Stadskärnan under 2019

Dagligvaruhandeln ökade med 6,7 procent. Kommersiell service som består av flera olika typer av aktörer, exempelvis frisörer, barberare, skönhetssalonger, kemtvätt och skräddare ökade sin omsättning med 5,2 procent. Restaurangerna i Malmö stadskärna ökade under 2019 sin omsättning med 5,8 procent och hotellen med 2,2 procent. Försäljningen av hem- och fritidsvaror ökade med 3,8 procent. Modehandeln som generellt har haft det svårt i våra stadskärnor på grund av konkurrens från köpcentrum, handelsplatser och e-handeln ökade med 1,1 procent.

– Våra stadskärnor har under 2000-talet kedjefierats, men nu ser vi en efterfrågan på det unika och lokala. Mysiga restauranger, små speceributiker, barberare och skomakare tar plats igen i stadsrummet. Stadskärnor som lyckas möta konsumenternas efterfrågan av det unika och genuina har goda möjligheter att lyckas. Det visar inte minst Malmös utveckling på, säger Anna Wiking, näringspolitisk chef, Fastighetsägarna Syd.

Totalt ökade Malmös stadskärna sin omsättning med 4,2 procent och tangerar därmed i princip snittet på omsättningsökningen för storstäderna som hamnade på 4,4 procent. Malmö som kommun har också ett positivt försäljningsindex vilket innebär att kommunen som helhet attraherar besökare och kunder från andra områden.

– En levande stadskärna är viktig för stadens attraktivitet och tillväxt. En välfungerande stadskärna lockar boende, besökare, företagsetableringar, entreprenörer och investerare. Det är glädjande att se Malmös positiva utveckling i Cityindex, säger Louise Svensson, näringslivsutvecklare i Malmö stad.

Stadskärnan under coronavåren

Flera av branscherna som gick bra under 2019, fick det svårt under coronakrisen i våras. Det visar försäljningsprognoserna för Malmös stadskärna första halvåret 2020. Kommersiell service bedöms ha tappat cirka 40 procent av sin omsättning. Modehandeln bedöms ha tappat nästan 30 procent av sin försäljning. Prognosen för restaurangbranschen visar ett tapp på drygt 20 procent och hotellnäringen ett tapp på 40 procent. Dagligvaruhandeln beräknas ha minskat 7 procent. Det innebär att Malmö väntas har tappat drygt 20 procent av den totala omsättningen i stadskärnan. Det är en mindre andel av omsättningen än andra jämförbara städer under samma period där snittet beräknas ligga på 28 procent.

– Coronapandemin har påskyndat den strukturomvandling som handeln varit inne i de senaste åren. För att stadskärnan ska vara fortsatt attraktiv och erbjuda en variationsrikedom för både malmöbor och besökare, så arbetar vi aktivt med att utveckla varje område utifrån dess egna karaktär. Detta gör vi i nära samverkan med kommunen, fastighetsägarna och övrigt näringsliv. Att Malmös stadskärna i denna rapport visar goda siffror tar vi som kvitto på att vårt utvecklingsarbete är på rätt väg. I vårt nya strategiarbete tar vi nu nästa steg för att skapa fler besöksanledningar och befästa stadskärnan som en kulturell, social och kommersiellt hållbar mötesplats, säger Pia Sandin, VD för Malmö Citysamverkan.

Stadskärnorna återhämtar sig

Försäljningen inom sällanköpsvaruhandeln i landet i stort sjönk kraftigt i mars, men återhämtade sig under juni och juli och uppvisade där tillväxt. Olika branscher i landets stadskärnor har påverkats på olika sätt. Bygg, elektronik och möbler har gått mycket bra medan klädhandeln haft det särskilt tufft.

– Coronakrisen har verkligen påvisat vikten av enklare regelverk och snabb hantering för hur stadens gemensamma ytor och lokaler kan användas och förändras. Människorna kom tillbaka till staden och återhämtningen gick snabbare än vi räknat med, men nu krävs uthållighet och fortsatt samverkan i Malmö. Pandemin är inte över och vi kommer att få leva med effekterna ett tag till, säger Anna Wiking.

Om Cityindex

Cityindex är den första heltäckande kartläggningen av omsättningsutvecklingen för de kommersiella verksamheterna i Sveriges stadskärnor. Unikt för Cityindex är den modell som används för att bestämma stadskärnans avgränsning som skapar jämförbarhet över tid och mellan stadskärnor. Under 2020 års version av Cityindex läggs ett speciellt fokus på framtidens stadskärnor i spåren av coronapandemin. Cityindex tas fram av HUI Research i samarbete med Fastighetsägarna.

