Fjärrvärmedistribution är ett naturligt monopol, men prissättningen sker på affärsmässiga grunder. Det gör att kunden hamnar i ett automatiskt underläge. I rapporten ”Het marknad” granskar Fastighetsägarna fjärrvärmebolagens lönsamhet. Många av dem har avkastningsnivåer som fått konkurrensutsatta företag att jubla. Exempelvis har 16 bolag en genomsnittlig avkastning högre än 10 procent.

-Företag på en monopolmarknad bör inte ha en så hög avkastning över en längre period. I praktiken innebär det att många fjärrvärmekunder betalar en orimligt hög taxa, säger David Björnberg på Fastighetsägarna.

I rapporten redovisas den genomsnittliga avkastningsnivån för samtliga fjärrvärmebolag som lämnat in sin årsrapport till Energimarknadsinspektionen. Hofors Energi genomsnittliga avkastning under perioden är 22,9 procent, vilket är högst i landet. Även Gotlands Energi och Norrenergi (som distribuerar värme i Solna och Sundbyberg) har avkastningsnivåer över 15 procent. Bland bolag i storstadskommunerna har Göteborgs Energi (10 procent) högst avkastning.

Idag diskuteras prisförändringar på fjärrvärmemarknaden i Prisdialogen, som är en samverkan mellan leverantörer och kunder. Syftet är bland annat att öka transparensen och förståelsen för bolagens prissättning.

-Dagens modell hindrar inte en stor andel bolag från att ha en orimligt hög avkastning. I slutändan måste branschen ta ett eget ansvar. Fjärrvärme är en smidig och miljövänlig uppvärmningsmetod, så att den är konkurrenskraftig ligger i allas intresse, säger David Björnberg.

I rapporten redovisas avkastningen för samtliga Sveriges fjärrvärmebolag.

The post Många fjärrvärmekunder betalar för höga avgifter appeared first on Byggkontakt.

– Inom VMK har vi länge diskuterat miljövärdering i ett beslutsperspektiv. Nu har vi efter gemensamt arbete enats om en metod för detta. Det är fint att vi har samsyn, och metoden bidrar till att säkerställa att miljövärderingen blir så rättvisande som möjligt, konstaterar Värmemarknadskommitténs ordförande Adam Lindroth, från Stockholm Exergi.

Fjärrvärmens miljövärden bygger på en överenskommelse inom Värmemarknads­kommittén, VMK. VMK består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO samt branschorganisationen Energiföretagen Sverige, med medlemsföretag över hela landet. Den första överenskommelsen, som började tillämpas 2009, slog fast hur energianvändning i fjärrvärmevärmda fastigheter ska värderas ur ett bokförings­perspektiv, i till exempel den årliga miljöredovisningen. Överenskommelsen har utmynnat i fjärrvärmens lokala miljövärden, som uppdateras årligen. De utgår från tre parametrar; resurseffektivitet, klimatpåverkan och andel fossila bränslen.

– Det är en framgång att vi nu fått till ytterligare en dimension i överenskommelsen. Vi presenterar inte något beräkningsverktyg, däremot principer för vad man bör tänka på när framtida investeringar ska värderas ur miljösynpunkt, säger Mari-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen och vice ordförande i Värmemarknadskommittén.

Systemsyn på samhällets energiförsörjning lägger grunden

Vid miljövärderingen utgår VMK från en systemsyn på samhällets energiförsörjning, som omfattar både försörjningstrygghet, konkurrenskraft och hållbarhet. Detta perspektiv gäller typiskt sett för åtgärder som leder till förändrad energianvändning.

Perspektivet är framåtblickande och tar sikte på miljökonsekvenserna av en viss åtgärd i förhållande till ett alternativ där denna åtgärd inte görs. Det kan till exempel vara förändringar av fastighetens klimatskal, förändrad energiförbrukning, byte av uppvärmningsform, bränslebyte eller förändrade årsprofiler för energianvändningen. Beslutsperspektivet kan inte användas för miljöredovisning vid bokslut av en historisk energianvändning.

Läs mer om Värmemarknadskommittén och miljövärdering av fjärrvärme här.

Här hittar du frågor och svar om miljövärdering av fjärrvärme

The post Ny överenskommelse utvecklar miljövärdena för fjärrvärme appeared first on Byggkontakt.

Leverans av elturbin från Againity till Solör Bioenergis fjärrvärmeanläggning i Hörby. Fotograf: Anna Blohm

Fjärrvärmeanläggningen i Hörby, som varit igång sedan 2004, förser villor, flerfamiljsfastigheter, verksamhetsfastigheter och industrifastigheter med fjärrvärme. Genom att fastighetsägarna i Hörby väljer fjärrvärme minskar koldioxidutsläppen i Hörby med ca 7000 ton/år.

