Det är goda chanser till jobb för den som har eller nu påbörjar en utbildning. Barnmorskor, sjuksköterskor, lärare, ingenjörer, IT-specialister, elektriker, undersköterskor, kockar och snickare kommer att vara fortsatt hett eftertraktade. Om fem år väntas underskottet på utbildad arbetskraft vara 100 000 personer.
I dag presenterar Arbetsförmedlingen en ny prognos för 200 yrken. Den visar en fortsatt brist på utbildad personal, och därmed goda chanser till jobb, inom många yrken fram till 2024. Men de ljusa framtidsutsikterna gäller främst yrken som normalt kräver utbildning, gärna en yrkesutbildning på gymnasiet eller på högskolan.
På topplistan över var det kommer att vara minst konkurrens om jobben om fem år finns flera vårdyrken som barnmorskor, psykologer, läkare, tandläkare och sjuksköterskor, men även undersköterskor. Civilingenjörer, tekniker och IT-specialister har också en fortsatt god arbetsmarknad. Det ser även ljust ut för yrken inom bygg och anläggning, till exempel för murare, betongarbetare, elektriker och snickare.
– Vi har haft en brist på utbildad arbetskraft en längre tid. Vi ser att arbetsgivare sänker kraven på erfarenhet och utbildning eller rekryterar kompletterande yrkesgrupper, till exempel vårdbiträden som avlastar undersköterskor. Det ger bättre jobbmöjligheter för fler, särskilt för nyutexaminerade, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Prognosen visar att det kommer att fattas totalt 100 000 personer som har den kompetens som arbetsgivarna söker om fem år. Över hälften, 55 procent av dem, skulle behövas inom hälso- och sjukvård samt olika pedagogiska yrken som lärare och förskollärare.
– Det innebär stora utmaningar, inte minst för offentlig sektor. För att klara kompetensförsörjningen har utbildningsväsendet en avgörande roll, men arbetsgivarna har också ett ansvar att göra yrkena mer attraktiva och locka fler till utbildningar som leder till jobb, säger Annelie Almérus.
Det blir dock kärvare att få jobb inom yrken som normalt inte kräver utbildning eller erfarenhet. Även de som påverkas av fortsatta strukturförändringar får det svårare. Några exempel är bensinstationspersonal, sekreterare, ekonomiassistenter, investeringsrådgivare och kassapersonal.
Arbetsförmedlingens rapport Var finns jobben? bygger på intervjuer med över 14 000 arbetsgivare, både privata och offentliga. Hela rapporten finns på:
www.arbetsformedlingen.se/press
2024 blir det minst konkurrens om de här jobben – yrken på högskolenivå
Barnmorskor
Civilingenjörer, ingenjörer och tekniker
Förskollärare
Läkare och tandläkare
Läraryrken
Mjukvaru- och systemutvecklare
Psykologer
Sjuksköterskor
Socialsekreterare
Systemanalytiker och it-arkitekter
2024 blir det minst konkurrens om de här jobben – yrken inom övriga utbildningsnivåer
Anläggningsarbetare och anläggningsmaskinförare
Betongarbetare, murare och målare
Buss- spårvagns- och lastbilsförare
Elektrikeryrken
Kockar
Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
Slaktare och styckare
Träarbetare och snickare
Undersköterskor
VVS-montörer
2024 blir det störst konkurrens om de här jobben, yrken på högskolenivå
Banktjänstemän
Chefssekreterare och VD-assistenter
Fastighetsmäklare
Finansanalytiker och investeringsrådgivare
Fotografer
Grafisk formgivare
Informatörer, kommunikatörer och PR-specialister
Journalister
Musiker, sångare och kompositörer
2024 blir det störst konkurrens om de här jobben, yrken på övriga utbildningsnivåer
Bensinstationspersonal
Butikssäljare, dagligvaror och fackhandel
Ekonomiassistenter
Handpaketerare
Kafé- och konditoribiträden
Kassapersonal
Prepresstekniker, tryckare och bokbindare
Reklamutdelare och tidningsdistributörer
Resesäljare och tidningsdistributörer
Vaktmästare
Källa: Arbetsförmedlingen