– Som småföretagare har man inte samma skydd som när man är anställd. Det kan få betydande konsekvenser för ekonomi om man blir långvarigt sjuk. En småföretagare med familj är mycket sårbar och drabbas hårt om man inte sett till att täcka upp med egen sjukförsäkring. Det här är särskilt viktigt att tänka på om man som företagare saknar kollektivavtal, säger Trifa Chireh, pensionsspecialist på Länsförsäkringar.

När man startar företag har man under de tre första åren rätt till samma SGI (sjukpenninggrundande inkomst) från Försäkringskassan som en anställd. Perioden kallas för uppbyggnadsskede. Därefter skiljer det sig i hur ersättningen beräknas, beroende på vilken verksamhetsform företaget har.

– Det kan vara svårt att förutspå sin SGI när man driver enskild firma och inkomsten är varierande eller liten. Den som driver aktiebolag, och tar ut låg lön eller utdelning istället för lön, riskerar att inte få någon sjukpenning från Försäkringskassan, säger Trifa Chireh.

För att garantera en inkomst, eller komplettera sjukpenningen från Försäkringskassan, kan en sjukförsäkring vara en trygghet.

– Din lön ligger till grund för det stöd du kan få, se därför till att ge dig själv lön. Förutom för SGI:n är det även avgörande för din allmänna pension, och kan vara av stor betydelse för hur din ekonomi kommer att se ut när du går i pension, säger Trifa Chireh.

*) Räkneexempel:

Om du har lön i ett aktiebolag eller handelsbolag, eller inkomst i enskild firma, på 25 000 kronor per månad, får du 80 procents sjukpenning från Försäkringskassan. Det ger en ersättning på cirka 20 000 kronor före skatt. Efter 360 dagar sjunker ersättningen till cirka 65 procent. Efter skatt innebär det cirka 11 500 kronor att leva på.

Tips och råd till småföretagare 

• Om du kan, ta ut en ordentlig lön. Helst minst 31 400 kronor per mån (2020). Det är viktigt eftersom både allmän sjukförsäkring och allmän pension baseras på lön eller överskott som du tar ut och skattar för.
• Ett friskt företag är oftast ett lönsamt företag. Med hjälp av en sjukförsäkring kan du kompensera din egen och dina anställdas inkomstförlust vid en längre tids sjukdom.
• Att vara sjuk kan vara en mental påfrestning och något du kan behöva bearbeta. Om du har en sjukvårdsförsäkring ingår bland annat samtalsstöd. Företaget kan också få hjälp med rehabplan för att underlätta återgång i arbete och minska sjukfrånvaron.
• Om du som egenföretagare ska få samma allmänna pension som om du vore anställd hos en arbetsgivare, behöver du ta ut lön eller överskott samt betala in avgifter och skatter. Varje år som du arbetar och betalar skatt tjänar du till din allmänna pension genom den pensionsavgift som betalas in. Inbetalningen till din allmänna pension maximeras vid en lön på drygt 43 300 kronor per mån (2020).
• Se också över avsättningarna till tjänstepension då den utgör en stor del av den totala pensionen och kan vara av stor betydelse för hur din ekonomi kommer att se ut som pensionär. Gå in på se för att se hur det ser ut just för dig.

Fakta om sjukersättning från Försäkringskassan

Enskild firma

För företagare med enskild firma/handelsbolag baseras SGI, efter de tre första åren, på överskott eller underskott i företaget.

Aktiebolag

Den som driver ett aktiebolag räknas som en anställd och får då sjuklön från företaget de 14 första dagarna. Från dag 15 får betalar Försäkringskassan sjukpenning som baseras på SGI (sjukpenninggrundande inkomst). SGI räknas fram utifrån den lön företagaren har tagit ut. Om företagaren tar ut låg lön eller utdelning istället för lön, riskerar denne att inte få någon sjukpenning från Försäkringskassan.​

The post Sjukdom kan tvinga företagare att leva på 11 500 kr i månaden appeared first on Byggkontakt.

Günther Mårder, vd för Företagarna, saknar de stora reformerna för tillväxt i årets budget.

