Plastskräpet i haven beräknas att tredubblas från 11 miljoner till 29 miljoner ton per år. Foto: Richard Carey WWF

Kostnaderna för plastavfallet riskerar att fördubblas till 71 000 miljarder kronor om tjugo år, enligt WWF-rapporten.

–Priset för samhället, miljön och ekonomin för att tackla plastavfallet är minst 10 gånger högre än marknadspriset på jungfrulig plast, vilket är skrämmande och helt orimligt, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.

Det växande plastberget är ett globalt problem inget land kan lösa själv utan kräver samarbete och gränsöverskridande lösningar. Konkreta åtgärder krävs både på regerings-, producent- och konsumentnivå, menar WWF.  Över 2 miljoner människor och ett 80-tal företag har undertecknat ett upprop för att få stopp på spridningen av plastavfall.

–Glädjande nog har stödet ökat för ett globalt avtal som ska tas upp på ett FN-möte i i februari 2022 och 119 länder är redan nu positiva. Det blev klart under det ministermöte om plast som hölls i Geneve i dagarna. WWF jobbar för att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

WWFs rapport ”Plastics: The cost to society, environment and the economy” visar hur svaga lagar, felriktade incitament, lågt pris på jungfrulig plastråvara och brist på system för återvinning- och avfallshantering bidrar till ökad konsumtion av ny plastråvara och därmed växande avfall. Statistiken bygger på kända data om kostnader för allt från råvaruutvinning till omhändertagande av plastavfall.

Konsumtionen beräknas dubbleras från dagens omkring 300 miljoner ton till 600 miljoner ton 2040. Varje år läcker cirka 11 miljoner ton plastskräp till haven – och beräknas tredubblas till 29 miljoner ton år 2040 om vi fortsätter som nu.

Cirka 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, så kallad jungfrulig plast. Utsläppen av växthusgaser för plasten under dess livscykel beräknas motsvara 20 procent av hela den globala koldioxidbudgeten, vilket påskyndar klimatkrisen.

Fakta: Marint skräp återfinns i alla världens hav – cirka 11 miljoner ton läcker till haven varje år. Det mest kommer från land och en mindre del från sjöfart och fiske. Den största andelen sjunker relativt snabbt och hamnar på havsbotten. Resten deponeras på världens stränder eller finns kvar i det öppna havet. Dokumenterade skador finns på hela 270 marina arter som fastnat i plastskräp eller förlorade fiskenät, så kallade spökgarn. Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur. År 2050 räknar forskarna med att nio av tio sjöfåglar kommer att ha ätit plast.

EU genererar årligen omkring 26 miljoner ton plastavfall. Energiutvinning är det vanligaste sättet att omhänderta plastavfall. Cirka 30 procent återvinns medan 25 procent hamnar på soptippen. EUs plaststrategi är att samtliga delar av ländernas plastförpackningar ska kunna återanvändas eller återvinnas och minska förbrukningen av engångsplast och användningen av mikroplaster, tex i kosmetika.

WWFs plastupprop här: https://wwf.panda.org/act/take_action/plastics_campaign_page/

The post Kostnaderna för plastskräpet ökar lavinartat i världen appeared first on Byggkontakt.

— Vi växlar upp verksamheten för att möta den ökande mängden plast som kommer in. Om flödet fortsätter som idag räknar vi med att sortera upp emot 100 000 ton plastförpackningar under året, berättar Karin Petersson, operativt ansvarig på Svensk Plaståtervinning.

Svensk Plaståtervinning räknar med att anställa ytterligare ca 15 personer för att klara dygnet-runt-sorteringen. När verksamheten är i full drift kommer Svensk Plaståtervinning ha ca 80 anställda.

Rekordår 2020 – men mer måste göras

Närmare 3 miljarder plastförpackningar, drygt 90 000 ton, sorterades och skickades iväg från anläggningen för att bli nya produkter förra året. Det var ett rekordår för Svensk Plaståtervinning, och en effekt av att vi svenskar var hemma mer och blir alltmer klimatmedvetna. För klimatet är det nödvändigt att mer plast sorteras och återvinns. Plastförpackningar som återvinns ger 30–40 procents lägre koldioxidutsläpp än om de förbränns.

