Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som regioner och kommuner har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.

Totalt uppgår pensionsskulden, gemensamt för kommuner och regioner, till 478 miljarder. 227 miljarder av dessa tillhör kommunerna, varav 186 miljarder av skulderna är i sin tur dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Regionerna har i sin tur ännu högre skulder, 250 miljarder varav 138 miljarder är dolda. Det innebär samlat att två tredjedelar av skulderna är dolda och redovisas inte i balansräkningarna.

– Pensionsskulden har stigit till 478 miljarder och 324 miljarder av dessa är dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Skulden är ofantlig stor och kommer påverka Sveriges invånare på riktigt. Det här är en fråga som många fler kommuner och regioner måste planera och ta ansvar för, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist kommuner och regioner på Skandia.

9 av 10 invånare riskerar höjd skatt
Skandias rapport har kartlagt vad som krävs för att regioner och kommuner ska få en ekonomi i balans, det vill säga lika stora tillgångar som skulder, inklusive de dolda pensionsskulderna. Resultatet visar att 9 av 10 invånare i Sverige riskerar skattehöjningar till följd av de dolda pensionsskulderna.

– Vi har i vår rapport kartlagt att 9 av 10 invånare riskerar höjd skatt till följd av pensionsskulden. För att få en ekonomi i balans finns egentligen endast två alternativ för kommunerna och regionerna. Antingen höja skatten, ibland uppemot flera tusen kronor varje år, eller skära i sjukvård, skola och omsorg, förklarar Greger Gustafson.

Landsbygden drabbas mest
Den kommun där invånarna drabbas värst är Bräcke i Jämtland. Där riskeras en sammanlagd höjning av region- och kommunalskatten om totalt 2,20 kr under en 10-årsperiod, vilket skulle innebära en genomsnittlig skattehöjning om 3848 kronor per år för en Bräckes invånare under en 10-årsperiod. Den förändrade demografin med allt fler äldre och yngre är det som ställer till det för regionerna och kommunernas ekonomi. Särskilt problematisk är pensionsskulderna i regioner och kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder.

– Det finns stora lokala variationer i hur pensionsskulden slår och vi ser att landsbygden drabbas värst. Risken är stor att när regioner och kommunerna ska finansiera pensionsskulderna kommer en del att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda budgetar med sämre välfärd som följd. Det kommer bli påtagligt för många regioner och kommuner när färre ska försörja fler samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist kommuner och regioner på Skandia och fortsätter:

– Om Sverige ska kunna hålla den höga välfärdsnivå som medborgarna förväntar sig är det hög tid att politikerna börjar prioritera finansieringen av pensionsskulderna för att undvika nedskärningar i välfärden eller höjd skatt runt om i Sverige.

Rapporten i siffror

• Kommunernas pensionsskulder uppgår till drygt 227 miljarder kronor. Drygt 186 miljarder av dessa är dolda och redovisas inte öppet i kommunernas balansräkningar.
• Regionernas pensionsskulder uppgår till 250 miljarder kronor. Drygt 138 miljarder av dessa är dolda och redovisas inte öppet i regionernas balansräkningar.
• 9 av 10 invånare i Sverige riskerar höjd skatt i 10 års tid för att kommuner och regioner ska få en ekonomi i balans när den dolda pensionsskulden inkluderas i balansräkningen. I flera kommuner riskerar skattehöjningarna motsvara flera tusentals kronor varje år för en genomsnittlig invånare.
• Den totala pensionsskulden ökade med 4,5 miljarder förra året och uppgår nu till i genomsnitt 46 973 kronor per invånare i Sverige.

Här kan skatten höjas mest i Sverige

Skattehöjning under 10 års tid för att få en ekonomi i balans inkluderat de dolda pensionsskulderna.

The post Ny rapport: 9 av 10 riskerar höjd skatt när pensionsskulder ska finansieras appeared first on Byggkontakt.