– Det är träff på boll, men absolut inget frivarv. I tider av begynnande lågkonjunktur behövs reformer som gör det enklare och billigare att anställa, insatser för kompetensförsörjning, samt ett minskat skattetryck på småföretagen som skapar fyra av fem nya jobb. Januariavtalet har rätt förutsättningar för en företagarpolitisk homerun men den budget som lades på riksdagens bord idag liknar mer en svag snedträff, säger Günther Mårder.

Ogenomtänkt utvecklingsår

Till de mer uppseendeväckande förslagen i budgeten hör utvecklingsåret, en ny variant på det hårt kritiserade friåret, som ska administreras av Arbetsförmedlingen. Förslaget är mycket illa genomtänkt utifrån småföretagens perspektiv, menar Günther Mårder:

– Företagarna vill gärna se att fler startar företag, men att lägga två miljarder av skattebetalarnas pengar på att individer som redan har arbete ska kunna ta ledigt i upp till ett år för att utbilda sig eller starta eget är orimligt. Många kommer troligen verka inom samma område som man jobbar i idag och alltså sannolikt konkurrera med sin arbetsgivare samtidigt som man får behålla anställningen, vilket framstår som ogenomtänkt.

Kompetensbrist i fokus

Det största tillväxthindret för företag idag är kompetensbristen och svårigheten att hitta medarbetare till sin verksamhet. Därför är regeringens satsning på utbyggnad av yrkeshögskolan välkommen, även om risken är att insatsen kommer för sent:

– Behovet av utbildning med nära koppling till företagens behov är något vi har pratat oss varma för sedan en lång tid tillbaka. Det är glädjande att regeringen äntligen har vaknat när det gäller investeringar i yrkeshögskolan. Tyvärr är risken att det kommer det för sent när vi nu står inför försämrade ekonomiska tider, det här borde ha gjorts för flera år sedan, säger Günther Mårder.

Komplicerade undantag

Bland de positiva nyheterna i budgeten märks sänkta arbetsgivaravgifter för dem som står längst från arbetsmarknaden, ett steg i den så kallade gröna skatteväxlingen som ska innebära sänkt skatt på jobb och företagande. Det finns betydligt mer att göra för att stimulera företagande och tillväxt, menar Günther Mårder:

– Vi hade gärna sett en sänkt arbetsgivaravgift över hela linjen istället för komplicerade undantag. Vi vet att småföretagare i Sverige upplever kostnaderna för att anställa som ett stort hinder när de ska växa. Att sänka arbetsgivaravgifterna brett skulle skapa nya arbetstillfällen, och därmed generera högre skatteintäkter som på sikt stärker Sveriges välfärd.

The post Höstbudgeten 2019: ”Ingen företagarpolitisk homerun” appeared first on Byggkontakt.

Årets Företagare 2019. Fotograf: Per Mikaelsson

Årets Företagare delas ut till en företagare som utfört en prestation i sin kommun och som genom sitt sätt att vara fungerar som en förebild för andra företagare. Alla branscher kan premieras samt företagande inom olika tjänstesektorer.

Vi gratulerar Turbinen Fastigheter AB som drivs av familjen Engström som förtjänstfullt utsetts till Årets Företagare 2019.

Juryns motivering:

Turbinen är ett familjeägt Haningebaserat fastighetsföretag som byggt, ägt och förvaltat fastigheter ända sedan början av 1980-talet. Företagarna har i stort sett sedan start, varit verksamma i Haninge kommun, sett till att Haningebor har fått kostnadseffektiva boenden och har tillfört kommunen många arbetstillfällen.

Familjen har, som Företagare, varit en förebild i såväl utvecklingen av samhället som deltagit i lokalsamhällets fortlevnad. De har genom åren byggt förskolor, skolor, hyresrättslägenheter, bostadsrättslägenheter, radhus, villor och flerbostadshus samt Vård och äldreboenden. Företaget har uppvisat god lönsamhet och visat sig vara långsiktigt stabilt.

Entreprenörskapet ligger verkligen i familjen. Grundarna Mikael och Kajsa har själva vuxit upp i familjer med egna företag, något som sedan överförts till barnen Trotte och Hampus som nu har ledande roller i dagens Turbinen.