— Materialåtervinningsgraden i Sverige är mellan 10–20 procent i Sverige och den siffran måste vi hjälpas åt för att få upp. Vi arbetar dagligen med att uppgradera verksamheten för att kunna sortera fler förpackningar och öka kvaliteten på materialet vi skickar vidare. Vi har satt upp målet att Sverige ska ha 55 procent återvinningsgrad under år 2025, säger Karin Petersson.

The post Svensk Plaståtervinning växlar upp till sortering dygnet runt appeared first on Byggkontakt.

– Vår plaststrategi innebär bland annat att alla plastförpackningar ska kunna materialåtervinnas och att endast förnyelsebar och återvunnen plast används efter 2030, säger Anna-Karin Karlsson, hållbarhetsdirektör på Norrmejerier.

De nya ostförpackningarna för riven Västerbottensost® 150g och 300g införs successivt och har precis börjat nå butikshyllorna runt om i landet.

– Vi arbetar kontinuerligt med förpackningsoptimering och är glada att nu kunna ta ett steg i rätt riktning genom något så enkelt som att minska påsens höjd. Utmaningen framåt är att även byta ut dagens plastförpackning mot andra mer hållbara material, samtidigt som de lever upp till kraven på livsmedelssäkerhet, säger Lina Jonsson Product Manager för Västerbottensost®.

För ett år sedan ställde sig Norrmejerier bakom det branschgemensamma ”Plastinitiativet” där målet är att alla plastförpackningar på marknaden ska kunna återvinnas till ny plastråvara för produktion av nya plastprodukter. Idag materialutnyttjas uppskattningsvis endast 25 procent av de plastförpackningar som sätts på konsumentmarknaden i Sverige.

FAKTA:

Förändringen avser ostförpackningarna för Riven Västerbottensost 150 g och 300 g och sparar 1,5 ton plast årligen.

Läs mer om Plastinitiativet på https://www.dlf.se/plastinitiativet-2022/

The post Mindre plast – Västerbottensost® först ut appeared first on Byggkontakt.

Världens ledande belysningsföretag Signify deltar aktivt i kampen mot plastföroreningar och kommer att minska användningen av miljöskadlig plast med 2500 ton årligen när företaget år 2021 slutar använda plast i sina konsumentförpackningar. Detta görs som en del av en omfattande förpackningspolicy, där Signify redan använder 80% återvunnet förpackningsmaterial.

’’Plastavfall har en mycket negativ inverkan på vår planet och dess biologiska mångfald och vi har beslutat att ta en ledande roll när det kommer till att börja använda plastfria alternativ. Det är den rätta saken att göra och det möter våra kunders växande förväntningar’’, säger Eric Rondolat, VD för Signify, och fortsätter:

’’Jag ser fram emot den dag vi kan meddela att vi inte längre använder plast i våra förpackningar.’’

Med initiativet sparar Signify världen 2500 ton miljöförorenad plast per år, vilket motsvarar 125 miljoner PET-flaskor.(1) Om man lägger dem sida vid sida motsvarar det mer än 8000 kilometer, eller med andra ord avståndet mellan Stockholm och Tokyo.
Samtidigt är den nya plastfria förpackningen mindre, vilket kommer att minska koldioxidutsläppen från transport och materialanvändning med 6000 ton, vilket motsvarar den mängd koldioxid som 270 000 fullvuxna träd tar upp per år.(2)

Signify har redan uppnått koldioxidneutralitet på 15 av totalt 19 marknader. År 2019 utsågs företaget till industriledare i Dow Jones Sustainability Index för tredje året i rad, och i slutet av detta år räknar de med att uppnå 100% koldioxidneutralitet på alla marknader.

