I Viskafors utanför Borås byggde 2010 det allmännyttiga Viskaforshem 18 hyresrätter i form av passivhus i trä. Nyproduktionshyran låg vid färdigställandet en tredjedel lägre än vad den blivit om man tillämpat en konventionell kalkylmodell, visar ny forskning.

Tricket för att förena kvalitet med lägre hyror är att hållbarheten beaktas i kalkylen. Kalkylen behöver även anpassas efter företagets egna villkor samt projektets unika och lokala förutsättningar. Det menar Antti Kurvinen, gästforskare vid CBA Chalmers, från Tammerfors Universitet i Finland, och författare till rapporten Lönsamhetskalkyl för hållbart bostadsbyggande.

Används exempelvis ett material som beräknas hålla i hundra år kan kostnaden fördelas över en längre tidperiod än den standardiserade avskrivningstiden på femtio år. Högre kvalitet i materialvalen kan också sänka underhållskostnaderna. Därutöver väcker en bra produkt med hög kvalitet mer intresse på marknaden. Tas detta med vid beräkning av kalkylen kan företaget erbjuda en lägre hyra och ändå generera ett positivt kassaflöde över tid, menar Antti Kurvinen.

– Kunskapen i ekonomi och investeringskalkyler behöver bli bättre bland dem som utvecklar bostäder. Förhoppningsvis kan den här rapporten bidra till det och samtidigt styra bostadsdebatten mot de ämnen som är väsentliga, säger Antti Kurvinen.

Byggkostnader inte anledningen till höga bostadspriser

Statistiken som presenteras i rapporten visar att byggkostnader inte är den underliggande anledningen till höga bostadspriser, vilket ibland felaktigt lyfts fram i debatten som en huvudorsak.

– Ett mer rimligt resonemang är att en hög efterfrågan och ett litet utbud på bostäder har resulterat i ökade bostadspriser, säger Antti Kurvinen

Forskningen, som finansierats av Boinstitutet och CBA, syftar till att öka kunskapen om metoder för hållbara lönsamhetskalkyler i nyproduktion, med Viskaforshems projekt i Pumpkällehagen som fallstudie.

– Med den här forskningen ville vi undersöka om det går att bygga attraktiva och hållbara bostäder med kvalitet, för alla plånböcker, säger Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet.

Viskaforsmodellen sänkte hyran med en tredjedel

I Viskafors utanför Borås byggde 2010 det allmännyttiga Viskaforshem 18 hyresrätter i form av passivhus i trä på 109 kvadratmeter. Nyproduktionshyran låg vid färdigställandet en tredjedel lägre än vad den blivit om man tillämpat en konventionell kalkylmodell.

Idag ligger kallhyran på omkring 11 000 kr per månad. För att pressa hyrorna har Viskaforshem vägt in de långsiktiga ekonomiska fördelarna av att bygga med hållbara material som kräver mindre underhåll. Viskaforshem har även anpassat avkastningsmåttet till sina egna förutsättningar, istället för att använda marknadens avkastningskrav.

– Om man föreställer sig att man skulle kalkylera med ett avkastningskrav på minst 5 procent i ett vanligt fall i ett mer perifert läge, så skulle en välmotiverad sänkning från 5 till 3 procent resultera i att cirka en tredjedel lägre hyra faller ut från kalkylen, säger forskaren Antti Kurvinen.

Kalkylexemplet illustrerar hur stor genomslagskraft avkastningsmåttet har i kalkyler, inte bara bra för plånboken, även för klimatet, menar Ola Nylander, professor i Byggnadsdesign, vid Chalmers och föreståndare för CBA (Centrum för Boendets arkitektur), där forskningen bedrivits.

– Att bygga med högre kvalitet och hållbarhet leder till en högre initialkostnad, men till en lägre driftskostnad över tid. Förutom lägre driftskostnad kan hållbara, kvalitativa material också skrivas av på längre tid än de standardiserade 50 åren, en avskrivningstid som hör samman med idéer från 1960-talet om att ett hus ska stå i 50 år innan det är dags att riva och bygga ett nytt hus, säger Ola Nylander, professor i arkitektur, Chalmers.

Forskarens tips för att pressa slutkostnaden till bostadskonsumenten:

1. Gör kalkylen utifrån företagets egna förutsättningar, då det kan leda till lägre avkastningskrav.
2. Sluta gör schabloner, specificera kostnaderna istället.
3. För att vara en vägvisare för hållbart bostadsbyggande krävs ekonomisk kunskap, modoch framförallt ha ”is i magen”

Läs ett utdrag eller beställ boken

Här kan du läsa ett utdrag från boken som finns att beställa här.​

The post Ny forskning: Högre kvalitet kan ge lägre hyra appeared first on Byggkontakt.