The post Årets Företagare 2019 utsedd på Näringslivets dag appeared first on Byggkontakt.

Otydligheterna och bristen på förutsebarhet kvarstår. Ställningstagandet från Skatteverket kryllar av ”obetydlig”, ”bedömning” och andra ludderier.

Utvidgningen av denna nya lag har fått kraftiga reaktioner från företagare runt om i landet och kan ses som ett bevis på hur regelbördan blir mer och mer absurd och betungande för småföretagare. Tidigare fanns ett undantag för näringsidkaren, dennes make/maka och barn under 16 år. Detta undantag var befogat, då det är naturligt att familjemedlemmar går in och ställer upp för varandra när det blir mycket att göra. Tyvärr följde regeringen Skatteverkets rekommendationer att ta bort undantaget då Skatteverket ansåg att deras kontrollanter tyckte det var svårt att genomföra sitt jobb och det underlättar för dem att slippa ägna tid åt att slå fast vilka som bör ingå i personalliggaren. Men är det rimligt att den närande företagarens arbete ska försvåras till gagn för den tärande kontrollantens arbetsuppgifter?

Efter kraftiga protester och reaktioner framförda av företagare i allmänhet och Småföretagarnas Riksförbund i synnerhet, har både representanter från rikspolitiken och från Skatteverket lovat att ge tydliga besked om vad som gäller.

Nu tre dagar innan lagen träder i kraft presenterar Skatteverket sitt ställningstagande kring hur lagen ska tolkas och vad som avses med begreppet verksam. Otydligheterna och bristen på förutsebarhet kvarstår dock! Ställningstagandet kryllar av ”obetydlig”, ”bedömning” och andra ludderier.

Småföretagarnas Riksförbund kan konstatera att Skatteverket har lovat stort men håller tunt. I det presenterade ställningstagandet Personalliggare i verksamhetslokaler – begreppet verksam ges en rad exempel på i vilka avseende en sambo/make/maka/barn ska skriva in sig i personalliggaren för att undvika att betala avgift på minst 12 500 kr. Men till syvende och sist landar slutsatsen ändå till att Det ankommer på i första hand Skatteverket att göra bedömningen om en person ska anses omfattad eller inte. Vilka omständigheter som är avgörande för om en person ska anses verksam eller inte får avgöras i det enskilda fallet och blir ytterst en fråga för rättstillämpningen.

Det kommer helt enkelt innebära att det blir någon eller några företagare som kommer att behöva genomlida långdragna rättsprocesser mot Skatteverket, i de fall där gränsdragningen behöver förtydligas. Frågan är hur många företag som kommer välja att lägga ner sin verksamhet, betala in dryga avgifter och lida i det tysta innan detta sker. I värsta fall tvingar de höga avgifterna företagaren att sälja svart för att betala avgifterna till Skatteverket, och då har syftet med reglerna helt förfelats!

Nu gäller det att de av regeringen fuskstämplade branscherna sluter upp för varandra. Se till att varje enskilt fall där Skatteverket delar ut avgifter på grund av denna nya regel kommer upp till ytan och överklagas. Småföretagarna är ryggraden i svenskt näringsliv och de signalvärden som detta förslag utgör, minskar tyvärr tilliten och förtroendet som bygger det svenska samhällskontraktet.

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson – Småföretagarnas Riksförbund

Mats Eriksson
Styrelseledamot  – Småföretagarnas Riksförbund

The post Skatteverkets ställningstagande kring personalliggare skapar förvirring bland småföretagare appeared first on Byggkontakt.

En tydlig skillnad mot för två år sedan är att cheferna prioriterar arbetsmiljöarbetet högre. I dag ger nästan 80 procent av cheferna arbetsmiljöarbetet hög prioritet. För två år sedan låg den siffran på 75 procent. Av skyddsombuden anser 73 procent att arbetsmiljöarbetet har hög prioritet, jämfört med 69 procent för två år sedan.

Fler arbetar också aktivt med arbetsmiljön. 73 procent av cheferna uppger att de arbetar aktivt med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att förebygga sjukdom och ohälsa, en ökning från 66 procent för två år sedan. Av skyddsombuden svarade 63 procent att man arbetar aktivt med dessa frågor på arbetsplatsen, att jämföra med 53 procent för två år sedan.

