–  SISAB har ett stort bestånd av förskolor och skolor. Vi arbetar för att ge Stockholms barn och unga bästa möjliga start. Därför känns det extra bra att vi nu kan vara ännu mer miljö- och klimatanpassade, säger Niklas Dalgrip, driftchef på SISAB.

Det nya avtalet gäller samtliga skolor i SISABs bestånd. ”Klimatneutral värme” är ett tillägg till Stockholm Exergis fjärrvärmetjänster och innebär att både direkta och indirekta utsläpp kopplade till produktionen kompenseras.
–  Genom att föregå med gott exempel kan vi visa Stockholms barn och unga att det finns många sätt att ta klimatansvar, säger Ulrika Broman, hållbarhetsstrateg på SISAB.

SISAB är sedan tidigare en stor kund hos Stockholm Exergi med många fastigheter anslutna till stadens fjärrvärmenät.
– Det uppdaterade avtalet innebär att skolorna i Stockholm framöver kommer att hållas rätt tempererade, samtidigt som klimatpåverkan kompenseras genom certifierade klimatinvesteringar, säger Mikael Berglöf, försäljningschef på Stockholm Exergi.

– Vi klimatkompenserar för alla våra egna utsläpp från fossila bränslen, som idag står för 11 procent av fjärrvärmeproduktionen i Stockholm. Det ingår för alla kunder. För de kunder som väljer Klimatneutral värme klimatkompenserar vi dessutom för alla indirekta utsläpp, berättar Mikael Berglöf.

Om Klimatneutral värme och klimatkompensation
För att en produkt ska vara helt klimatneutral måste all klimatpåverkan, i hela livscykeln, antingen upphöra eller kompenseras. Kunder som väljer Klimatneutral värme från Stockholm Exergi bidrar inte till någon nettouppvärmning av klimatet.

Klimatkompensationen innebär konkret att Stockholm Exergi investerar i projekt som omfattas av FN-systemens regelverk eller ingår i den så kallade frivilligmarknaden (som också stöds av den globala miljörörelsen, exempelvis Gold Standard). Projekten väljs för att främja förnybar energi och minskade utsläpp. Många av projekten skyddar biologiskt värdefull natur, adresserar social och ekonomisk hållbar utveckling eller gör att grön teknik sprids snabbare.

Aktuella investeringar i projekt för klimatkompensation finns på Stockholm Exergis webbplats: https://www.stockholmexergi.se/om-stockholm-exergi/miljo-och-hallbarhet/sa-klimatkompenserar-vi/

The post Klimatneutral värme i Stockholms skolor appeared first on Byggkontakt.

Foto: Industrifakta AB och Mickael Tannus

Bakgrunden är den inbromsade ekonomiska tillväxten, vilken kan dämpa intresset för husbyggnad inom kontor och handel. Till detta kommer den politiska turbulensen, som kan innebära att offentliga investeringar skjuts på framtiden. Prognosen för lokalbyggandet får även stöd från de indikationer som bygglovsstatistiken presenterar. Siffrorna för 2018 är än så länge preliminära men pekar på en nedgång med 15 procent om man jämför årets sju första månader med samma period föregående år.

Källa: Industrifakta AB

The post Förväntad nedgång för privata och offentliga lokaler appeared first on Byggkontakt.

– Det handlar om att få bästa möjliga energileverans till bästa möjliga ekonomi, säger Niklas Dalgrip, chef för SISAB:s driftavdelning.

SISAB lanserar sitt nya projekt SOLIDA på Business Arena i Stockholm. SOL, SISAB Online, finns redan idag. Drygt 11.000 sensorer sitter utplacerade i Stockholms skolor och förskolor och ger information i realtid om till exempel temperatur och ventilationssystem. Varje dag rapporterar sensorerna in över 180.000 händelser. En enorm mängd data där AI och IDA, Intelligent Data Analysis, kan hjälpa SISAB att komma fram till åtgärder för att optimera driften.

– AI tar emot informationen och bearbetar och lär sig av den. Till exempel kunna hantera historisk data och i realtid samtidigt, det ger oss möjligheten att arbeta på ett nytt sätt, säger Niklas Dalgrip.

Träffa Niklas Dalgrip på Business Arena i samband med hans presentation torsdag 20 september kl 12:55 på Balkongen, plan 5.

The post AI ger SISAB smartare drift appeared first on Byggkontakt.

Bra ventilation hjälper elever och personal att prestera bättre
Örebro fortsätter att växa och behovet av nya skolor och renovering av äldre skolor är stort. Futurum Fastigheter, som äger och driver skolor och förskolor i Örebro kommun, har idag många projekt igång. Det senaste projektet är Tybblelundsskolan som ska rymma 525 elever upp till sjätte klass, samt en förskola med plats för 180 barn. NCC bygger på uppdrag av Futurum och VentPartner ansvarar för ventilationen.

