Detta är något Stockholms Handelskammare efterfrågat och arbetat aktivt för i många års tid. 

– Forsknings- och utbildningsmiljöer i världsklass är nödvändiga om Stockholm ska kunna sträva efter att vara Europas bästa huvudstad och för att Sverige ska ses som ett attraktivt land för företagande och innovationer också i framtiden, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Att Kungliga Tekniska Högskolan och MIT nu etablerar ett samarbete ligger väl i linje med vad Stockholms Handelskammare efterfrågade redan år 2013.

Andreas Hatzigeorgiou menar att exempelvis kunskapen och erfarenheten från MIT:sSenseable City Lab kan ha stor betydelse för Stockholm.

– Stockholm står inför en trafikinfarkt som måste botas. MIT:s etablering i Stockholm och samarbetet med KTH om hur ny teknik kan förbättra trafikflöden och hur städer växer smart kommer kunna stärka hela huvudstadsregionen, säger Andreas Hatzigeorgiou.

The post Handelskammaren: Amerikanskt toppuniversitet till Stockholm är bra för Sverige appeared first on Byggkontakt.

De sex våningar höga byggnaden, som ska ersätta den gamla Juslenia-byggnaden på campusområdet, kommer att utrustas med laboratorium och kontor, med en stor hall i glas och trä som sträcker sig genom hela byggnaden. Totalt omfattar byggnaden 23 000 kvadratmeter brutto och kommer att rymma undervisnings- och forskningsfaciliteter, uthyrningsbara ytor samt ett gym och restaurang.

Forsknings- och laboratoriefaciliteter ställer höga krav på konstruktionen. Den övergripande planlösningen och dess mångsidiga lösningar kommer bidra till gemensamma aktiviteter och delade tjänster samt till att säkerställa en hög nyttjandegrad för alla framtida användare. Projektet har som mål att certifieras på nivån Excellent inom miljöcertifieringssystem BREEAM.

Byggnationen startar omedelbart och slutföras under våren 2021 och byggnaden tas i bruk samma höst.

The post Skanska bygger nya faciliteter vid Åbo Universitets campus appeared first on Byggkontakt.

– Det är väldigt roligt att få möjlighet utveckla en stad som är tillgänglig för alla genom modern teknik och tillsammans med regionens näringsliv och ledande forskare vid Mittuniversitetet. Det kommer bidra positivt till kommunens utveckling inom flera områden, säger Anders Hedenius, ordförande för Stadsbyggnadsnämnden och för kommunens funktionshindersråd.

Framkomlighet står i fokus för projektet. Runtom i Sundsvall kommer sensorer och noder att sättas upp på ramper, hissar och fordon som till exempel hemtjänstbilar och snöröjningsfordon. Genom dessa samlas data in om tillgänglighet och framkomlighet. Sedan utvecklas system som beskriver framkomligheten på olika gångstråk i kommunen efter snöröjning och halkbekämpning. Via en molntjänst och en app kommer därefter kommuninvånarna att kunna få rekommendationer om hur framkomligheten ser ut.

– Med detta projekt får vi möjlighet att skapa något som ger nationellt och internationellt avtryck! Det visar återigen på den styrka och den samverkan som finns inom IT-sektorn i vår region, säger Lars Persson Skandevall, VD för Bron Innovation.

– Vi håller en hög nivå på forskning inom Internet of Things och utvecklar redan i dag lösningar för ett smartare samhälle. Nu får vi möjlighet att göra det med fokus på tillgänglighet. Det är ett väldigt spännande och ganska outforskat område där jag ser stor potential för oss att ta en ledande position, säger Mattias O’Nils professor vid Mittuniversitetet och forskningsledare vid STC.

Projektet kommer genomföras av följande av Brons medlemmar: Portal+, Masarin Consulting Group, Permobil, Telia, Wevill Sweden, Icomit, Pro&Pro, Mittuniversitet, RISE Acreo, Bron Innovation och Sundsvalls kommun. Projektet som pågår under perioden juni 2018 – juni 2021.

The post Tillgänglighet i fokus när Sundsvall satsar på att bli världsledande appeared first on Byggkontakt.

