Stockholms Handelskammare, som i Dagens Industri efterlyser en ambitionsnivå på 400 miljarder kronor, anser att krispaketet sammantaget är lovande.

– Det är ambitiöst och innehåller förslag som kan ha verklig effekt på krisen, som är väldigt speciell i sin natur då en stor del av konsumtionen försvunnit efter statliga rekommendationer, säger Stefan Westerberg, seniorekonom på Stockholms Handelskammare. 

Bild: Stefan Westerberg

Stockholms Handelskammare har efterlyst en politisk beredskap att investera uppåt 400 miljarder kronor för att möta ett worst case scenario där 500 000 människor riskerar att bli arbetslösa samtidigt som BNP faller med 5 procent.

Det skulle utgöra en försvagning av de offentliga finanserna med 250 miljarder kronor samtidigt som 250 miljarder kronor från produktionen faller bort.

I det förslagspaket som Moderaterna presenterade under morgonen uppges att de direkta stöden bör vara i storleksordningen 100 miljarder kronor under april och maj.

Bland annat föreslås helt slopade arbetsgivaravgifter, en utökning av korttidspermitteringen och ett nytt stöd för att täcka företagens kostnader vid stora inkomsttapp.

– Det ligger helt i linje med vad vi har efterfrågat i termer av åtgärder och storlek på stöden, fast för en kortare akut fas. Vi tycker att det är den är ett bra förslag att arbeta utifrån och förlänga om det skulle visa sig nödvändigt, säger Stefan Westerberg.

– Regeringen får gärna ta fasta på dessa förslag och gå vidare med det, säger Stefan Westerberg.​

The post Stockholms Handelskammare om M:s krispaket: Förslag som kan ha verklig effekt på krisen appeared first on Byggkontakt.

För att mildra konsekvenserna för den svenska ekonomin har det tidigare presenterats ett krispaket för företag och jobb samt flera andra åtgärder. För att särskilt lindra konsekvenserna för små och medelstora företag presenteras nu ett krispaket för svenska företagare.

Statlig företagsakut för drabbade små och medelstora företag inrättas

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.

Lånegarantin riktar sig primärt till små och medelstora företag, men det finns ingen formell begränsning på företagsstorlek för att kunna delta i programmet. Regeringen förväntar sig att de garanterade lånen inte används för bonusar och rörliga ersättningar till ledande befattningshavare eller vinstuttagande annat än sådant som kan jämställas med ett normalt löneuttag.

Riksgäldskontoret kommer att administrera garantin och varje företag föreslås få låna max 75 miljoner kronor, men undantag kan göras. Bankerna ska betala en garantiavgift till Riksgäldskontoret för utfärdade garantier. Avgiften bestäms utifrån låntagarnas aktuella riskklass, som fastställs av kreditinstituten. Riskbedömningen sker enligt kreditinstitutens processer för kreditprövning.

Om en kreditgaranti behöver infrias innebär det att staten betalar ut det garanterade lånebeloppet, vilket för­sämrar statens budgetsaldo och det finansiella sparandet. De garantiavgifter som kommer att tas ut medför att statens budgetsaldo och finansiella sparande förbättras något. Läget är mycket svårbedömt men garantiverksamheten förväntas sammantaget vara självfinansierad på lång sikt.

Lånegarantierna bör kunna ställas ut snarast möjligt, varför regeringen fattat beslut om förslaget i morgon och behandlingen i riksdagen kommer att ske skyndsamt. EU-kommissionen har även beredskap för snabb prövning och godkännande.

Företag kan ansöka om ett lån med statlig kreditgaranti genom att vända sig till en bank.

Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter

En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna kommer att föreslås under perioden 1 mars – 30 juni 2020 så att enbart ålderspensionsavgiften betalas. Nedsättningen föreslås gälla för upp till 30 anställda och på den del av lönen för den anställde som inte överstiger 25 000 kronor per månad. Det medför en skattelättnad med upp till 5 300 kronor per anställd och månad. För att ge en motsvarande lättnad till enskilda näringsidkare föreslås även en nedsättning av egenavgifterna. Den offentligfinansiella kostnaden av förslagen beräknas till 33 miljarder kronor.

Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen att stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.  

Stödet ska kunna sökas i efterhand och gälla för perioden 1 april – 30 juni. För detta avsätts 5 miljarder kronor.

Åtgärder riktade mot mindre företag

Ett kommande förslag är att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet får sänkt skatt. De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster. Därmed kan många få tillbaka preliminärskatt som de betalat under 2019. Förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag. Förslaget bedöms leda till en maximal likviditetsförstärkning på drygt 13 miljarder kronor.

Dessutom kommer det tidigare presenterade förslaget om nya möjligheter att få anstånd med skatteinbetalning att utvidgas. Det handlar om att även moms som redovisas årsvis från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021 ska omfattas av förslaget. På så sätt kan många egenföretagare bland annat få anstånd med moms som annars ska betalas under våren, t.ex. den 12 maj. Förslaget kan, beroende på hur situationen utvecklas, omfatta över 7 miljarder kronor om hela likviditetförstärkningen utnyttjas.