Pensionsbolaget Skandias nya rapport ”På väg mot pension” visar att de yngre generationerna har stora utmaningar för att nå en bra pension. I rapporten jämförs 60-talister, 70-talister, 80-talister, 90-talister och 00-talister och deras väg mot pensionen.

– Rapporten visar skillnader mellan hur mycket eget ansvar olika generationer behöver ta för sin pension. En genomgående slutsats är att ju längre man har kvar till pension – desto mer kommer man själv behöva ta ansvar för att se till att man får en bra pension. Till exempel behöver en civilingenjör född på 90-talet spara två miljoner mer i jämförelse med en civilingenjör född på 1960-talet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

– Huvudskälen till att det ser ut så här är en senare etablering på arbetsmarknaden kombinerad med en ökande medellivslängd för yngre generationer jämfört med tidigare, förklarar Mattias Munter.

Prognosen för 00-talister: Halva lönen i pension

Yngre generationer kan räkna med lägre pensioner jämfört med tidigare generationer. En civilingenjör född på 60-talet beräknas få en pension motsvarande 68 procent av slutlönen. Samma civilingenjör född på 1990-talet kan räkna med en kompensationsgrad på endast 53 procent av slutlönen Prognosen för 00-talister visar på en fortsatt nedgång till 51 procent av slutlönen. Utan tjänstepension faller siffran till 40 procent av slutlönen. Det är en bra bit ifrån förväntningarna på en pension motsvarande 80 procent av slutlönen efter skatt, som en majoritet anser är rimligt, enligt en Novus-undersökning som Skandia låtit genomföra.

– Att få motsvarande halva lönen i pension kan förstås innebära att man tvingas till stora förändringar i sitt levnadsätt. Tjänstepension är därför den viktigaste jobbförmånen man kan ha och närmast ett måste eftersom den allmänna pensionsnivån sjunker. Mitt främsta råd till de yngre generationerna – säkerställ att din arbetsgivare betalar tjänstepension för dig eller spara motsvarande på egen hand om du är egen företagare. Komplettera gärna med ett eget sparande, säger Mattias Munter.

Eget pensionssparande ökar i betydelse

Rapporten visar också att anställda utan tjänstepension måste spara mycket stora summor under sitt yrkesliv. En 60-talist som inte haft tjänstepension behöver spara ihop över fyra miljoner kronor totalt för att nå 80 procent av sin slutlön i pension. En 90-talist behöver spara nära fem miljoner kronor för att få motsvarande pension.

– Den allmänna pensionen blir låg och tjänstepensionen ökar därför i betydelse för framtida pensionärer. Tjänstepensionen sett över ett helt yrkesliv är värd miljoner även för den med lägre inkomster och att spara motsvarande helt på egen hand är närmast otänkbart, säger Mattias Munter.

– Samtidigt ser vi att för den som har tjänstepension så blir ett eget pensionssparande allt viktigare. Inte minst för de som etablerar sig sent på arbetsmarknaden. Det första man tänker på när man börjar sitt första jobb är kanske inte pensionen. Men med en lång sparhorisont gör ett eget sparande verkligen skillnad. Det viktigaste är att börja spara – och ju tidigare man gör det, desto större är chansen att pengarna kan växa och sätta guldkant på livet som pensionär, avslutar Mattias Munter.

Så påverkas olika generationer och yrkesgrupper:

Hela rapporten finns bifogad i pressmeddelandet samt på www.skandia.se/pavagtillpension

The post Ny rapport: Unga stora förlorare – kan behöva spara två miljoner mer till pensionen appeared first on Byggkontakt.

– För en småföretagare med aktiebolag är det viktigt att, om det är möjligt, ta ut en lön upp till brytpunkten för statlig skatt vilket idag är drygt 40 000 kronor per månad. Då bygger man en bra allmän pension och premiepension. Samma sak gäller överskott av näringsverksamhet där företaget betalar egenavgifter och man på så sätt fyller på det orangea kuvertet. Svarta iter är ju, förutom att de är olagliga, också en pensionsfälla eftersom man då varken samlar på sig allmän pension eller premiepension, säger AnnaCarin Eriksson.