– Det är en tydlig ökning och såklart ett resultat vi är väldigt glada över. Vi befinner oss i en stark konjunktur med högt tempo och konkurrens om kompetenser, så det finns en hel del som talar för att bra arbetsmiljö blivit en ännu viktigare framgångsfaktor i kampen om kompetensen, säger Maria Schönefeld, vd på Prevent.

Samtidigt är det färre chefer och skyddsombud som är nöjda med arbetsklimatet i dag jämfört med för två år sedan. I dag anger 82 procent av cheferna och 64 procent av skyddsombuden att arbetsklimatet på den egna arbetsplatsen är tillräckligt bra, att jämföra med 88 procent av cheferna och 75 procent av skyddsombuden för två år sedan.

– En möjlig förklaring är att de nya reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö tydliggjort vad som krävs och därmed ökat medvetenheten om dem. Men vi kan inte utesluta att det också handlar om att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön försämrats på en del arbetsplatser”, säger Maria Schönefeld.

Undersökningen visar dock att chefer som arbetar proaktivt med arbetsmiljön i första hand har andra drivkrafter än att endast följa rådande regelverk. Tydligast är att man vill vara med och skapa arbetsplatser där medarbetarna trivs och mår bra, men också att det aktiva arbetsmiljöarbetet är ett sätt att skapa dialog och delaktighet. En annan viktig drivkraft är att många chefer ser att förebyggande arbete är ett effektivt sätt att minska sjukfrånvaron.

Undersökningsresultatet pekar också på några utmaningar. Nästan fyra av tio chefer saknar till exempel bra metoder att riskbedöma den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

– Det är såklart inte bra, men ändå ett steg framåt jämför med för två år sedan då varannan chef upplevde sig sakna den typen av stöd, säger Maria Schönefeld.

Sju av tio chefer och skyddsombud önskar också mer kunskap kring organisatoriska och sociala frågor och många efterfrågar mer kunskap kring hur man förebygger stress, stöttar medarbetare med psykosociala problem eller som är i riskzonen för att gå in i väggen.

Om Arbetsmiljöindikatorn 2018
Resultatet bygger på en undersökning som Kantar Sifo genomfört under perioden 29 januari–19 februari 2018. Undersökningen bygger på telefonintervjuer med skyddsombud/arbetsmiljöombud samt chefer med personalansvar. Totalt intervjuades 1000 personer, varav 442 skyddsombud och 558 chefer. Svarsfrekvensen var 40 procent, vilket betraktas som godtagbart givet att målgruppen generellt sett är svår att nå. Den vanligaste anledningen till att man inte valde att delta var att man inte upplevde sig ha tid. Samtidigt är svarskvaliteten hos de deltagande cheferna och skyddsombuden god. I regel svarade man utförligt och engagerat på de öppna frågorna om arbetsmiljön på arbetsplatsen.

The post Arbetsklimatet högt på företagens agenda appeared first on Byggkontakt.

En fjärdedel av egenföretagarna känner oro inför storleken på sin framtida pension. Bland kvinnor uppger 30 procent att de är oroliga, medan motsvarande siffra för män är 23 procent. Andelen som känner oro är högre bland egenföretagare med enskild näringsverksamhet (32 procent) jämfört med de som driver aktiebolag (20 procent).

Pensionsmyndigheten har nyligen presenterat en vägledning för eget sparande till pensionen som riktar sig till egna företagare. Där finns många tips som kan vara användbara för den som har funderingar eller känner oro.

– Det viktigaste en egen företagare kan göra för pensionen är att ta ut en marknadsmässig lön när det är möjligt, betala skatt och kompensera för tjänstepension genom ett eget sparande, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Ta ut lön och kompensera för tjänstepension

För att en egen företagare ska få motsvarande pension som en anställd behöver hen ta ut lön eller ha ett överskott, samt betala in avgifter och skatter för att tjäna in till den allmänna pensionen. Förutom allmän pension kan företagare även behöva kompensera för den uteblivna tjänstepensionen genom ett eget sparande till pensionen.