Företag som läggs vilande vid arbetslöshet undantas under 2020 från regeln om att företag endast får läggas vilande en gång under fem år.

Förslagen kommer att överlämnas till riksdagen i extra ändringsbudget inom kort. ​

The post Krispaket för svenska småföretag appeared first on Byggkontakt.

Stålföretagen har sedan Corona-pandemins start fokuserat på att skapa en säker arbetsplats för medarbetarna och upprätthålla en produktion utifrån rådande förutsättningar.

– De svenska stålföretagen känner av Corona-pandemin, den påverkar bland annat produktionen, infrastrukturen och transporterna. Men framförallt påverkar pandemin medarbetarna, och deras säkerhet är alltid viktigast för industrin, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

Regeringens krispaket innehåller en rad åtgärder som syftar till att bistå näringslivet och minska de förödande mänskliga och ekonomiska konsekvenserna av Corona-pandemin. Flera av förslagen har företagen själva varit med och lagt fram, läs gärna Svenskt Näringslivs artikel med förslag på krisåtgärder.

– Förslaget om sjuklöneansvar är naturligtvis extra viktigt för att företagen och deras medarbetare ska kunna agera ansvarsfullt och bidra till att minska smittspridningen. Förslaget innebär att staten tar ansvar för sjuklönekostnader under april och maj månad i år, säger Bo-Erik Pers.

Förslaget om korttidsarbete hade sedan tidigare presenterats och välkomnats av näringslivet, men får nu en ännu mer kraftfull subventionering.

– Bland regeringens åtgärder är korttidspermitteringen en av de viktigast just nu. Förslaget bygger på ett nytt system för stöd vid korttidsarbete som presenterades för en tid sedan, men här har subventioneringsgraden ökats. Förslaget innebär att företagen som drabbas hårdast, kan behålla medarbetare som under en period går ner i arbetstid, säger Bo-Erik Pers​

The post Regeringens krisåtgärder ska stötta näringslivet appeared first on Byggkontakt.

Kraftigt minskade skördar och foderbrist innebär både inkomstbortfall och höga kostnader för lantbrukarna. För att mildra torkans negativa effekter går Lantmännen nu in med ett kraftfullt krispaket. Genom ett antal extraordinära åtgärder, till ett totalt värde av uppskattningsvis 220 miljoner kronor, räknar Lantmännen med att förbättra läget för sina medlemmar, Sveriges lantbrukare, i en mycket tuff situation.

– Lantbrukarna har drabbats hårt av vårens och sommarens extrema värme och torka och oron är stor på gårdarna. Nu gäller det att vi och hela branschen tar krafttag för att göra märkbar skillnad för Sveriges lantbrukare. Som ett lantbrukskooperativ ägt av svenska lantbrukare har Lantmännen möjlighet att vidta konkreta åtgärder. Vårt paket ger pengar nu – till alla produktionsinriktningar. Det kommer på ett kraftfullt sätt att hjälpa upp likviditeten i våra medlemmars lantbruksföretag, säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande.

Krisen i det svenska lantbruket påverkar även livsmedelsbranschen. Sverige riskerar i år att bli nettoimportör istället för nettoexportör av basvaran spannmål och som en konsekvens av foderbristen behöver djur slaktas i förtid, vilket kan leda till brist på svenskt kött på längre sikt.

– Situationen för Sveriges lantbrukare har en direkt påverkan på livsmedelsbranschen. Det är av yttersta vikt att de svenska lantbrukarna får det stöd de behöver för att möjliggöra en ökad livsmedelsförsörjning av svenskproducerade råvaror, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef på Lantmännen.

Lantmännens medlemmar kommer att få ta del av närmare en kvarts miljard kronor. Detta kommer att ske i form av en extra återbäring och efterlikvid på två procent baserat på handeln med Lantmännen Lantbruk Sverige under årets första åtta månader, samt extra rabatt och tillägg på två procent på handel med Lantmännen Lantbruk Sverige under resten av året. I handeln med Lantmännen Lantbruk Sverige inkluderas inköp av förnödenheter samt försäljning av spannmål, oljeväxter, trindsäd och vallfrö. Utbetalningen görs i två steg; dels i september i år och dels i början av 2019. Utbetalningen för den första perioden förutsätter ett godkännande av samtliga stämmofullmäktige.

Utöver detta tar Lantmännen bort avgiften på 10 öre per kilo som normalt betalas av lantbrukarna vid återköp av spannmålskontrakt, och räntesatsen på Lantmännens finansieringstjänst sänks med 1,5 procent under perioden 1 september 2018 till 31 mars 2019. Dessutom tas proteinavdragen för kvarnvete med låga proteinhalter bort, avseende skörd 2018.

Läs mer om Lantmännens åtgärder för Sveriges lantbrukare på https://lantmannen.com/press-och-nyheter/torkan-varmen2018/.

The post Lantmännen presenterar åtgärdspaket till svenska lantbrukare på nästan en kvarts miljard appeared first on Byggkontakt.