Avsättning till tjänstepension kan bli avgörande för den framtida ekonomin och aktiebolaget kan göra skatteavdrag med högst 35 procent av den pensionsgrundande ersättningen. Har man halkat efter med inbetalning till tjänstepension finns också möjlighet till att ”köpa ikapp” och då kan det finnas ytterligare avdragsrätt. I den enskilda firman går det att dra av max 35 % av resultatet för avsättning till pension. Att i ett aktiebolag ta ut enbart lågbeskattad utdelning ger inga pensionspoäng men kan vara ett alternativ om man redan tagit ut ordentlig lön och satt av till tjänstepensionen.

– Lön, utdelning och tjänstepension i en bra mix är att rekommendera. Tjänstepensionen kan vara så mycket som en tredjedel eller mer av den slutliga pensionen. Som företagare är det därför viktigt att se till att ha minst ett sparande som motsvarar det som anställda i företag med kollektivavtalad tjänstepension har. Viktigt att tänka på är också försäkringsskyddet. Att ha en sjukförsäkring är avgörande för att behålla inkomst vid en lång sjukskrivning samt att få pensionen fortsatt betald även när man är sjukskriven säger AnnaCarin.

– En företagare som tjänat väldigt lite, tagit ut minimalt med lön och inte haft tjänstepension kan få så kallad garantipension. Men det förutsätter att man bott länge i Sverige.

Tips för dig med aktiebolag
• Se till att ta ut så bra lön som möjligt, upp till cirka 40 000 kronor eftersom det ger pensionspoäng för den allmänna pensionen (inkomstpension och premiepension).
• Sätt av till tjänstepension så att du hamnar på minst samma nivå som om du vore anställd. I de flesta fall är tjänstepensionsavsättningar på 4,5 procent vanliga för lön upp till 40 250 kronor per månad, sedan 30 % på lönedelar däröver.Glöm inte sjukförsäkring som är en slags inkomstförsäkring vid långvarig sjukdom.
• Bygg kapital i bolaget för att ha likviditet till lågbeskattad utdelning. Utdelning kan vara ett bra komplement men är normalt sett inte enbart det man kan leva på som pensionär.
• Se till att ta ut ”rätt” lön så du maximerar dina utdelningsmöjligheter, din revisor hjälper dig.
• Jobba inte svart.
Tips för dig med enskild firma
• Tänk på att det är det resultat du skattar fram, inkomst av näringsverksamhet, som är pensionsgrundande för allmän pension och premiepension.
• I den enskilda firman går det att dra av max 35 % av resultatet för avsättning till pension.
• Glöm inte sjukförsäkring som tryggar din privata inkomst vid långvarig sjukdom.
• Jobba inte svart.

The post Småföretagens pensionsfällor – så här kan du undvika dem appeared first on Byggkontakt.

”Det här visar hur viktig garantipensionen och bostadstillägget är för att en viss del av befolkningen ska få en bra pension. I ljuset av siffrorna är torsdagens förslag från regeringen välbehövd. Men, en återställning av pensionsrätten till 18,5 procent från dagens 17,21 procent måste också till för att alla ska få en bra allmän pension”, säger Magnus Billing, vd på Alecta.

”Det unika med vår analys är att vi har följt en årskull (alla födda 1941) från 62 till 75 års ålder. I analysen har vi delat in individerna i fem grupper baserat på vilken inkomst de hade när de var 62 år. Det innebär att vi kan följa hur ekonomin för fem olika inkomstgrupper förändras strax innan, i samband med, och efter pensionering. Resultatet är slående”, säger Fredrik Palm, produktchef på Alecta.