– Det har varit ett mycket framgångsrikt partneringprojekt som präglats av väldigt gott samarbete genom hela kedjan. I Tybblelundsskolan har vi använt den absolut senaste ventilationstekniken som kommer ge barnen en helt annan luft än tidigare vilket såklart känns väldigt bra. Alla studier visar på att bra ventilation ökar arbetseffektiviteten, minskar risken för astma och allergier och bidrar till bättre hälsa och lägre sjukfrånvaro, säger Thed Nilsson, projektledare på VentPartner.

Med bra luft höjs elevernas prestationer
Futurum Fastigheter har högt ställda krav på skolbyggnadens miljöprestanda. Det innebär inte minst ett sunt inomhusklimat med bra ventilation.

– Vår uppgift är att tillhandahålla miljöer dit barnen beger sig med glädje för att skaffa sig ny kunskap för att växa och utvecklas. Det gäller såklart både nya och äldre skolor. För oss har det varit enormt viktigt att ge barnen den bästa luftkvaliteten och det kommer de verkligen få. Jag har jobbat med VentPartner i flera projekt och är väldigt nöjd, säger Stefan Selander, projektledare på Futurum Fastigheter.

Tydliga samband mellan låga luftflöden och inlärningsförmåga
Britta Permats, vd för branschorganisationen Svensk Ventilation menar på att det finns väldigt tydliga samband mellan låga luftflöden och inlärningsförmåga. Och vid temperaturer över 22 grader går prestationen ner.

– Forskning från Danmark visar att en fördubbling av friskluftstillförseln från en mycket låg nivå kan ge en förbättring av elevernas prestationer med närmare 15 procent, berättar Britta.

Skulle luftflödena fördubblas ytterligare i nivå med de som oftast projekteras vid nybyggnad av skolor idag, handlar det om en förbättring av skolprestationerna på totalt 29 procent.

The post VentPartner bidrar till förbättrat inomhusklimat för elever i Örebro appeared first on Byggkontakt.

Hyllievångsskolan i Malmö. Foto: Helene Toresdotter

Skolan är en av de allra viktigaste komponenterna för det Sverige man ser idag och som tror samhället vill sträva efter framöver. ”Vi tror att vi fortsättningsvis vill vara allra längst fram i världen när det gäller utbildning, öppenhet, valfrihet och våra barns lika möjligheter i livet. Men för att det ska fungera framgent så behöver vi tänka annorlunda, planera framåt, jobba mer iterativt och samarbeta över gränserna. Därför har vi, Sveriges ledande skolbyggare, tagit ett första steg och initiativ för ett nytt och mer öppet sätt att arbeta mot gemensamma mål för våra barns skola” berättar Liljewalls i ett pressmeddelande.

”Vår omvärld är i omdaning. Det nya informationssamhället, präglat av den tekniska och digitala utvecklingen, kommer ställa nya krav på oss som människor. I framtiden kommer skolan spela en central roll i det hållbara samhället. Därför vill vi skapa fler bra skolor där kreativa rum möjliggör för morgondagens elever att utvecklas,” säger Madeleine Nordenknekt, arkitekt på Liljewall.

Ett av Liljewall arkitekters största marknadsområden är skolor och utbildningslokaler. Genom omsorgsfullt planerade läromiljöer uppmuntras såväl lek som lärande. Några av kontorets senaste projekt; Herrestaskolan i Barkarbystaden, Hyllievångsskolan i Malmö och Kunskapshuset i Gällivare är goda exempel på inspirerande skolor mitt i byn.

Välkommen till seminariet i Almedalen, 2 juli kl 14.30 – 16.30
Många nya skolor ska byggas – hur kan kommunerna planera rätt och smart?
Donnersgatan, Hansaplatsen, tält C.http://program.almedalsveckan.info/event/user-view/52751

Läs hela debattartikeln: http://byggaskola.se/opinion/

The post Visionen – 1000 bra skolor på 10 år appeared first on Byggkontakt.

– Jag tänkte att jag borde ha en god chans att vinna. Inte för min pitch, men för att jag har en så bra affärsidé. Vi slänger 84 ton i skolamatseln om dan. Tänk vad pengar vi kan spara genom att minska matsvinnet, säger Sofia Nordell grundare av Mitt Käk.

Cirka 60 företag från hela landet hade anmält intresse till årets omgång av Almi Pitch Event. Tio stycken kvalade in till tävlingen och fick pitcha sin affärsidé inför en erfaren investerarpanel på Copperhill i Åre. Uppgifter för panelen var dels att ge värdefull återkoppling på bolagens pitchar och dels att bedöma affärsidéns potential.