För att producera el så har man traditionellt sett behövt göra om vattnet till ånga för att kunna driva en turbin. Den nya elturbinen, en så kallad ORC-turbin, kommer istället att använda delar av hetvattnet från värmeverkets fliseldade panna och omvandla detta till el för lokal användning på värmeverket.

-Denna teknik har utvecklats av leverantören Againity och det är därför möjligt att producera el från delar av vårt hetvatten. Vi räknar med att kunna producera ca 400 MWh i anläggningen vilket täcker ca 60% av det egna behovet. Det fina med denna typ av elproduktion är att den ger en kontinuerlig och jämn leverans oavsett väder, säger Flemming Rasmussen, Regionchef Solör Bioenergi Syd.

Hörby är först ut med att installera ORC-turbinen bland Solör Bioenergis dryga 40 anläggningar i Sverige.

– Detta är ett oerhört spännande projekt och en del i Solörs stora arbete kring energieffektivisering. Vi jobbar kontinuerligt med att spara energi i våra anläggningar genom att öka verkningsgrader och minska förluster. Även om vi använder 99% biobränsle i våra anläggningar är även detta ett sätt att jobba på ett klimatsmart sätt säger Anders Pettersson, VD Solör Bioenergi Fjärrvärme AB.

The post Fjärrvärmeanläggning tillverkar grön el appeared first on Byggkontakt.

Börje i ett av apparatrummen

Så kombinerar man det bästa av två världar, menar Johan Ahlgren, vd på Energiförbättring Väst AB som installerar en sådan anläggning i Göteborg.

I Bostadsrättsföreningen Backadalen, som ligger på Hisingen i nordvästra Göteborg, är arbetet är i full gång. En borrigg vilar sig tillfälligt på gräsmattan och på parkeringen tvärs över gatan håller borrarna på att färdigställa ett energilager. I husens källare färdigställer Energiförbättrings montörer undercentralerna. I en del maskinrum är både rördragning och värmepumpar på plats och elektriker håller på att koppla i utrustningen. I andra är bara värmepumparna ditställda och rördragning pågår.

Bostadsområdet ligger på gammal åkermark med glest mellan husen, nära motorvägen mot Oslo. Bostadsrättsföreningen är en av Sveriges största med 971 lägenheter. Det är ett typiskt miljonprogramsområde, men väl underhållet. Husen ärbyggda runt 1970 och består av 41 bostadsfastigheter, varav 30 är trevånings lamellhus med fasader i sjösten och resten är loftgångshus i fyra våningar.

Efter rundvandringen i Backadalen åker Kyla & Värme till Energiförbättring i Västs kontor i Mölnlycke lite utanför Göteborg där företagets vd Johan Ahlgren över en kopp kaffe förklarar projektet.

– Det började med att vi gjorde två undercentraler med konventionell teknik i bostadsrättsföreningen, berättar Johan Ahlgren.

Där gjorde värmepumparna värme och varmvatten och hade fjärrvärme som spets.

– Men det är välkänt att Göteborg Energi har stort överskott av energi under sommaren från sopförbränning och spillvärme från raffinaderierna, säger Johan Ahlgren.

Det leder till att under sex månader av året är fjärrvärmepriset mycket lågt, tio öre per kilowattimme. Tanken uppstod att utnyttja det låga priset.

– Vi startade en teknikgrupp tillsammans med Göteborg Energi där vi diskuterade möjligheten att ladda ner billig energi i energilager sommartid. Och vi pratade ihop oss med energileverantören, vilket jag aldrig varit med om förut under mina 35 år i branschen. Resultatet är något världsunikt.

Principen för hur systemet fungerar är enkel. Primärvärme från fjärrvärmenätet värmer via värmeväxlare borrhålslagren sommartid. Vintertid utnyttjar fastigheternas värmepumpar det uppvärmda energimagasinet för att leverera billig värme till lägenheterna.

I Backadalen är det sju meter mellan de 300 meter djupa borrhålen vilket ger ett mycket energitätt lager. Det gör att temperatur i berget kan bli mellan 25 och 30 grader.

– Att det kan bli så varmt i borrhålen ställer alla begrepp på huvudet. Vi har vänt på kuttingen, normalt får man akta sig för att de blir för kallt i berget, vi får passa oss för att det inte ska bli för varmt.

Den höga temperaturen i energilagret gör att värmepumparna får jobba med optimala omständigheter och enligt Johan Ahlgren kan de få en värmefaktor på 1:10, kanske 1:15.

För att gå med i projektet satte Göteborg Energi som villkor att få leverera allt varmvatten hela året.