Signify har redan tagit bort plastinsatser från förpackningen av sina Philips Hue-ljuskällor. Ersättningen av blisterförpackningar till en pappersbaserad förpackning kommer att ske gradvis i olika regioner och över produktkategorier som börjar med LED-ljuskällor i Europa under tredje kvartalet 2020 och resten av världen från början av 2021. Detta är en del av hållbarhetsprogrammet Brighter Lives, Better World.

1 Baserat på Signifys egna beräkningar med 0,5 liters PET-flaskor
2 Ett träd kan ta upp 22kg CO2 per år​

The post Signify minskar användning av plast med 2500 ton appeared first on Byggkontakt.

FM Mattsson fortsätter att utveckla och utmana sitt hållbarhetsarbete. I slutet av förra året initierades ett projekt med målet att reducera antalet plastpåsar, som en del av ett långsiktigt arbete med att minska användningen av plast från företagets verksamhet.

– I januari började vi titta på hur vi kunde reducera mängden plastpåsar i framförallt monteringen. Genom att jobba med förpackningslayouten och hur artiklarna packas i sina kartonger identifierades en plastpåse som vi nu kunnat ta bort, säger Lena Ryttar Thörnqvist.

Resultaten lät inte vänta på sig. Minskningen har medfört att FM Mattsson nu använder 27 800 färre plastpåsar per år.

– Det här är en besparing för miljön men vi har också sett andra effekter. Reduceringen av plastpåsen kommer att underlätta för våra kunder som får färre moment vid installationen av produkten. Ergonomin för våra egna montörer förbättras också då vi eliminerar ett steg i deras packrutin. Genom att arbeta med dessa miljöbesparande åtgärder har vi alltså minskat arbetsmoment både för oss själva och för våra kunder och samtidigt blir vi mer lönsamma. Det är verkligen ett lysande exempel på att det är smart att jobba med hållbarhet, säger Lena.

Kommer införa fler åtgärder
Den åtgärd FM Mattsson nu gjort är ytterligare ett tillskott i företagets hållbarhetsarbete.

– Vi kommer självklart att spinna vidare på det här och införa fler åtgärder, både i vår egen produktion och tillsammans med våra leverantörer, säger Lena.

Bakom den framgångsrika plastbesparingen står ett tvärfunktionellt samarbete med intresse för hållbarhet samt det faktum att FM Mattsson har sin produktion på plats i Mora och därmed har kontroll på hela kedjan från fabrik till kund.

– Det har varit ett bra samarbete mellan avdelningarna och vi vill alla ta vårt ansvar och minska plastanvändningen. Hållbarhetsfrågan är viktig för oss och konsumenterna är så medvetna i dag att de förväntar sig det av oss som företag, säger Lena Ryttar Thörnqvist​

The post 27 800 färre plastpåsar per år – ett viktigt steg i FM Mattssons hållbarhetsarbete appeared first on Byggkontakt.

– Det är ingen slump att det byggs en vindpark på den här platsen. Det är helt enkelt väldigt blåsigt och vi insåg att det skulle bli problematiskt att hantera stora rullar av polyester och skumplast i den miljön. De rullar helt enkelt iväg, säger Torbjörn Karlsson, platschef Veidekke.

Veidekke började leta efter alternativa metoder och hittade lösningen några kilometer bort i Hökhult, hos det lokala företaget Peter Svensson Energiflis.

– Här fanns istället ett enkelt, effektivt och hållbart alternativ som även produceras lokalt. Det ska ställas mot att vi annars importerar och transporterar skumplastrullar från Kina som både är dåligt för miljön och försvårar vårt arbete, säger Torbjörn Karlsson.

En vindpark som Slageryds kräver stora betongfundament och för att garantera hög säkerhet måste betongen hållas isolerad och varm. När temperaturen går under 15 grader riskerar betongen att spricka.

– Flis är säkert och hållbart, samt håller lika högt isoleringsvärde. Det känns väldigt bra för oss på BayWa r.e. att vår partner ser till att återbruka skogen från vindparken, säger Håkan Wallin, CEO BayWa r.e. Scandinavia AB.