Bild: Under 2019 gick det bra för Malmös stadskärna som ökade den totala omsättningen med 4,2 procent. Här visas Gustav Adolfs torg och Södergatan i Malmö City. Foto: Therese Andersson.

The post Malmös stadskärna stod sig i konkurrensen om kunderna – både före och under coronakrisen appeared first on Byggkontakt.

Cityindex är en kartläggning som mäter alla Sveriges 104 stadskärnor ur ett kommersiellt perspektiv. Kartläggningen omfattar bland annat omsättningsutvecklingen för detaljhandel, restauranger, hotell och kommersiell service (till exempel gym, frisörer och biografer). När resultatet av kartläggningen summerades stod det klart att stadskärnornas totala försäljning ökade med 0,5 procent under perioden 2016-2017.

Topplistan avseende omsättningsutveckling domineras av små och medelstora städer som Sala, Ljungby, Piteå och Bollnäs. Av storstäderna utvecklades Stockholm starkast följt av Göteborg och Malmö. Kategorin större städer toppades av Växjö följt av Helsingborg och Norrköping. I excelbilagan finns en fullständig förteckning över Sveriges stadskärnor och deras respektive omsättningsutveckling under perioden 2016-2017.

The post Så utvecklades Sveriges stadskärnor – hela listan appeared first on Byggkontakt.

Bilden visar en del av det vinnande förslaget i tävlingen för design av Göteborgs stadslinbana, här vid Lindholmen. Illustration: UNStudio och Kjellgren Kaminsky

– Vi är glada över att ha fått en entreprenör på plats och med det ytterligare linbanekompetens som kommer att tillföra den kunskap som behövs i det skedet projektet är i idag säger Christer Niland, nytillträdd avdelningschef för Stora projekt på trafikkontoret.

Det är Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen som planerar för en stadslinbana mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen – ett helt nytt sätt att ta sig över älven och vidare på Hisingen.

– Stadslinbanan planeras att bli en del av den ordinarie kollektivtrafiken, en tvärlänk som kommer att överbrygga barriärer och avlasta centrala delarna i Göteborg och på så sätt skapa förutsättningar för ett ökat hållbart resande, säger Christer Niland.

Tidsplanen har hittills varit att politiska beslut ska kunna fattas under senare delen av 2019 och att en stadslinbana ska kunna vara på plats till 400-årsjubileet 2021 men då upphandlingen med NCC varit överklagad behöver troligen tidsplanen justeras.

Läs mer om projektet på www.stadsutveckling.goteborg.se

The post Göteborg ett steg närmare en stadslinbana appeared first on Byggkontakt.

I samband med kartläggningen kan det konstateras att 20 av 124 städer i Sverige saknar en stadskärna. Dessa städer har en centrumbildning som är för gles för att definieras som stadskärna och klassificeras istället som stadsdelscentrum. Några av dessa är Borlänge, Lidingö, Märsta och Lerum.

De resterande 104 stadskärnornas ackumulerade detaljhandelsförsäljning uppgår till 120 miljarder kronor avseende 2016. Detta motsvarar 16 procent, en dryg sjättedel, av den totala detaljhandelsförsäljningen. Andelen kan ställas mot andra försäljningskanaler så som köpcentrum (21 procent), handelsområden (18 procent) och e-handel (8 procent). När försäljningen för hotell, restauranger och kommersiell service (till exempel gym, frisörer och biografer) adderas uppgår stadskärnornas omsättning till 178 miljarder kronor.

– Stadskärnorna har kommit relativt långt i omställningen från ett detaljhandelsdominerat utbud till ett mer varierat och balanserat sådant, till exempel med mer restaurang- och serviceverksamheter. Detta innebär sannolikt att effekterna av ökad e-handel blir något mindre i stadskärnan än på andra platser, säger Tobias Rönnberg, analytiker HUI Research.

Småstäder dominerar topplistan över de stadskärnor som har störst andel av kommunens detaljhandelsförsäljning. I topp är Oxelösund följt av Hallstahammar och Tranås. Avsaknad av externhandel och ett relativt stort avstånd till större städer med starka handelsplatser är gemensamma faktorer för många städer i toppen.

Småstäder placerar sig även i topp avseende försäljning per invånare. Listan toppas av Visby följt av Ulricehamn och Stenungsund. Visby och Stenungsund gynnas av en stark besöksnäring och i det senare fallet av gränshandel mot norska konsumenter.