I det första tävlingsmomentet fick företagen genomföra en femminuters pitch inför nvesterarpanelen. Därefter fick de tävlande genomföra en koncentrerad pitch på två minuter inför publik på Copperhill i Åre. Den slutliga vinnaren röstades fram av publiken.

– Det var mycket lärorikt med juryns feedback. Deras råd hjälpte mig till vinsten och jag fick även en hel att fundera över gällande fortsatt utveckling av Mitt Käk, säger Sofia Nordell.

De som tog sig vidare till final var Mitt Käk, D-Rail och Trustcruit.
Trustcruit är ett SaaS bolag som automatiskt samlar in feedback i rekryteringsprocessen. Med denna feedback hjälper de idag några av världens största bolag att förbättra sina rekryteringsprocesser och för att kunna jämföra sin prestation mot sitt branschsnitt.

D-Rail utvecklar en tjänst för att meddela infrastrukturägare om avvikelser på järnvägen. Data samlas in från sensorer som installeras på vilket tåg som helst som i trafik mäter skicket på råls, bana, kontraktledning och signalsystem. Detta skickas i realtid och visas direkt i en molnlösning. Allt för att kunna upptäcka och åtgärda problem med järnvägen innan det blir stopp.

Mitt Käk ger elever möjlighet att beställa sin skollunch i mobilen. Det gör det möjligt för skolor och restauratörer att erbjuda eleverna fler alternativ varje dag, vilket i sin tur ökar närvaron i matsalen, minskar svinnet, förbättrar bruttovinsten och ger bästa förutsättningar för att arbeta aktivt ur ett hållbarhetsperspektiv.

Eva Högdahl VD på Almi Mitt AB är initiativtagare till Almi Pitch.
– Intresset för att deltaga i Almi Pitch blir bara större för varje år. I år var det ovanligt många bra affärsidéer och många professionella pitchar. Vi kommer säkert att få se mer av alla företag som deltog i årets pitch, säger Eva.

The post Mitt Käk vann Almi Pitch appeared first on Byggkontakt.

– Det är roligt när våra studenter får uppgifter från näringslivet så att de även får en direkt verklighetsanknytning. Det är intressant att redan nu kunna se hur många kommuner det är som verkar bestämma sin investeringsbudget på måfå, inte utifrån kompetens inom området eller faktiska siffror. Det är inte konstigt att budgeten så ofta spräcks under byggprocessens gång, säger Anders Hellström, Forskningsingenjör på KTH och som agerar stöd till studenterna i analysarbetet.

KTH-studenterna kommer att undersöka minst hälften av landets kommuner för att se hur ofta den spikade och godkända budgeten för skolbyggnader också efterlevs. Studenterna kommer att titta på de investeringskalkyler som görs innan byggarbetet sätter igång och om och hur kalkylen ändrar sig under byggprocessens gång, samt efter att byggnaden stått några år med de driftkostnader som är nödvändiga för att kunna bedriva den verksamhet som bygganden är ämnad för. Man kommer även att titta på hur mycket elevantalet ändrar sig över tid.

–  Jag ser fram emot den rapport som KTH kommer att presentera. Det som redan kommit fram är att det är så många olika faktorer som kan gå fel under ett bygge och vars extrakostnader sällan räknas med i kalkylen. Det ska bli spännande att höra vilka slutsatser KTH kommer fram till och vad de tycker bör göras annorlunda, säger Thomas Jansson, Sverigechef på Parmaco.

Syftet med rapporten är att undersöka de eventuella svårigheter kommunen har att uppskatta hur lång tid ett bygg- eller upprustningsprojekt av kommunala skollokaler tar samt att försöka förutse de händelser som uppkommer under byggprojektens gång. Resultaten av efterforskningarna kommer att presenteras i Almedalen den 4 juli hos Offentliga Affärer.

The post KTH-studenter och Parmaco undersöker hur kommunernas budgetdisciplin ser ut vid byggen av skolor appeared first on Byggkontakt.

Bild: Johan Skoglund, VD Fotograf: Foto: Magnus Liam Karlsson. Pressbild JM
– Det är mycket glädjande för hållbart nordiskt byggande att vi får med oss en sådan kraftfull aktör som JM, som ska Svanenmärkta bostäder i Sverige, Norge och Finland, säger Ragnar Unge, vd på Svanen.

– Vi är det första nordiska byggbolaget som kommer att Svanenmärka hela produktionen, av bostäder i egen regi,  i samtliga länder där vi är verksamma. Det här är ett naturligt steg i vår strävan efter att vara marknadsledande på hållbart boende, säger Johan Skoglund, vd och koncernchef på JM.