Vindparken i Slageryd kommer att bestå av sex vindkraftverk och stå klara i början av 2020. Tillsammans kommer de att producera 71 GWh förnyelsebar energi, vilket motsvarar årskonsumtionen för 15 000 normalstora villor per år.

The post Lokalt producerad flis istället för plast från Kina appeared first on Byggkontakt.

Förpackningens funktion är likvärdig med en plastförpackning, men ur ett hållbarhetsperspektiv är Miljöboxen så mycket bättre.

” Vi vill ta vårt miljöansvar och samtidigt göra något som ingen annan i branschen gjort innan oss. Det var så idén om att ta fram en återvinningsbar och vattentålig förpackning i kartong föddes”, säger Annika Folkesson CEO på Arvid Nilsson.

Byggmarknaden efterfrågar en förpackning som tål vatten, fukt och kyla. Arvid Nilsson AB vill självklart möta dessa behov men inte genom att erbjuda plastförpackningar som enda alternativ. Därför lanserar man nu en vatten- och temperaturtålig Miljöbox.

Miljöboxen är tillverkad i kartong som i sin tur tillverkas av förnybara råvaror från den svenska skogsindustrin. Ett material som har liten miljöpåverkan. Miljöboxen sorteras som pappersförpackning i återvinningen. Den unika konstruktionen med vikta kanter och en hel botten, tillsammans med den laminerade ytan, gör att vatten och fukt inte kan tränga in i kartongen. Förpackningen är återförslutningsbar och dessutom lätt att komprimera när den är färdiganvänd. Det gör att den tar betydligt mindre plats på byggarbetsplatsen än en färdiganvänd plastförpackning.

”Att kunna erbjuda marknaden en hållbar lösning som ökar vår och våra kunders lönsamhet, samtidigt som miljöpåverkan minskas, känns otroligt bra.Vår förhoppning är att branschen ska förstå vikten av att använda hållbara material och ta chansen att påverka i rätt riktning. Ingen kan göra allt men alla kan göra något”, säger Annika Folkesson.

The post Arvid Nilsson slopar plast – blir först i branschen med vattentålig pappersförpackning appeared first on Byggkontakt.

Varje år hamnar cirka 8 miljoner ton plast i våra hav. Hela 40 procent av all plast som produceras används dessutom till engångsförpackningar.[1] Engångsartiklar i plast är därför ett stort hot mot miljön, inte minst för haven. Detta är något som får såväl politiker, företag som privatpersoner att reagera. Senast i raden är Europaparlamentet som i slutet av oktober röstade för ett förbud mot ett antal engångsartiklar i plast. Målet är att engångsartiklar av plast som tops, bestick, tallrikar, ballongpinnar och sugrör ska vara förbjudna till 2021.

Sedan 1970-talet har SodaStreams hjärtefråga varit plastens dåliga inverkan på miljön. Plastflaskor, plastbestick och tops är uppenbara miljöbovar men plast gömmer sig i många fler produkter. Nedan följer därför en lista på fem föremål som innehåller plast och tips på hur de går att ersätta med mer miljövänliga alternativ.

– På SodaStream vill vi göra det lättare för konsumenter att leva ett hållbart liv. Våra produkter gör det möjligt för människor att spara in på en stor del av sin plastkonsumtion, genom att kolsyra eget vatten slipper du köpa hem bubbelvatten i plastflaskor. Det är bara en av många enkla saker som vi alla kan göra för en hållbar värld, säger Michele Fitzwilliams, nordisk marknadschef på SodaStream.

