Pensionsbolaget Skandias nya rapport ”På väg mot pension” visar att de yngre generationerna har stora utmaningar för att nå en bra pension. I rapporten jämförs 60-talister, 70-talister, 80-talister, 90-talister och 00-talister och deras väg mot pensionen.

– Rapporten visar skillnader mellan hur mycket eget ansvar olika generationer behöver ta för sin pension. En genomgående slutsats är att ju längre man har kvar till pension – desto mer kommer man själv behöva ta ansvar för att se till att man får en bra pension. Till exempel behöver en civilingenjör född på 90-talet spara två miljoner mer i jämförelse med en civilingenjör född på 1960-talet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

– Huvudskälen till att det ser ut så här är en senare etablering på arbetsmarknaden kombinerad med en ökande medellivslängd för yngre generationer jämfört med tidigare, förklarar Mattias Munter.

Prognosen för 00-talister: Halva lönen i pension

Yngre generationer kan räkna med lägre pensioner jämfört med tidigare generationer. En civilingenjör född på 60-talet beräknas få en pension motsvarande 68 procent av slutlönen. Samma civilingenjör född på 1990-talet kan räkna med en kompensationsgrad på endast 53 procent av slutlönen Prognosen för 00-talister visar på en fortsatt nedgång till 51 procent av slutlönen. Utan tjänstepension faller siffran till 40 procent av slutlönen. Det är en bra bit ifrån förväntningarna på en pension motsvarande 80 procent av slutlönen efter skatt, som en majoritet anser är rimligt, enligt en Novus-undersökning som Skandia låtit genomföra.

– Att få motsvarande halva lönen i pension kan förstås innebära att man tvingas till stora förändringar i sitt levnadsätt. Tjänstepension är därför den viktigaste jobbförmånen man kan ha och närmast ett måste eftersom den allmänna pensionsnivån sjunker. Mitt främsta råd till de yngre generationerna – säkerställ att din arbetsgivare betalar tjänstepension för dig eller spara motsvarande på egen hand om du är egen företagare. Komplettera gärna med ett eget sparande, säger Mattias Munter.

Eget pensionssparande ökar i betydelse

Rapporten visar också att anställda utan tjänstepension måste spara mycket stora summor under sitt yrkesliv. En 60-talist som inte haft tjänstepension behöver spara ihop över fyra miljoner kronor totalt för att nå 80 procent av sin slutlön i pension. En 90-talist behöver spara nära fem miljoner kronor för att få motsvarande pension.

– Den allmänna pensionen blir låg och tjänstepensionen ökar därför i betydelse för framtida pensionärer. Tjänstepensionen sett över ett helt yrkesliv är värd miljoner även för den med lägre inkomster och att spara motsvarande helt på egen hand är närmast otänkbart, säger Mattias Munter.

– Samtidigt ser vi att för den som har tjänstepension så blir ett eget pensionssparande allt viktigare. Inte minst för de som etablerar sig sent på arbetsmarknaden. Det första man tänker på när man börjar sitt första jobb är kanske inte pensionen. Men med en lång sparhorisont gör ett eget sparande verkligen skillnad. Det viktigaste är att börja spara – och ju tidigare man gör det, desto större är chansen att pengarna kan växa och sätta guldkant på livet som pensionär, avslutar Mattias Munter.

Så påverkas olika generationer och yrkesgrupper:

Hela rapporten finns bifogad i pressmeddelandet samt på www.skandia.se/pavagtillpension

The post Ny rapport: Unga stora förlorare – kan behöva spara två miljoner mer till pensionen appeared first on Byggkontakt.

Som bostadsrättsinnehavare påverkar föreningens ekonomi din egen plånbok. SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB tipsar om vad bostadsrättsföreningar kan göra för att undvika onödiga utgifter. Gamla lån, dyra el-abonnemang och enskilda avtal kan ha större påverkan än vad många tror. Genom att se över de största kostnaderna har bostadsrättsföreningar möjlighet att hålla nere utgifterna med enkla medel.

– Alla bostadsrättsföreningar har olika ekonomiska förutsättningar men gemensamt för de flesta är att det oftast finns utgifter att skära ner på. Värmen är central och för många även den största utgiftsposten, genom en fungerande värmeanläggning och en sänkning av innetemperaturen kan kostnaderna minska med flera procent, säger Markus Pålsson, Affärsområdeschef Ekonomisk Förvaltning på Sveriges BostadsrättsCentrum.