– Men det tyckte vi var ganska bra. Värmepumparna arbetar inte bra om de ska leverera så höga temperaturer som krävs för varmvatten, säger Johan Ahlgren.

Installationen av fjärrvärme finns kvar i husen, för både backup och lägsta energipris, så finns det möjlighet att helt värma husen med fjärrvärme.

Smart Heat ducar räknar i varje ögonblick ut vilket som är det den lägsta uppvärmningskostnaden.

– Det kan tänkas att om elpriset blir högt så är fjärrvärmen billigare för tillfället. Göteborg Energi levererar både fjärrvärme och el så det är enkelt att jämföra.

Bostadsrättsföreningen har också fått en förenklad debitering, den köper till fast pris 22 grader värme året om, garanterat under tio år. Det spelar ingen roll om det blir en vargavinter, föreningens pris är ändå det samma.

Det borgar för att investeringen ska ge bra avkastning för föreningen. Den räknar med att sänka sina energikostnader med två miljoner årligen, och att investeringen inklusive kapitalkostnader ska gå med vinst redan första året.

Totalkostnaden för energilösningen ligger på 48,5 miljoner kronor.

Projektet drog igång i augusti 2017 och beräknas bli klart vid årsskiftet 2018/2019, ett halvår tidigare än planerat.

Energiförbättring Väst AB är totalentreprenör, Göteborg Energi är underleverantör. Sweco har projekterat systemet och Bengt Dahlgren AB borrhålslagren. Borrar gör Höjdens brunnsborrning.

Installationen innefattar 25 stycken bergvärmepumpar av modellen IVT Geo i åtta effektstorlekar, från 20 kW till 80 kW.

Johan Ahlgren passar på att berömma IVT:s värmepumpar.

– Jag har jobbat med IVT i 30 år och enligt min bedömning är IVT Geo en av de bästa fastighetsvärmepumparna på marknaden i dag. Vid ombyggnader är det bra att den är staplingsbar, vilket är väldigt effektivt på en liten yta, säger han.

Energiförbättring Väst AB startades av Johan Ahlgren 1991. Vid starten har företaget bara en sekreterare anställd utöver vd. Till att börja med arbetade man med värmepumpar – främst bergvärme – och kylanläggningar men frän 2007 lägger man till solenergi i verksamheten och 2012 solhybrider, solfångare som ger både el och varmvatten. Något senare installerade företaget solhybrider som komplement till bergvärme i bostadsrättsföreningen Vårlöken i Kungälv, vilket Kyla & Värme rapporterade om i nummer 4/2014. Företaget har ett 30-tal anställda och år 2015 passerade företaget 50 miljoner kronor i omsättning.

Johan Ahlgren är stolt över att lilla Energiförbättring Väst AB kunnat förändra Göteborg Energi.

– Det är David som flyttat på Goliat som stått stilla, säger han.

Fjärrvärme i sig är en gammal teknik och många kommunala energibolag har med sina fjärrvärmenät mer eller mindre ensamrätt att leverera värme till stora delar av fastighetsbeståndet. Samtidigt utmanas den positionen när många fastighetsägare vill installera bergvärmepumpar.

– Det är till och med så att moderna hus blir alltmer självförsörjande på energi och också kan kopplas loss från elnätet. Vi står idag inför en enorm förändring. Revolutionen har redan börjat, solceller och solhybrider ökar stort. De flesta tak i Sverige kommer att ha solceller om några år, säger Johan Ahlgren.

Samtidigt har inte bara Göteborg utan också många andra kommuner överskott på värme stora delar av året, från sopförbränning och från industriers spillvärme. Så energibolagen borde ha incitament att bidra till sådana lösningar som i Bostadsrättsföreningen Backadalen.

Det är också välkänt att fjärrvärmebolagen ofta har försökt göra det svårt för värmepumpsbranschen.

– De kommunala energibolagen har inte förnyat sig, de sitter med sina fjärrvärmenät mer eller mindre på ett monopol. Men de utmanas och behöver för framtiden utveckla nya smarta lösningar. Jag vill ge ett råd till energibolagen, tänk på kundens bästa så får du behålla kunden, även om den kanske betalar mindre, säger Johan Ahlgren.

Han ser det system som Energiförbättring Väst AB utvecklat för Bostadsrättsföreningen Backadalen som en väg framåt.

– Vårt system är den bästa av två världar, lagrad solvärme kombinerad med överskottsvärme. Systemet kan också bli en framgångsrik kommersiell produkt i framtiden.Vi hoppas på många sådana här projekt och att fler bostadsrättsföreningar kommer att installera den här tekniken.

Per-Olof Eliasson

The post Smart värme i unikt innovationsprojekt appeared first on Byggkontakt.