Det kan bli enklare att mäta partiklar i luften, något som i sin tur kan bidra till en hälsosammare närmiljö. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas hur en passiv partikelprovtagare som inte kräver pump och elström kan vara tillförlitlig vid stationär provtagning, tack vare en nyutvecklad analysmodell.

– Med tanke på hur farligt det faktiskt är att andas in luftburna partiklar är det viktigt att hitta metoder som gör att man så enkelt som möjligt kan hålla koll på föroreningarna, säger Mariam Shirdel, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

I sin avhandling har Mariam Shirdel studerat en passiv partikelprovtagare som ursprungligen tagits fram vid University of North Carolina. Den har tidigare visat lovande resultat för partiklar större än 2,5 mikrometer men har visat alltför låga koncentrationer för mindre partiklar i jämförelse med kontrollprovtagare. Mariam Shirdel visar dock att man genom att använda en ny analysmodell fick god överensstämmelse med kontrollinstrumentet vid stationär provtagning.

Att använda passiv provtagning underlättar mätning av damm i exempelvis arbetsmiljön jämfört med den teknik som idag används med aktiv provtagare, där en eldriven pump suger in damm som samlas upp i en avskiljare. Passiva provtagare kan göras mindre och man slipper ordna med strömförsörjning vid provstället.

Om den undersökta provtagaren sattes på en person visade den också dammet från arbetsmiljön och inte exempelvis störande faktorer som hud och kläder. Dock visade den passiva provtagaren då betydligt högre värden än kontrollinstrumentet.

– Slutsatsen är att tekniken med passiv partikelprovtagare fungerar bra på en plats men ännu inte är riktigt mogen för att bäras på personal, säger Mariam Shirdel.

Undersökningen gjordes i en gruva, en miljö där dammexponering kan vara ett arbetsmiljöproblem. För att utvärdera resultaten av provtagaren tas bilder på dammet med ett svepelektronmikroskop.

Mariam Shirdel är tidigare utbildad civilingenjör inom teknisk fysik.

Till avhandlingen

The post Ny metod förenklar mätning av damm i luften appeared first on Byggkontakt.

The post Typ av arbete avgör trivsel i aktivitetsbaserat kontor appeared first on Byggkontakt.

Bilderna: Byggstart för de tre husen är planerad till i höst och första inflyttning ska då kunna ske 2021.

I ett första skede ska Akademiska Hus och Skanska genomföra nödvändiga förberedelser för byggprojektet med avsikt att nå fram till ett entreprenadavtal i höst.

Campus Albano ska bli ett vetenskapligt nav som knyter ihop Stockholms universitet och KTH med staden och bildar ett hållbart universitetsområde med utbildnings- och kontorsmiljöer för studenter, lärare och forskare.

– Vi ser fram emot att få vara med och bidra till utvecklingen av Stockholms nya universitetsområde. Det ger oss möjlighet att fortsätta det fina samarbete vi haft sedan tidigare med Akademiska Hus, senast med forskningslaboratoriet Biomedicum i Solna, säger Bengt Staaff, regionchef, Skanska Sverige AB.

Utvecklingen av campus Albano sker i samklang med naturen där stor hänsyn tas till den biologiska mångfalden. Målet är att bli en förebild inom hållbart stadsbyggande. Avsikten är att husen ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, silvernivå.

Albano blir en plats där universiteten i Stockholm kan verka och samverka med varandra och det omgivande samhället, och där en mångfald av verksamheter ska bidra till en levande miljö under dygnets alla timmar.

– Vi ser fram emot att ha med Skanska på den här resan, som nu får i uppdrag att tillsammans med Akademiska Hus fortsätta att planera för byggnation av tre av husen på området, säger Hayar Gohary, projektdirektör på Akademiska Hus.

The post Skanska förbereder för tre nya hus på universitetsområdet Albano appeared first on Byggkontakt.

Fastigheterna inrymmer tillsammans 2 000 studenter och 300 anställda och omfattar 25 000 kvadratmeter. Två av fastigheterna är belägna i Töölö i kvarteren kring Riksdagshuset och flera av Finlands mest kända museum. Den tredje fastigheten är belägen i Berghäll i närheten av stadsutvecklingsprojektet Fiskehamnen.