Det finns flera möjligheter för en förening att minska sina kostnader. För vissa föreningar kan en insatshöjning från medlemmar möjliggöra personlig skattereduktion som en bostadsrättsförening inte kan utnyttja. Detta kräver dock att en övervägande majoritet av föreningens medlemmar är intresserade av att utöka sina egna lån.

– För de som inte vill göra en insatshöjning finns fortfarande andra alternativ för att dra ner på kostnaderna av lånet. Har en förening stora lån kan en dålig ränta ge stora utslag. Våga spela ut bankerna mot varandra, på så sätt finns det möjlighet att få en bra ränta som i sin tur ger föreningen en starkare ekonomi. Abonnemang och avtal är generellt något som bör ses över kontinuerligt, om man bara låter det fortgå är det lätt att det blir tillsvidare abonnemang som sällan är fördelaktiga, fortsätter Markus Pålsson.

SBC:s spartips för bostadsrättsföreningar
1. Värme: Med en modern värmeanläggning och isolering i ett bostadshus kan värmekostnaderna minska avsevärt. Även innetemperaturer gör stora utslag, en grad kallare är så mycket som fem procent lägre kostnad.
2. Omförhandla lån: Pressa räntor och låt flera banker offerera på lånet.
3. Se över el-avtalet: Över en längre tid är ett rörligt el-avtal för många det mest ekonomiska alternativet. Även här bör prisjämförelse göras mot flera olika aktörer för att få det mest fördelaktigaste abonnemanget.
4. Insatshöjning: Om flera av de boende önskar och har möjlighet att ta över lån från bostadsrättsföreningen får de 30 procentig skattereduktion på sin egna ränta. Något som i slutändan också kan ge föreningen en starkare ekonomi.
5. Grupp abonnemang: Gemensamma abonnemang ger en fördel när det förhandlar om priser. Vanliga abonnemang som är gemensamma bland boende är el, tv och bredband.

The post Lån, insatshöjning och gemensamma avtal: Så kan bostadsrättsföreningar spara miljoner appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.

Fastighetsmäklarförbundet har ställt frågan till föräldrar om de eller någon annan sparar till deras barns första boende. Hela 61 procent uppger att de själva eller någon annan sparar. Oavsett vem som sparar så uppger majoriteten att de sparar 500 kr per månad och barn, men det det finns en liten del som sparar långt mer, och i storstäderna är snittet hela 926 kronor. I åldersgruppen upp till 35 år svarar hela 69 procent att de eller någon annan sparar och i åldersgruppen 36-50 år är siffran 58 procent. Samtidigt uppger 37 procent att varken de själva eller någon annan sparar alls till barnens första boende.

—     Det är svårt för många idag att flytta hemifrån om de inte får ekonomisk hjälp i någon form av sina föräldrar eller andra. Undersökningen visar att det är många som sparar till sina barns första egna boende och det ganska mycket. Men vi kan också se att det finns en stor grupp som inte sparar alls. Det är egentligen ingen bra utveckling för boendet blir en klassfråga, som även kan handla om möjligheten till utbildning. Med dagens höga bostadspriser och svårigheten att få en hyresrätt på många orter i landet blir de unga väldigt utlämnade. Lägg därtill bankernas hårdare krav. Det ska ju inte vara en förutsättning för att kunna flytta hemifrån att du har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt. Det är synd att det ska vara så och skapar en stor orättvisa, säger Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.
Fråga: Sparar du eller någon annan till ditt barns första boende?

Om undersökningen: 
Fältperiod: 9-17 oktober 2018. Antalet respondenter: 1500 (varav 495 har minst ett barn i åldern 1-20 år). Metod: Webbundersökning i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade panel. Resultatet är vägt på kön, ålder och geografi.

Fastighetsmäklarförbundet (FMF) är en politiskt obunden branschorganisation för cirka 1000 av landets fastighetsmäklare. FMF bildades för drygt 60 år sedan och har en medlemskår från Ystad i söder till Haparanda i norr. FMFs kärnområden är service, ekonomi, kvalitet och opinion.

The post Föräldrar sparar till barnens första boende appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Rebecca Nyberg, Lars Danielsson, vaktmästare på Lindeskolan framför det digitala nyckelskåpet.