”Vår viktigaste upptäckt är att de med lägst inkomst får det bättre efter pensionen än tidigare. I gruppen med lägst inkomster handlar det i genomsnitt om att gå från 7 800 kr till 9 900 kr efter skatt per månad. I dessa siffror ingår varken privat pension eller kapitalinkomster”, fortsätter Fredrik Palm.

I analysen gjordes även fler upptäcker. En ytterligare sådan var att när all inkomst räknades med det vill säga; lön, all pension, bidrag och kapitalinkomst, framkom en ännu mer överraskande bild.

Många har under ett helt arbetsliv lyckats spara ihop ett kapital, vilket ger utslag. Bilden ger också en indikation på att de flesta faktiskt lyckas planera sin ekonomi inför pensionen.

I ett inkomstuppdelat diagram syns uppdelning av inkomstslag för hela den analyserade årskullen och hur förändringen sker från lön och ersättning till pension, men också hur lön, privat pension och kapitalinkomst tillsammans utgör ett betydande tillskott till många pensionärers ekonomi.

”Även om det naturligtvis finns stor variation inom pensionärskollektivet är det dumt att stirra sig blind på ett inkomstslag när man ska bedöma deras ekonomi”, säger Fredrik Palm och fortsätter ”Pensionssystemet utgör en stabil basplatta för alla och det finns inget markant ras i ekonomisk situation när du går i pension, det tycker jag alla ska ta med sig av vår analys”, avslutar Fredrik Palm.

The post De fattigaste löntagarna får det bättre efter pension appeared first on Byggkontakt.

– Vi är glada över möjligheten att öka vårt engagemang i Volvo Cars. Investeringen ger våra sparare en bra stabil avkastning i förhållande till risk, och har potential att växa i betydelse vid en eventuell framtida börsnotering. Volvo Cars är ett välskött lönsamt bolag med en robust forsknings- och tillväxtstrategi, och har goda möjligheter att möta även ett mer utmanande marknadsläge. Volvo Cars är därutöver ett bolag som slår ann en särskild sträng hos många svenskar givet sin historia, och bidrar på ett positiv sätt till Sveriges ställning som framgångsrik industri- och forskningsnation, Anders Oscarsson, aktiechef och ägaransvarig AMF.

The post AMF investerar ytterligare 750 miljoner kronor i Volvo Cars appeared first on Byggkontakt.

Återbäring för riskförsäkringar
Till följd av god ekonomi för Alectas riskförsäkringar har styrelsen beslutat om bibehållen premiereduktion med 65 procent för sjuk- och premiebefrielseförsäkring, samt med 75 procent för familjeskydd.

– Premiereduktionen beräknas ge drygt 4 miljarder kronor i återbäring till våra kundföretag, säger Fredrik Palm, chef för Alectas produktavdelning.

Premien för tjänstegrupplivförsäkring TGL sänks från 29 till 26 kronor per månad och anställd.

Premiereduktion för ålders- och familjepension i ITP 2
Som en följd av lägre marknadsräntor och ökad livslängd har Alecta sedan 2011 successivt höjt premierna i ITP 2. Den senaste premiehöjningen skedde i mars 2017. Premiehöjningarna har gällt vid nyteckning och förmånsökningar och har tillsammans med god avkastning stärkt Alectas finansiella ställning, och därmed förmåga att långsiktigt värdesäkra pensionerna.

Till följd av den starka finansiella ställningen vid utgången av tredje kvartalet har styrelsen, i enlighet med Alectas konsolideringspolicy, fattat beslut om att införa en premiereduktion med 10 procent i förhållande till nu gällande premienivå.

– I praktiken betalar de flesta företagskunder premier som huvudsakligen baseras på de lägre premienivåer som gällde före mars 2017. Det är alltså en mindre del av beståndet som i realiteten berörs av premiereduktionen. Vår bedömning är att premien för ett genomsnittligt kundföretag kommer minska med cirka 2 procent till följd av premiereduktionen, säger Fredrik Palm.