– Det är glädjande att vi förvärvar tre universitetsfastigheter och ökar andelen utbildningsfastigheter med offentliga hyresgäster i vår finska portfölj. Vi ser framemot ett långsiktigt och nära samarbete med Konstuniversitetet och gläds åt att få förvalta och utveckla dessa verksamhetsanpassade fastigheter med dess anrika akademier, säger Jarkko Leinonen, Hemsös Finlandschef.

Fastigheten som inrymmer Sibelius-Akademin kommer att genomgå en omfattande renovering i syfte att skapa ändamålsenliga och moderna utbildningslokaler. Säljare är Helsingfors Universitetsfastigheter AB.

The post Hemsö förvärvar tre universitetsfastigheter i Helsingfors appeared first on Byggkontakt.

Foto: Orasis/ Stockholms universitet

Uppdraget omfattar leverans av systemstöd för lokalhantering där bl a lokaldatabas, ritningshantering, projektredovisning, stöd för in- och uthyrning av lokaler, hyresgästsregister, lokalvård, Facility Management och ärendehantering ingår.

-Vi är stolta och glada att våra produkter och tjänster ännu en gång valts av ett stort och krävande universitet. Uppdraget är ytterligare ett bevis på att vårt erbjudande matchar marknadens behov av den här typen av lösningar, säger Tony Ulmehag, Key Account Manager på Symetri.

Stockholms universitets inhyrda lokalbestånd uppgår till ca 300 000 kvm. Uppdragets värde för avtalsperioden på fem år är 7,7 miljoner SEK och omfattar även avrop från Högskolan i Skövde.

The post Stockholms universitet säkerställer långsiktig systemlösning för lokal- och bostadsplanering appeared first on Byggkontakt.

– Det här öppnar för helt nya möjligheter att skapa ultratunna optiska komponenter vars egenskaper kan förändras med en knapptryckning, säger Alexander Dmitriev, professor vid Göteborgs universitet.

Optik finns överallt omkring oss, exempelvis i skärmar, belysning, kameraobjektiv och glasögon. Men optiken saknar det mänskliga ögats förmåga att enkelt anpassa sig och fokusera på olika avstånd.

För att komma till rätta med det problemet samarbetar forskaren Alexander Dmitrievs grupp vid Göteborgs universitet med forskare i Spanien (nanoGUNE Center) och Italien (Italian Institute of Technology).

– På våra laboratorier arbetar vi med att styra ljuset med hjälp av magnetfält. Vi använder mycket små magnetfält, med samma styrka som kylskåpsmagneter, för att inte störa omgivningen och för att uppnå en teknik som är liten och bärbar, säger Alexander Dmitriev, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

Justerbar optik i realtid ger nya möjligheter
De samarbetande forskargrupperna har nu publicerat nya resultat i den vetenskapliga tidskriften Nano Letters. Genom att på en mycket tunn glasskiva lägga ett lager med nanoantenner för ljus (där antennerna är av guld och nickel och 20 nanometer höga) kunde forskarna vrida och re-polarisera synligt ljus som passerar glasskivan med hjälp av magnetfält.

– Det här ger oss helt nya möjligheter att skapa ultratunna optiska komponenter vars egenskaper kan ändras med en knapptryckning genom att kontrollera ett mycket litet magnetfält, säger Alexander Dmitriev.

Öppnar för flexibla komponenter och ny produktion
Genom den nya forskningen kommer det kanske i framtiden inte längre att behövas skrymmande kameraobjektiv.

– Vi föreställer oss att optiken i framtiden enkelt kan förändras i realtid i din mobiltelefon, eller i ett par specialiserade glasögon, på samma sätt som ögat ständigt anpassar sig, säger Alexander Dmitriev.

Förutom möjligheten att skapa mycket små och mycket flexibla optiska komponenter öppnar forskningen också för nya kemiska produktionsmetoder.

