Debattartikel av Niklas Högstedt för företagande.se
De nya 3:12-reglerna beskrivs som en förenkling som skapar vinnare bland småföretagare. Men enligt skatterådgivaren Niklas Högstedt försvagas incitamenten i tillväxtbolag kraftigt. För nyckelpersoner med mindre ägarandelar kan det lönebaserade utdelningsutrymmet i praktiken bli noll redan 2026.
De nya 3:12-reglerna beskrivs ofta som en förenkling där många blir vinnare, vilket stämmer om man ser till höjt grundbelopp och enklare konstruktion.
Men det är inte hela bilden. Reformen innehåller en tydlig systemförändring som i praktiken missgynnar tillväxtbolag med spritt ägande och särskilt de nyckelpersoner som får mindre ägarandelar i bolag som bidrar till tillväxt och flera arbetstillfällen. Det nya regelverket gäller redan vid utdelning under 2026.
Från koppling till lönesummor till ”per-delägare-spärr”. Tidigare har 3:12-reglerna haft en tydlig koppling till bolagets lönesummor. Det har funnits en logik: Fler anställda och högre löneunderlag har gett ett större lågbeskattat utdelningsutrymme för delägare med minst 4 % ägarandel.
I de nya reglerna ersätts detta med en modell där varje delägare först får räkna fram sin andel av löneunderlaget och därefter görs ett avdrag om 8 inkomstbasbelopp innan 50 procent av återstoden får räknas.
Detta innebär en tydlig tröskeleffekt. Ta exempelvis ett bolag med 15 miljoner kronor i lönesumma. En nyckelperson som äger 4 procent med en andel av löneunderlaget på
600 000 kronor, kunde med tidigare regelverk tillgodoräkna sig 50 av denna del till lågbeskattat utdelningsutrymme.
Men eftersom 8 inkomstbasbelopp 2026 motsvarar 644 800 kronor blir det lönebaserade utrymmet med nya regelverket noll. Effekten av ändrat regelverk drabbar även betydligt större ägare om lönesummorna är lägre. För en ägare med 10 % i ett bolag med en total lönesumma på 6 448 000 kronor blir den lönebaserade delen 0….
Läs hela artikeln HÄR