Läs mer om premier för ITP 2

The post Alecta höjer pensionerna och fortsätter med premiereduktioner 2019 appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Länsförsäkringar / Porträtt på Kristina Ström Olsson som är Hälsostrateg på Länsförsäkringar

– Idag ser vi höga nivåer på sjukskrivningar, och den vanligaste förklaringen till sjukfrånvaro är psykisk ohälsa, även i de yngre åldersgrupperna. Det gäller såväl chefer som medarbetare. Studier från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att psykisk ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar är det som år 2030 kostar mest inom sjukvården, även globalt. Det drabbar individer, företag och samhällsekonomin hårt om vi inte vänder skutan nu, säger Kristina Ström Olsson, Hälsostrateg på Länsförsäkringar.

På dagens arbetsmarknad är det en större andel av de yngre som anställs i tjänsteföretag, där det inte är lika vanligt med kollektivavtal eller andra privata trygghetslösningar. Många av de mindre företagen saknar också ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

– Det kan bli oro och stress för en arbetsgivare som känner sig osäker på om hen kan tillgodose de anställdas behov av personanpassat stöd vid psykisk ohälsa. Dessutom kan ett mer flexibelt arbetsliv både bidra till hälsa och skapa oro hos de anställda. Hur som helst så får individen ett större ansvar att ta reda på vilket skydd man har genom sin anställning och att själva kunna sätta gränser. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete är ett bra verktyg för att förebygga ohälsa och för att tidigt kunna göra insatser i personalgrupper eller hos enskilda medarbetare. Likaså måste man själv ha koll på om arbetsgivaren erbjuder tjänstepension och andra lösningar för att trygga ekonomin, såsom sjuk- och olycksfallsförsäkringar, säger Kristina Ström Olsson.

Tips för ett hållbart arbetsliv:

• Se till att du omfattas av kollektivavtalade eller privata försäkringar som ger ekonomisk trygghet om något oförutsett inträffar. Kolla upp om din arbetsgivare gör pensionsavsättning till dig annars bör du se över om du kan kompensera för detta privat. Det är även viktigt att arbetsgivaren har säkerställt ett oberoende expertstöd om du som anställd behöver hjälp med att förebygga ohälsa eller rehabiliteras tillbaka till god hälsa.
• Ta hand om dig. Ge dig tid att reflektera över din arbetssituation och ditt livspussel i stort. Våga säga nej. Prioritera sömn, vardagsrörelse, sund kost och gemenskap.
• Bidra till en hälsofrämjande kultur genom att se och uppmuntra dina kollegor och genom att våra prata och våga fråga.

The post Hur ska unga orka jobba till 70 år? appeared first on Byggkontakt.

Pensionsbolaget Skandia kan i sin nya rapport ”De bortglömda pensionsmiljonerna” redovisa hur nya anställningsformer påverkar den framtida pensionen för sex olika yrkesgrupper. Exempelvis förlorar jurister 3,7 miljoner kr på att inte ha tjänstepension och en IT-konsult förlorar 1,8 miljoner kr i pension. Det är flera stora yrkesgrupper som kan förlora miljonbelopp på att inte ha tjänstepension.

Under senaste åren har GIG-ekonomin, som är ett samlingsbegrepp för den flexibla arbetsmarknaden som växt fram under de senaste åren, fått stort genomslag på arbetsmarknaden. Såväl globalt som i Sverige. Studier visar att över 130 miljoner personen är verksamma inom GIG-ekonomin i USA och Europa. Gemensamt för de som arbetar i GIG-ekonomin i Sverige är att de ofta saknar tjänstepension.