Nästa del i kartläggningen som avser utveckling för perioden 2016-2017 lanseras vid ett livesänt seminarium i Almedalen den 3 juli 2018.

Städer som saknar stadskärna:

Sollentuna och Upplands Väsby
Gunnared och Hammarkullen
Lidingö
Borlänge
Tumba
Märsta
Lerum
Björlanda och Torslanda
Gustavsberg och Hemmesta
Mölnlycke
Västerhaninge
Kumla
Staffanstorp
Billdal
Bålsta
Bunkeflostrand
Onsala
Nödinge-Nol
Jordbro
Bjuv och Billesholm

Under hösten 2016 inledde HUI Research arbetet med Cityindex på uppdrag av Agora för att förse marknaden med en objektiv stadskärnemätning som inledningsvis omfattade Stockholm, Göteborg, Malmö och ytterligare 16 städer. Definitioner av stad och stadskärna har utarbetats i samarbete med branschorganisationer, fastighetsägare, forskare, detaljister, konsulter och andra branschföreträdare. Cityindex syfte är att beskriva utvecklingen främst inom detaljhandeln, men kartläggningen omfattar även restaurangnäringen, hotellbranschen och kommersiella servicefunktioner inom respektive stadskärna.

The post Småstadshandel i topp i ny mätning appeared first on Byggkontakt.

Under hösten 2016 inledde HUI Research arbetet med Cityindex på uppdrag av Agora för att förse marknaden med en objektiv stadskärnemätning som inledningsvis omfattade Stockholm, Göteborg, Malmö och ytterligare 16 städer. Definitioner av stad och stadskärna har utarbetats i samarbete med branschorganisationer, fastighetsägare, forskare, detaljister, konsulter och andra branschföreträdare. Cityindex syfte är att beskriva utvecklingen främst inom detaljhandeln, men kartläggningen omfattar även restaurangnäringen, hotellbranschen och kommersiella servicefunktioner inom respektive stadskärna.

– I en tid med mycket turbulens och omställning på detaljhandelsmarknaden har stadskärnan en viktig roll och inte minst en stor potential. Med Cityindex får branschen ett faktabaserat, jämförbart och heltäckande verktyg som stöd för utveckling av stadskärnor, säger Rikard Edenius, vd Agora.

En av de första slutsatserna med Cityindex är att 20 av 124 städer i Sverige saknar en stadskärna. Dessa städer har en centrumbildning som är för gles för att definieras som stadskärna och klassificeras istället som stadsdelscentrum. Den första statistiken avseende Cityindex presenteras i maj vid Svenska Stadskärnors årskonferens 29-31 maj i Västervik. Vid detta tillfälle kommer stadskärnornas sammanlagda marknadsandel presenteras såväl som topplistor, branschnedbrytningar och andra slutsatser från den första kartläggningen.

– Cityindex innebär ett genombrott för stadskärnor som bransch och kan nu ställas mot e-handel, köpcentrum och andra försäljningskanaler. Detta kommer markant att förbättra beslutsunderlaget för stadskärnans intressenter och ge fördjupade insikter om detaljhandelns strukturomvandling, säger Tobias Rönnberg, analytiker HUI Research.

The post Alla Sveriges stadskärnor kartlagda appeared first on Byggkontakt.

En utredning om Mölndals stads möjligheter att bidra till utvecklingen av Forsåker som destination.

Stadens sakkunniga inom fastighetsplanering och ekonomi har bidragit med kunnande och faktaunderlag. Olika externa expertiser har också anlitats av MölnDala för att bistå med kunnande inom fastighetsutveckling, destinationsutveckling, platsens arkitektoniska förutsättningar och möjligheter, processledning och research.

Utredningen initierades av Kommunstyrelsen genom beslut den 14 februari 2018 och den levererades vid en presentation för Kommunstyrelsen den 25 april 2018.

The post Stadens närvaro i industrikärnan Forsåker appeared first on Byggkontakt.

För att bli nominerad till Årets Stadskärna krävs ett giltigt kvalitetscertifikat på samverkan, QM – Quality Mark och resultat baserade på strategier och handlingsplaner med tydliga mål, budget och genomförande. Graden av samverkan mellan den offentliga och privata sektorn är direkt avgörande för stadens och stadskärnans attraktionskraft och tillväxtpotential. En viktig drivkraft i städernas målmedvetna arbete är att få utmärkelsen Årets Stadskärna 2018.