Svenska bostadsägare är kvalitetsmedvetna och hela 95% av dem anger kvalitet som en viktig faktor vid val av byggmaterial. Det gör det till den enskilt viktigaste faktorn, långt före till exempel pris. Tre av fyra bostadsägare vill därför diskutera frågor om kvalitet på byggmaterialet innan det inhandlas, och de förväntar sig att hantverkarna tar initiativ till en sådan diskussion. Trots det tar hantverkarna bara diskussionen i 40% av fallen. Det visar den senaste Bygmabarometern, framtagen av YouGov på uppdrag av Bygma.

Det är sjätte året Bygmabarometern genomförs och samtliga år sedan 2013 har frågan om information om kvalitet på byggmaterial ställts. Genomgående har bostadsägarna angett att de vill få till en diskussion om kvalitet innan bygget drar igång och ändå visar siffrorna fortfarande att det sker i alltför låg utsträckning.

– Det är synd att dessa diskussioner inte blir av eftersom det ger nöjdare kunder både på kort och lång sikt. Vi hoppas att hantverkarna tar till sig det här, inte minst då kunskap verkligen är ett viktigt konkurrensmedel och branschen möter allmer kunniga konsumenter. Vi bistår alltid våra kunder med tips och råd om kvalitet, kommenterar Carl Evedius, inköps- och marknadschef på Bygma Sverige.

Fakta om undersökningen:

Bygmabarometern genomförs av det globala undersökningsföretaget YouGov. Under september 2018 genomfördes sammanlagt 1008 CAWI-intervjuer med ett riksrepresentativt urval av män och kvinnor i åldern 25-74 år, som äger sin bostad och/eller fritidshus. Denna grupp utgör 69% av Sveriges befolkning.

The post Bostadsägare vill prata kvalitet inför byggnationer appeared first on Byggkontakt.

Utmärkelsen Svensk Kvalitet är Sveriges mest prestigefyllda kvalitetsutmärkelse och tilldelas organisationer som påvisat synliga resultat av sitt framgångsrika kvalitetsarbete av Institutet för Kvalitetsutveckling – SIQ.

– Grunden i kvalitetsarbete är att fokusera på kunder och i bostadsbranschen är man verkligen nära sina kunder. Därför är det mycket roligt att se hur Bostads AB Mimer har utvecklats och nu erhåller ett så kallat erkännande inom ramen för Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Erkännandet skall ses som ett bevis på att de är på mycket god väg i sitt förbättringsarbete och vi önskar dem  lycka till i det fortsatta arbetet, säger Mats Deleryd, VD vid SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling.

– Mimer ska bli Sveriges bästa bostadsföretag. För att nå dit behöver vi ha nöjda kunder och medarbetare, bra lönsamhet, och ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Dessutom måste vi ligga i framkant när det gäller utveckling och kvalitet. Våra medarbetare har jobbat uthålligt med vår kvalitetsresa enligt våra värderingar; omtanke, nytänkande och engagemang. Detta erkännande sporrar oss till att vässa oss ytterligare, säger Mikael Källqvist, VD på Bostads AB Mimer

Mimer bedriver ett systematiskt och väl förankrat kvalitetsarbete som omfattar alla delar av organisationen. Företaget har tydliga mål och planer för att bli en ledande verksam­het. Den värderingsstyrda verksamhetsledning­en lägger stor vikt på kontinuerlig utveckling av personalens kompetens och på att driva ett offensivt arbetsmiljöarbete som följs upp i åter­kommande mätningar. Erkännandet baseras på en gedigen utvärdering av de organisationer som deltar.

– Vi är förstås stolta över att vi lyfts fram som ett gott föredöme när det kommer till kvalitet. Vi har lyckats få kvalitetsarbetet att genomsyra hela organisationen och det kan vi bara tacka alla otroligt engagerade medarbetare för. När man som företag tar ett sådant här kliv är det helt avgörande att man har med sig hela organisationen säger, Wivecka Ljungh HR- och kvalitetschef, Bostads AB Mimer.

Mer om Utmärkelsen Svensk Kvalitet
Utmärkelsen Svensk Kvalitet delas ut av Institutet för Kvalitetsutveckling – SIQ och har till syfte att stödja utvecklingen av det systematiska förbätt­ringsarbetet på organisationsnivå och lyfta fram goda förebilder till inspiration för andra, både inom privat och offentlig sektor. Verksamheterna som deltar blir belysta ur ett helhetsper­spektiv där styrkor och förbättringsmöjligheter identifieras i detalj utifrån SIQ Managementmo­dell vilken utgör en grund för hur organisationer når framgång med sin verksamhet. Erkännande för framgångsrik verksamhetsutveckling delas ut för att belöna organisationer som är på god väg i sitt kvalitetsarbete.