Systemet, som idag är driftsatt på en femtedel av SISAB:s fastigheter, har utvecklats tillsammans med AssaAbloy och Projektengagemang. Utrullningen pågår och 2019 kommer alla fastigheter i SISAB:s bestånd att ha digital nyckelhantering.

– SKOL är ett lysande exempel på hur vi som kommunalt bolag kan arbeta tillsammans med privata företag för att utveckla nya, digitala och hållbara tjänster, säger Niklas Dalgrip, chef för driftavdelningen på SISAB.

SKOL är ett nyckelskåp som sitter placerat innanför skalskyddet på respektive fastighet. I nyckelskåpet finns digitalt kodade nycklar som ger åtkomst till fastighetens serviceutrymmen. För att komma åt nycklarna krävs ID06 samt registrering i SISAB:s system för nyckelhantering. Varje nyckel är digitalt kodad med tidsbegränsning. Eftersom nyckelskåpet är uppkopplat administreras hela systemet från SISAB:s kontor. SISAB kan på så vis följa upp vilken entreprenör som har tillgång till fastighetens utrymmen vid vilken tidpunkt som helst. Dessutom säkerställs att entreprenören har rätt nyckel till rätt utrymme. Så kallade ”bomkörningar” undviks därför helt. För skolorna är det stor skillnad.

– Vi märker att entreprenörerna blir mer självgående och mindre beroende av personalen på skolan. Nyckelskåpet med digitalt kodade nycklar gör också att inga nycklar tappas bort, säger Lars Danielsson, vaktmästare på Lindeskolan.

The post Digitaliserad nyckelhantering sparar 30 bilresor om dagen appeared first on Byggkontakt.

– Nu när ännu ett amorteringskrav precis börjat gälla är det hög tid att hitta hoppfulla reformer som river murarna för de som står utanför bostadsmarknaden. Mycket tyder på att ett stöd till bosparande är ett viktigt steg i det angelägna arbetet, säger Anders Lago, förbundsordförande HSB.

Rapporten ”Spara eller slösa – ungas inställning till ett avdragsgillt sparande” utgår från en opinionsundersökning bland 18-29-åringar i Sverige. Totalt har 782 personer svarat. I rapporten undersöks attityden hos unga vuxna till ett avdragsgillt bosparande av norsk modell, samt vilka kostnader ett sådant system skulle innebära för staten.

Stort intresse för bosparande
Rapporten visar att intresset för ett avdragsgillt bosparande är stort bland unga vuxna, och att det totala sparandet skulle öka påtagligt. Särskilt noterbart är att de med lägst inkomst uppger att de, relativt sett, skulle spara mest.

– Det mest glädjande med den här rapporten är att så många unga uppger att de skulle spara mer. Och att de med lägre inkomst faktiskt är beredda att spara mest, relativt sett. Det visar att ett stöd till bosparande har stora möjligheter att gynna många människor som numera inte har råd att köpa en egen bostad, säger Anders Lago.

Låg kostnad – stort utfall
Om ett avdragsgillt bosparande infördes idag skulle kostnaden för staten uppgå till cirka 2,1 miljarder per år. Ett system med startlån, även det av norsk modell, skulle ytterligare underlätta inträdet på bostadsmarknaden och exkluderat för mindre administrativa kostnader skulle det inte kosta något för staten, utan endast innebära en högre självfinansierad upplåning.

Ett stöd till bosparande, kombinerat med startlån, skulle minska tiden markant för att spara ihop till en genomsnittlig 1:a på 30 m² i tjugo större kommuner. I genomsnitt skulle det, givet vissa antaganden, gå två år snabbare att spara ihop kontantinsatsen. I Stockholm skulle det ta längst tid, 20 år, följt av Uppsala, 14 år, och Göteborg, 13 år. I Borås, Kristianstad och Nyköping skulle det endast ta tre år att spara ihop till kontantinsatsen.

– Under alldeles för lång tid har staten låtit de boende stå för i princip hela finansieringen av boendet. Alla reformer måste naturligtvis finansieras, men den här rapporten visar att vi kan åstadkomma mycket för en ganska liten peng. Nu är det upp till den politiska viljan, säger Anders Lago.

The post HSB Rapport: ”Stöd till bosparande kortar bostadsköerna” appeared first on Byggkontakt.