– Den allmänna pensionen är låg och tjänstepensionen ökar därför i betydelse för framtida pensionärer. Vi vet dessutom att flera av de nya anställningsformerna saknar tjänstepension, vilket gör att man kan få en alltför låg pension att leva på. Vår rapport visar att flera yrkesgrupper måste spara tusentals kronor varje månad för att uppnå en rimlig pension, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Krävs större eget ansvar

Skandias rapport visar att flera yrkesgrupper riskerar en låg pension av att vara anställd i GIG-ekonomin. Utan tjänstepension blir pensionen låg. Snickare får lägst pension i förhållande till sin slutlön. De får endast få ut 50,6% av slutlönen i pension. Det är en bra bit ifrån förväntningarna på en pension motsvarande 80 procent av slutlönen efter skatt, en pensionsnivå som många anser är rimlig och önskvärd.

–   Att det växer fram en ny arbetsmarknad är positivt. Det vi visar i rapporten är att tjänstepension inte alltid är självklart på arbetsmarknaden idag och då kan man gå miste om många miljoner kronor. Tillhör man gruppen som inte har tjänstepension krävs det att man tar eget ansvar genom att säkerställa det egna sparandet till pensionen. Man bör också känna till att man fortfarande kan göra avdrag för ett privat pensionssparande om man saknar tjänstepension, förklarar Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

• Läs hela rapporten ”De bortglömda pensionsmiljonerna” här
• Rapporten i korthet:
  • GIG-ekonomin är sprungen ur tre större makroekonomiska trender: Urbanisering, digitalisering och ett omfattande generationsskifte på arbetsmarknaden.
  • Rapporten har undersökt pensionen för sex yrkesgrupper som är verksamma i GIG-ekonomin. Flera yrkesgrupper riskerar förlora miljoner på att inte ha tjänstepension.
  • I kronor och ören förlorar jurister mest på den nya arbetsmarknaden. Snickare får lägst pension i förhållande till sin slutlön. Se ett urval av uträkningarna nedan:

  	Pension med tjänstepension hela livet	Pension för anställd i Gig-ekonomin (ingen tjänstepension efter 41 års ålder)	Behöver spara varje månad	Total förlust i pension
  Formgivare	37 531 kr	30 853 kr	3 840 kr	1 200 000 kr
  Arkitekt	29 251 kr	25 548 kr	2 130 kr	670 000 kr
  Jurist	65 807 kr	46 990 kr	10 800 kr	3 700 000 kr
  It-konsult	44 600 kr	34 887 kr	5 550 kr	1 800 000 kr
  Pr-konsult	30 590 kr	26 470 kr	2 380 kr	750 000 kr
  Snickare	22 791 kr	20 153 kr	1 510 kr	460 000 kr

The post Ny rapport: GIG-ekonomister riskerar förlora miljoner i pension appeared first on Byggkontakt.

Som småföretagare, oavsett bransch, är det viktigt att komma ihåg att man är sin egen arbetsgivare. Allt ansvar för försäkringar och pensionssparande faller därför på den som driver företaget – något som är lätt att glömma. Tjänstepensionen utgör en betydande del av den framtida pensionen och därför är det viktigt att komma igång så fort som möjligt med avsättningar till den.

– Jag inser att det inte är det roligaste att tänka på, särskilt om man är ung, nybliven och entusiastisk egenföretagare. Under den första tiden kan du proritera att ta ut en skälig lön från företaget så att du bygger upp din allmänna pension – den baseras nämligen på din arbetsinkomst och inte inkomst av kapital, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Utöver pensionen är det också viktigt att skaffa ett bra försäkringsskydd. Jobbar du hemifrån i ditt företag räcker det inte med hemförsäkringen. Utöver det är det bra med en sjuk- och olycksfallsförsäkring som kan täcka eventuella inkomstbortfall i samband med sjukdom.

– Som egenföretagare är du ofta företagets viktigaste tillgång. Om du blir sjuk och inte kan arbeta får det stora konsekvenser både för företaget och din egen ekonomi. Har du familj är det fler som påverkas. Det går att teckna smidiga försäkringspaket för företagare via nätet. Gör det redan idag, uppmanar Emma Persson.