Svanens krav omfattar allt från att takstolarnas trä inte får komma från skyddsvärda skogar till att golv inte får innehålla farliga kemikalier. Förutom en hälsosam inomhusmiljö ska byggnaden OCKSÅ vara energieffektiv. Kontrollbesök görs på plats. 

Allt fler bor Svanenmärkt idag i Sverige. Antalet färdigbyggda bostäder inklusive förskolor har ökat med 54 % det senaste året, se  statistik.

– Intresset är stort och en bidragande orsak är att vi är den enda konsumentmärkningen för bostäder. Svanen känns igen av 96 % av alla svenska konsumenter, säger Ragnar Unge, vd på Svanen.

Det går att Svanenmärka småhus, flerbostadshus, förskolor och skolor samt renovering. På Svanens huskarta kan du se var i Sverige och i Norden det byggs.

The post JM ny aktör som stärker Svanenmärkt byggande i Norden appeared first on Byggkontakt.

Vetenskapsrådet beviljar utbildningsforskare vid Högskolan i Gävle nätverksbidrag för nordiskt samarbete. Medel har beviljats till en serie workshops på temat ”Från design till praktik. Skolmiljöer i ett Nordiskt perspektiv”, i samarbete med Islands universitet, Aarhus universitet i Köpenhamn, Umeå Universitet och Universitet i Oslo. Forskarmöten och skolbesök kommer att genomföras i samband med alla workshops.

De inbjudna är utbildningsforskare, historiker, arkitekter och praktiker, som representanter för det Europeiska nätverket DRAPES (Design, Research and Practice in Educational Spaces) där Anneli Frelin och Jan Grannäs från forskargruppen STORIES ingår.

Tillräckligt lika och olika
De nordiska länderna är alla välfärdsstater, med omfattande utbildningssystem, vilket skapat ett stort behov av skolbyggnader och gjort att Norden har många skolor. Tanken är nu att forskare, arkitekter och verksamma i skolan ska få möjlighet att träffas och diskutera och göra jämförelser.

– Det är det som är så intressant med det nordiska, vi är tillräckligt lika för att det ska vara meningsfullt att jämföra och tillräckligt olika för att det ska vara intressant att göra det, säger Jan Grannäs.

Produkter av sin tid
Jan beskriver hur skolbyggnader historiskt skiljer sig och säger att det räcker med att titta på Gävle. Hur Vallbacksskolan som är byggd på tidigt 1900-tal är en typ av byggnad, Solängsskolan en 50-talsbyggnad och att det sedan finns andra typer av skolbyggnader som är byggda senare.

– Man brukar säga att skolor är produkter av sin tid. Det kan ju ha varit ganska progressiva och kanske rent av radikala ideal som legat till grund för hur man utformade dem, men nu 50 år senare kan de vara väldigt svåra att arbeta i.

– En skolbyggnad inte nödvändigtvis är bra eller dålig i sig, det beror på vilken slags undervisning som ska bedrivas där och med vilka resurser, säger Anneli Frelin.

Allaktivitetshus
Befolkningen växer i Sverige och vi står inför enorma investeringar i befintliga och nya skolbyggnader, det blir snabbt hundratals miljoner kronor, säger Jan. Då räcker det inte med ett resursutnyttjande från kl 8 till 15, utan kanske från 8 till 20, eller 8 till midnatt.

Det blir vanligare att föra in andra verksamheter i anslutning till skolbyggnader, det kan vara bibliotek, kulturcentrum och möteslokaler.

– Det blir intressant att se om man även i övriga Norden bygger på det sättet.

Ett kunskapssamhälle
Jan säger att samhället förändras och digitalisering har hög prioritering i den svenska skolan. Man ser därför till att bygga upp mycket kring teknologi och nätverk. Eleverna har datorer och lärplattor och på en del håll så börjar man också frångå traditionellt sätt att schemalägga.

Han tycker sig se vissa tendenser när det kommer till utformningen av skolor, med ganska stora uppglasade ytor och att man, till viss del, släppt gamla korridorer med salar och försöker hitta andra sätt att utforma skolbyggnaderna.

– I de yngre årskurserna kommer eleverna vistas i en skola på grund av omsorgsbehovet. När man kommer upp i de högre åldrarna så är det inte givet att eleverna kommer att vara på en skola i samma utsträckning. Inom högre utbildning ser vi en ökad andel av olika varianter av distansutbildning.

– I projektet ska vi lära av varandra i Norden, hur vi kan utveckla hållbara skolor i framtiden, också ekonomiskt och socialt hållbara. Då är det viktigt att tänka efter, så att de håller i 50 år och inte bara i 10-15 år, säger Jan Grannäs.

The post Nordiskt samarbete för framtidens skolor appeared first on Byggkontakt.