Stadsutveckling står inför nya utmaningar som kräver nya lösningar

– För att arbeta med hållbar stadsutveckling krävs både helhetssyn och helhetsgrepp samt en gemensam målbild. Det behövs gränsöverskridande tankesätt, arbetssätt, genomtänkta strategier och väl förankrade handlingsplaner. Dessa frågor har vi arbetat med sedan i början av 90-talet berättar Eva Hägglund, juryns styrelseordförande och vice ordförande i Svenska Stadskärnors styrelse. Då handlade det mest om att bemöta externhandelns expansion. Idag står vi inför mer komplexa utmaningar. Spetskompetens, forskning, utbildning samt erfarenhetsutbyte både regionalt, nationellt och internationellt blir allt viktigare för städers och orters överlevnad och utveckling. Årets tre kandidater är väl införstådda med detta. Deras arbete visar på stark framtidstro, målmedvetenhet och förbättringar. Juryn har besökt städerna, nu ska de utvärdera sitt besök samt granska städernas ansökningshandlingar. Den 30 maj vet vi vilken stad som bäst uppfyller kriterierna för Årets Stadskärna 2018. Tillkännagivandet sker i samband med Årskonferensen den 29-31 maj i Västervik.

FAKTA

För 24:e året i rad utser Svenska Stadskärnor Årets Stadskärna. Utmärkelsen går till den svenska stad som under de närmast föregående åren gjort störst framsteg i sin förnyelse av centrum, genom samarbete mellan både privata och offentliga aktörer. Med framsteg menas att det finns ett flertal mätbara resultat av stadskärnans utveckling.

The post Eskilstuna, Linköping och Örnsköldsvik nominerade till Årets Stadskärna 2018 appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Sundbybergs stad. Idébild: Vy från Landsvägen över ett framtida Sundbybergs torg som utvecklats och utvidgats för att knyta an till centrum norr om Järnvägsgatan. Nya, låga byggnader och glasade paviljonger ramar in torget mot Landsvägen och Järnvägsgatan.

I det unika stadsomvandlingsprojektet kommer gående, cyklister och kollektivtrafik att prioriteras och nya tvära stråk tillkommer när järnvägen förläggs i tunnel. Sundbyberg som är en av Sveriges mest trafikerade knutpunkter får också en centralstation som blir ett nav för tunnel- och tvärbana, bussar, pendel- och regionaltåg.

– Den nya centralstationen ska också byggas på med kontorsbyggnader och bli ett landmärke som speglar Sundbybergs historia. Det ska vara en byggnad med hög arkitektonisk nivå, säger Mikael T. Eriksson (M), kommunstyrelsens ordförande.

Mer torg och park
Sundbybergs torg ska sträcka sig över ett helt kvarter och över det som är järnvägsspår i dag och ha grönska, parkmiljöer och uteserveringar.

– Torget ska bli regionens mest spännande och innovativa offentliga mötesplats. Dessutom kommer promenaden erbjuda ett tillskott av gröna rum, lekplatser och utegym, säger Stefan Bergström (C), ordförande för stadsmiljö- och tekniska nämnden.

1 km grön promenad och 1500 bostäder
Promenaden som ska kantas av trädplanteringar, restauranger, butiker och vidsträckta park- och torgmiljöer ska sträcka sig en kilometer västerut, mot Marabouparken som i dag har en undanskymd plats trots att den ligger centralt belägen. Området runtomkring parken är i dag båtupplag och gammal industrimark och ersätts med en stor andel av de 1500 bostäder som ska tillkomma i stadskärnan. Den strandpromenad som finns ska förlängas och förädlas och bli ett naturligt promenadstråk för att också nå Marabouparken och fler rekreationsområden längs vattnet.

Bakgrund ny stadskärna
Det framtagna planprogrammet för den nya stadskärnan ska godkännas av kommunstyrelsen i mars 2018. Därefter påbörjas arbetet med att ta fram detaljplaner och en teknisk förstudie för programområdet.

Regeringen gav i april 2014 Trafikverket uppdraget att bygga ut Mälarbanans sträckning mellan Kallhäll och Tomteboda från två spår till fyra. Sundbybergs stad har bidragit till finansieringen av nedgrävningen av spåren som går genom de centrala delarna och får därmed tillgång till den mark som skapas ovanpå tunneln. På så sätt kan en ny stadsmiljö utvecklas i centrala Sundbyberg. Byggstart för utbyggd järnväg genom Sundbyberg sker tidigast 2020. Bygget beräknas ta cirka åtta år.

The post Järnvägsspår byts till en kilometerlång grön promenad appeared first on Byggkontakt.