1. Pappersmuggar
   Pappersmuggar har ofta ett tunt lager med plast på insidan, detta för att muggen ska vara vattentät. Istället för att köpa kaffet i en take away-mugg är ett tips är att köpa en egen återanvändbar kopp som du kan be att få ditt kaffe serverat i.
2. Aluminiumburkar
   Precis som pappersmuggar, har många aluminiumburkar ett tunt foder av plast för att förhindra att det rostar. Ett tips är att använda en SodaStream-maskin och kolsyra eget vatten som du kan smaksätta med valfri smak.
3. Tepåsar
   Även i många tepåsar går det att finna små mängder av plast. Trots att själva påsen ofta är i papper kan tepåsar vara värmeförseglade med polyeten som är en typ av plast. Ett mer miljövänligt alternativ är därför att köpa en tesil i metall som du fyller med löste.
4. Presentpapper
   Glansigt och glittrigt presentpapper innehåller ofta plast och kan därför inte återvinnas. Ett tips är att slå in paket i klassiskt brunt presentpapper som du kan dekorera med exempelvis torkade blommor och blad.
5. Kvitton
   Kvitton består till stor del av papper, men kvitton med en glansig yta innehåller ofta plastkemikalien Bisfenol A. Om möjligt, försök att avstå från att få ditt kvitto utskrivet.

[1] https://www.hsr.se/fakta/fakta-om-skrap/plast-ett-stort-problem-i-vara-hav

The post SodaStream guidar i plastdjungel: Så undviker du den gömda plasten appeared first on Byggkontakt.

– Det är ett enormt slöseri att så mycket plast går förlorad idag, både miljömässigt och ekonomiskt. För samtliga plaster innebär det en besparing med runt 70 procent att övergå till återvunnen råvara istället för att använda ny råvara, så det finns verkligen ekonomiska incitament att återvinna mer, säger Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL utrett potentialen för ökad materialåtervinning av plast i Sverige. Rapporten visar på potentialen för materialåtervinning i dagens system där fokus ligger på att hitta rena flöden med relativt stora mängder för att få upp en volym och därmed få en ekonomi i återvinningen.

Förpackningar, både från hushåll och från verksamheter, har störst mängdmässig potential att materialåtervinnas i större omfattning, liksom byggprodukter som rör, golv, kyl och frys samt plastdelar som kommer från bilar.

– Vi har också sett att förekomsten av farliga ämnen, som skulle kunna försvåra eller omöjliggöra en säker materialåtervinning, inte utgör något större hinder för dessa avfallsströmmar. Förpackningar har till exempel en snabb rotation och därmed kända tillsatser. Även byggavfall uppstår ofta i flöden där kontrollen över vilka ämnen som ingår ofta är bra liksom kunskapen om var den återvunna råvaran hamnar, säger Åsa Stenmarck.

Att materialåtervinna plast istället för att tillverka plastprodukter från ny fossil råvara är i samtliga fall positivt ur ett klimatperspektiv. Men det är också skillnad i koldioxidbelastningen beroende på vilken typ av plast som används. Det medför att man kan göra klimatvinster även genom att byta ut en plasttyp mot annan.

– Den största minskningen av klimatpåverkan får man genom att kombinera de båda alternativen, det vill säga att man i designstadiet byter ut till plasttyper som har lägre miljöpåverkan, där det är möjligt, samtidigt som man använder största möjliga andel återvunnet material. Att sprida den här kunskapen till designers och tillverkare är viktigt, säger Åsa Stenmarck.

Läs rapporten: Ökad plaståtervinning – potential för utvalda produktgrupper

The post Stor potential att öka plaståtervinningen visar ny rapport appeared first on Byggkontakt.

Linnéa Engström, som är viceordförande i EU-parlamentets fiskeriutskott, vill att EU-kommissionen gör allvar av löftena i sin plaststrategi som presenterades i vintras.

– Vi bokstavligen badar i plast, och det drabbar både havens och människors hälsa. EU måste sätta fart på för att vi ska komma bort från plastberoendet. EU borde förbjuda onödiga engångsartiklar av plast och sätta press på förpackningsindustrin att komma med alternativa lösningar, säger EU-parlamentariker Linnéa Engström (MP).

The post ”Bra att EU-kommissionen vill få bort onödiga engångsartiklar av plast” appeared first on Byggkontakt.