Tips till dig som startar eget företag:
• Ta ut en så hög lön som möjligt.
• Se till att försäkra både dig själv och din egendom, som till exempel datorer och kameror som du använder i verksamheten.
• Försök att starta ett pensionssparande så snart det är möjligt.
• Läs på om skatteregler för influencers så att du vet vad som gäller.

Om beräkningarna: Länsförsäkringar bearbetade statistik, med hjälp av konsultföretaget Arkwright, om småföretag inhämtad från SCB. För att komma med i statistiken sattes en gräns på minst 100 000 kronor i personalkostnader för aktiebolag och handelsbolag. För enskilda firmor krävdes att de hade 100 000 kronor i överskott av aktiv näringsverksamhet.

Läs mer här:

The post Influencers – glöm inte att påverka även din egen pension appeared first on Byggkontakt.

– Vi lever längre vilket innebär att pensionen ska fördelas på fler år än tidigare. En riktålder som följer medellivslängden bidrar till att förhållandet mellan den förväntade tiden i arbete respektive pension kan hamna på samma nivå som när det nya pensionssystemet beslutades 1994. Vid riktåldern får det typfall, som brukar användas för att utvärdera effekter av regelförändringar av den allmänna pensionen, ca 56 procent av slutlönen, och med tjänstepension får typfallet 70-80 procent av slutlönen, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Riktåldern föreslås fastställas vid 60 år

Riktåldern för varje årskull fastställs, enligt förslaget, vid 60 år. Det ger en god framförhållning och goda förutsättningar för individen att planera sin pension, anser Pensionsmyndigheten. För att undvika stora förändringar i riktålder under kort tid är förslaget att riktåldern för en årskull ligger stilla i tre år innan den kan ändras med maximalt ett år i taget.

Riktåldern styr tidigaste pensionsuttag

Pensionsmyndighetens förslag innebär att åldern för tidigaste pensionsuttag sätts till riktåldern minus 4 år. Undantag görs för personer födda 1958 och som fyller 61 år under 2019. Den ålder då arbetsgivare har ensidig rätt att säga upp anställningsavtalet, ibland kallad LAS-åldern, ska enligt ett annat förslag höjas från nuvarande 67 år till 69 år. Pensionsmyndigheten lämnar inget förslag om att LAS-åldern ska kopplas till riktåldern.

Den inkomstgrundade pensionen har en flexibel pensionsålder

Det är möjligt att tjäna in pensionsrätt under hela livet och det är möjligt att ta ut den inkomstgrundade pensionen när som helst från den tidigaste uttagstiden 61 år. Pensionens storlek beror på den sammanlagda intjänade pensionsrätten och årskullens förväntade återstående genomsnittliga livslängd vid pensionsuttaget.

Stor betydelse för personer beroende av grundskyddet

Riktåldern får däremot stor betydelse för dem som har rätt till grundskyddet i pensionssystemet: garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. För en stor del av dessa personer kommer i praktiken åldern för tidigaste uttag att vara lika med riktåldern. Detta eftersom rätten till grundtrygghetsförmånerna är bunden till riktåldern och de personerna är beroende av garantipension och eventuellt bostadstillägg för att få en tillräckligt hög pension. Förslaget innebär också att individer kan få sjuk- och aktivitetsersättning (förtidspension) eller arbetslöshetsersättning efter 65 år och upp till riktåldern.

Riktålder föreslås fasas in – används fullt ut för de födda 1964

Pensionsmyndighetens föreslår att riktåldern ska höjas till 66 år för de födda 1958 och sedan höjas till 67 år för de födda 1961. Efterföljande höjningar av riktåldern för pension föreslås högst kunna ske vart tredje år och med som mest ett år i taget. Effekten blir att riktåldern för pension fasas in stegvis och att formeln för beräkning av riktåldern för pension tillämpas första gången för årskullen födda 1964.

The post Pensionsmyndigheten presenterar metod för livslängdsanpassad pensionsålder, s.k. riktålder appeared first on Byggkontakt.