– Där brukar en tumregel vara att spara cirka 4,5 procent av årslönen, det motsvarar vad de flesta arbetsgivare med kollektivavtal betalar in i form av tjänstepension, fortsätter Erik Ferm.

Tips om sparande

Av de egenföretagare som driver ett aktiebolag uppger 78 procent att de har ett privat pensionssparande. Motsvarande siffra för företagare med enskild näringsverksamhet är 59 procent.

– Det många kanske inte vet är att för den som är egen företagare utan tjänstepension så finns fortfarande möjlighet att göra avdrag för pensionssparande i deklarationen. Bra att veta för den med enskild näringsverksamhet är också att du då endast bör utnyttja avdraget vid ett överskott över 468 000 kronor per år eftersom avdraget annars minskar den allmänna pensionen utan någon skattefördel, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning.

Skatt på lön eller överskott

Den allmänna pensionen baseras på den skatt som betalats in på den lön eller det överskott som företagaren haft under arbetslivet. Pensionens storlek beror också på de arbetsgivaravgifter eller egenavgifter som betalas in.

– Det är därför viktigt att du som egenföretagare tar ut lön i den mån du kan, och skattar för den. Det är också viktigt att komma ihåg att det finns ett årligt tak på hur mycket man kan tjäna in till sin allmänna pension. Det innebär till exempel att höga inkomster under några få år inte nödvändigtvis kompenserar för många år med låga inkomster, fortsätter Erik Ferm.

Få egna företagare tar ut marknadsmässig lön

Endast 44 procent av alla företagare i undersökningen uppger att de tar ut en marknadsmässig lön. Siffran skiljer sig mellan män och kvinnor då 54 procent av männen uppger att de tar ut en marknadsmässig lön samtidigt som motsvarande siffra för kvinnor är 32 procent. De som driver aktiebolag uppger i större utsträckning att de tar ut marknadsmässig lön jämfört med de som har enskild näringsverksamhet, 62 procent jämfört med 28 procent. 18 procent bland de med enskild näringsverksamhet uppger att de inte hade något överskott.

Fakta om undersökningen:

Totalt intervjuades 502 stycken egna företagare via Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel under tiden 26 februari – 7 mars i år. Bolagsformerna var fördelade på 49 procent aktiebolag och 45 procent på enskild firma. Fördelningen över landet var 35 procent från storstad och 65 procent från övriga landet.

Fler siffror från undersökningen:

• 4 av 10 tänker jobba vidare efter 65 år.
  • 93 procent har varit anställda tidigare och 10 procent planerar att ta anställning framöver.
  • 63 procent arbetar heltid, 14 procent deltid och 23 procent blandat.

The post Ny undersökning: Många egna företagare oroar sig inför sin pension appeared first on Byggkontakt.

Boken som har titeln ”Småföretagare – öka din pension” är skriven av frilansjournalisten Anna Björe, som själv är småföretagare, och den tar upp många aspekter på hur småföretagare behöver tänka kring sin pension.

– Småföretagare är en utsatt grupp och var tredje småföretagare saknar tjänstepension. Eftersom tjänstepensionen är mer än ett sparande påverkar det den ekonomiska tryggheten för företagaren, familjen och medarbetarna. Vi vill bidra till att göra pensionsfrågorna begripliga så att fler företagare tar tag i tjänstepensionen, säger Tua Holgersson, vd på Länsförsäkringar Fondliv.

Boken innehåller bland annat det här:
• Olika sätt att spara.
• Därför ska du spara.
• Vem vill du skydda?
• Fällorna du ska undvika.
• Korta berättelser från hur olika småföretagare i olika branscher resonerar kring pension.

Boken om småföretagares pension finns att ladda ned eller läsas här:

Fakta om boken – Småföretagare öka din pension:
Författare: Anna Björe. Fotograf: Per Groth. Form: Lena Kågström
Tryck: Leanders Grafiska AB. ISBN 978-91-639-6214-1
Boken är framtagen i samarbete med Länsförsäkringar, Min Pension och Konsumenternas Försäkringsbyrå.

The post Länsförsäkringar står bakom bok för att göra pensionsfrågan enklare för småföretagare appeared first on Byggkontakt.