsmiljö INFINIT. Det övergripande generella målet för forskningsprofilen är att bidra till kunskap och innovationer inom virtuell utveckling och optimeringstekniker som är avgörande för att designa och driva nästa generations tillverkningssystem. Bakom den ansökan som nu beviljats av KK-stiftelsen står Amos Ng och Anna Syberfeldt som båda är professorer vid Högskolans institution för ingenjörsvetenskap.

– Det känns väldigt roligt. Det är det största som har hänt inom den här forskningsgrenen hos oss, vid Högskolan i Skövde, helt klart. Det är resultatet av ett långsiktigt arbete de senaste 10-15 åren som lett fram till det här, säger Anna Syberfeldt, och Amos Ng fyller i:

– Det här gör också att vi kan stärka vår ledande position inom området nationellt. En stor eloge ska också gå till tillverkningsindustrin, som vi samarbetar med, som också gjort det här möjligt.

Optimerar hela produktionskedjan

Arbetet inom forskningsprofilen, som startar 1 september 2018, kommer i huvudsak fokusera på att, på olika sätt, testa industrilösningar i virtuell miljö. På så sätt kan industriföretag bedriva utveckling – utan att behöva investera i ofärdiga lösningar.

– Hos oss kan företagen testa alltifrån minsta sensor till hela fabriker. Vad som är unikt med våra virtuella tester är också att hela produktionskedjan optimeras. Med tester kan det annars vara lätt att varje del optimeras var och en för sig. Men här tar vi ett helhetsgrepp, säger Anna Syberfeldt vidare.

Finansieras av KK-stiftelsen och partnerföretag

Totalt omfattar KK-stiftelsens bidrag cirka 49 miljoner kronor (inklusive overheadkostnader) som fördelas över åtta år. Till detta läggs medfinansiering från partnerföretagen och Högskolan på ungefär lika mycket. All KK-finansierad forskning bedrivs i nära samarbete med företag. I den här forskningsprofilen kommer Högskolans forskare att samarbeta med Volvo Car Corporation, Volvo Group Trucks Operations, Scania CV, IKEA Industry, Flexlink, Arla Foods Götene och ABB.

– För att möta morgondagens utmaningar inte minst med tanke på digitaliseringen, kommer det bli ett väldigt viktigt arbete. Vi vet att Högskolan i Skövde är duktiga på ergonomi- och flödessimuleringar, och den kunskapen kommer att komma till nytta för oss. Forskningen är också betydelsefull eftersom den ger oss underlag för att ta beslut om framtida investeringar, säger Lars Hanson, Scania CV.

The post Nära 100 miljoner till Högskolan i Skövdes nya forskning appeared first on Byggkontakt.

Testlektioner i nya miljöer 
Lärarna och eleverna kommer att få testa att ha lektioner i de nya miljöerna, och sedan görs upprepade förändringar utifrån hur lokalerna fungerar för de syften undervisningen har att uppfylla.

– Det är intressant att se till miljön som helhet, för den påverkas både av lärare, elever, den fysiska skolmiljön och andra faktorer, säger Anneli Frelin. Ingen miljö är optimal för alla syften i skolan, men det finns en potential att förbättra utbildningsmiljön så att den passar morgondagens skola och arbetsliv bättre.

Mycket att vinna 
I andra delar av projektet testas andra aspekter av hur en god utbildningsmiljö kan se ut. Bland annat har sensorer installerats som mäter till exempel ljus och luftkvalitet.

– Eftersom det är dyrt att bygga om och att köpa nytt, finns mycket att vinna på att skapa en laborativ miljö där olika lösningar kan testas innan de sjösätts, säger Jan Grannäs.

The post 11 miljoner till forskning för att vässa skolan appeared first on Byggkontakt.