The post Mimers kvalitetsarbete lyfts fram som ett gott föredöme appeared first on Byggkontakt.

Högskolan del i jättesatsning

Formas anslår drygt fem miljoner kronor till Högskolan i Gävles forskning om förbättrad ventilation i våra städer. Det är en del i en stor satsning när forskningsrådet anslår 125 miljoner kronor till forskning om hur man kan bygga ett hållbart samhälle.

Hur man bygger en stad

Luften som strömmar in mot en stad möter ett ökat motstånd när den närmar sig staden och då kan inte all luft strömma genom staden utan en del kommer strömma över och runt staden.

Den rena luften ligger ovanför husen och forskarna i Gävle undersöker nu möjligheterna att leda ner den och hur man kan göra det genom varierande höjd på husen och variation i gatubredder.

– Då ökar möjligheten att få ner den rena luftströmmen och späda ut föroreningar, säger Mathias Cehlin.

Se på löven om hösten

Är staden kompakt med en hög bebyggelse så kan inte den rena luften komma ner till marknivån, eller när den gör det så bildas ofta virvlar som har en ackumulerande förmåga.

– Det kan man se nu på hösten då bladen hålls kvar i sådana virvlar. Det är precis samma med luftströmning med föroreningar, virvlarna gör att de ackumuleras och får högre och högre koncentration och det vill man inte ha.

Storstäder ventileras med smutsig luft

Forskarna vill få ner den rena luften ända ner till gatan, för att få bra luftkvalitet utomhus men även inomhus. Byggnader tar sin ventilationsluft från stadsluften och problemet är att luften där ofta är smutsig.

– I Sverige brukar vi säga att vi ventilerar byggnaderna med ren luft, men när det gäller storstäder så är det ju inte ren luft vi får in utan det är förorenad luft.

Staden som en byggnad

Mathias säger att det är nytt att de ser staden som en byggnad med taklösa rum och använder samma teknik för att mäta ventilation av stadens rum som byggnaders rum. Forskarna i Gävle har sedan tidigare utvecklat metoder för att mäta ventilationen i byggnader när man har en komplicerad strömning.

– Det inträffar till exempel ofta att luften och föroreningar kommer tillbaka till området de kom från. Inom byggnadsventilation kan vi hantera sådana komplicerade situationer, kunskaper som vi under lång tid utvecklat i samarbete med forskare från Japan, Kina och Europa.

Man ska nu skapa grunden för arbetsmetoder för bedömning av luftkvalitet som tar hänsyn till hur staden är byggd, stadsdelar kommer att byggas, och där staden ses som ett byggnad bestående av rum.

– Vi vill ta fram enkla verktyg som ska kunna användas av stadsplanerare vid jämförelse av olika alternativ för utformning av stadsdelar.

Nytt är också, säger Mathias, att man gör detta som en grupp av forskare med olika bakgrund, inom ventilation, energisystem, arkitektur och geografiska informationssystem.

Vindtunnel vid Högskolan i Gävle

– Vi kommer att använda vår vindtunnel för detaljerade studier och en modellstad i Guangzhou i Kina med 3300 byggnader som man kan stuva om för att prova olika utformning. Vi samarbetar även med forskare från Italien som är experter på träd och parkers betydelse.

Träd är normalt väldigt positivt, de dämpar solstrålning, de har en skuggande effekt och kyler ner städer, de tar upp smuts och filtrerar.

– Men om det är väldigt trånga gator och mycket biltrafik så kan de ackumulera föroreningar och ge högre koncentrationer och det blir också motstånd för ren luft att passera. Så man får se upp och fundera vilken typ av träd man planterar, när det är trångt och höga hus.

Modellstad i Guangzhou

– Vid bedömning av luftkvalitet räcker det inte att ha ett lokalt perspektiv och studera en enskild gata, man måste förstå hur hela staden samverkar med vinden, säger Mathias Cehlin.

————————————————

Det treåriga projektet bygger mycket på Mats Sandbergs, professor i inomhusmiljö vid Högskolan i Gävle, mångåriga forskning om ventilation med bland annat vindtunnelmätningar. Högskolan i Gävle har byggt upp en gedigen kunskapsbank och detta är ett kvitto på att forskningen håller hög klass även internationellt.

The post Redan när en ny stadsdel planeras avgörs dess luftkvalitet appeared first on Byggkontakt.