– Det är mycket viktigt hur cirkulär-polariserat ljus interagerar med olika material runt omkring oss. Cirkulär-polariserat ljus har även den mycket viktiga funktionen att det kan användas för att syntetiskt framställa olika kemikalier och läkemedel med asymmetrisk struktur. Vilka möjligheter öppnar sig inte om allt ljuset gör kan ändras i realtid på beställning? säger Alexander Dmitriev.

Titel: Magnetic Control of the Chiroptical Plasmonic Surfaces
Digital publicering: http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/acs.nanolett.7b04139

The post Kontrollerar optik med magnetfält appeared first on Byggkontakt.

Bilden: David Chapman och Agneta Larsson, forskare vid Luleå tekniska universitet. Foto: Luleå tekniska universitet.

– Samhället måste underlätta och planera för att människor ska kunna visas utomhus alla årstider. Det är redan tufft på våra breddgrader, med den väderlek och det mörker som är vintertid. Klimatförändringarna tillför ytterligare risker och utmaningar, säger Agneta Larsson, doktor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Hon är en av Luleå tekniska universitets sju forskare på konferensen ARUS, Arctic Risks in Urban Spaces, i Abisko den 16-17 januari.

ARUS är initierat och leds av Luleå tekniska universitet och samlar deltagare från bland annat Polarforskningssekretariatet och från lärosäten i Skottland, Sverige, Norge och Finland, däribland samtliga universitet i Arctic Five-samarbetet.

”Viktigt att forskare från olika områden möts”

Deltagarna på konferensen forskar inom skilda områden som fysioterapi, arkitektur, klimat och experimentell mekanik.

– Det är forskargrupper med olika kompetenser, men frågeställningen är fokuserad. Frågan om hur folkhälsoarbete och stadsplanering ska hantera de nya klimatrelaterade riskerna i Arktis berör minst fyra miljoner människor i Sverige, Norge, Finland, Ryssland, Kanada och Alaska. Det är bland annat därför det är så viktigt att forskare från olika områden möts på workshopen i Abisko, säger Agneta Larsson.

Nya klimatförhållanden med ökad nederbörd och halka ökar risken för fallolyckor och försvårar också för människor att förflytta sig utomhus vintertid.

– Detta kan leda till att alla människor inte kan röra på sig i den mängd som behövs för kroppens funktioner och hälsa, säger Agneta Larsson, som också är inbjuden att tala om ARUS vid konferensen International Forum on Quality and Safety in Healthcare i Amsterdam 2-4 maj.

Påverkar möjligheterna till ett aktivt liv

Frågeställningarna om klimatförändringarna i Arktis och hur de påverkar invånarna är högaktuella, konstaterar David Chapman, doktorand i arkitektur vid Luleå tekniska universitet. En smart planering av samhällen och stadsdelar i arktiska regioner har stor betydelse för människors möjligheter att leva aktiva och hälsosamma liv.

– Man måste tänka 20 år framåt i tiden; vad planerar vi för och hur kommer det påverka människornas livsvillkor? Klimatförändringarna är något vi måste ta hänsyn till i den planeringen, säger David Chapman, som även kommer tala om klimatförändringars påverkan på stadsplanering på Nordic Urban Assembly, NUDA, i Bergen 24-25 januari.

Mer om konferensen: Arctic Risks in Urban Spaces hålls den 16-17 januari på Abisko naturvetenskapliga station. Journalister som vill bevaka konferensen är varmt välkomna. Totalt kommer ett 20-tal forskare att finnas på plats i Abisko för konferensen. Bifogat hittar ni ett utförligare program för ARUS.

Mer om the Arctic Five:
Luleå tekniska universitet är sedan i fjol med i ett unikt samarbete för att samla universitetsresurser i Sverige, Norge och Finland kring Arktis.
Luleå tekniska universitet, universitetet i Tromsö, Lapplands universitet i Rovaniemi, Uleåborgs universitet samt Umeå universitet bildar tillsammans ”the Arctic five”. Samarbetet omfattar både forskning och utbildning.

The post Hur ska klimatorsakade risker i Arktis hanteras? appeared first on Byggkontakt.