Solör Bionergis fjärrvärmeanläggning i Mölnlycke får till årsskiftet en ny oljepanna baserad på biooljan RME

– Sedan tidigare är fjärrvärmen i Mölnlycke och Landvetter certifierad enligt Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Det arbete vi nu gör hjälper oss att ta ytterligare ansvar för miljön och tillmötesgå våra kunders önskemål om grön värme, säger Ann-Sofie Ståhl, kundansvarig på Solör Bioenergi Fjärrvärme.

Fjärrvärmeanläggningen, som ligger i Solstens industriområde, förser idag villor, flerfamiljsfastigheter, verksamhetsfastigheter och industrifastigheter med fjärrvärme. Bland de större kunderna finns Härryda kommun, Förbo AB och Wallenstam. Varje år levereras cirka 50 GWh fjärrvärme, vilket motsvarar behovet av ca 6 miljoner liter olja.

I anläggningen finns en biobränslepanna, vars bränsle kommer från lokala aktörer och består av skogsbränslen så som sågspån och stamvedsflis. För att leveransen av fjärrvärme ska hålla hög kvalitet dygnet runt hela året behövs reservkapacitet och spetseffekt i form en oljepanna. Pannan används i huvudsak vintertid vid stark kyla och då det görs underhåll och reparationer av biopannan.

– Bränslet till den nya oljepannan kommer att vara bioolja av typen RME. Vi ser att bioolja i framtiden kommer att ersätta fossil olja varför den nya pannan är en viktig del i vårt arbete med att bli helt fossilfria, säger Hans Birger, regionchef Solör Bioenergi Fjärrvärme.

RME-olja framställs av rapsolja och metanol. RME minskar påverkan på växthuseffekten i jämförelse med fossil diesel genom att rapsplantan tar upp nästan lika mycket koldioxid som det bildas vid förbränningen.

Tidigare i år flyttades den nuvarande reservproduktionsanläggningen från Mölnlycke fabriker, på grund av den utveckling som sker där, till Orrekullens fjärrvärmecentral på Benarebyvägen där en ny panna installerades.

– Den nya oljepannan i Solstens industriområde innebär att behovet minskar av att använda den nya reservanläggningen på Orrekullen, säger Conny Eriksson, anläggningsansvarig på Solör Bioenergi Fjärrvärme.

The post Stor satsning på fossilfri fjärrvärme appeared first on Byggkontakt.

– Vi ser att priserna på fjärrvärme generellt har varit stabila under flera år. En förklaring är prisutvecklingen för biobränsle, en annan kan vara Prisdialogen, en modell för lokal dialog mellan kunder och leverantör om prisförändringar på fjärrvärme. Prisdialogen växer för varje år och även för 2019 väntar vi oss en ökning, konstaterar Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor fjärrvärme och fjärrkyla, på Energiföretagen Sverige.

Varje fjärrvärmenät har sina lokala förutsättningar. Exempelvis påverkar antal kunder, tillgång till bränsle, ägarnas avkastningskrav, om det finns kraftvärmeproduktion, vem som äger fjärrvärmecentralen och olika geografiska förhållanden. Det betyder att priserna kan vara olika, även om näten ligger geografiskt nära varandra. Prisspannet mellan lägsta och högsta pris är stort. Lägsta pris är nästan hälften av högsta pris, för samtliga huskategorier.

Låga prisökningar 2018
Mellan 2017 och 2018 ökade de genomsnittliga fjärrvärmepriserna för olika huskategorier strax över 0,5 procent. För större flerfamiljshus är genomsnittspriset per nät nu 823,6 kr per megawattimme, att jämföra med 820,5 kr/MWh 2017.

För mindre flerfamiljshus (Nils Holgersson-hus) är medelpriset år 2018 också omkring 0,5 procent högre: 845,3 kr/MWh (838,4 kr, år 2017). För en typlägenhet i Nils Holgersson-huset betyder det en medelkostnad på 913 kr/månad, enligt Nils Holgerssonrapporten.

Småhus har oftast ett högre pris, bland annat för att det är färre kunder per meter ledning. År 2018 är medelpriset per nät för småhus 898,7 kr/MWh (891 kr, år 2017). Även för denna kategori landar prisökningen i genomsnitt på strax över 0,5 procent.

Utplanande prisutveckling för fjärrvärmen
De senaste årens prisutveckling har legat under 1 procent. Många jämför prisförändringarna på fjärrvärme med utvecklingen av konsumentprisindex, KPI, som mellan januari 2017 och januari 2018 ökade med 1,6 procent.

Fjärrvärmens prisutveckling är alltså betydligt lägre än KPI, även om Daniel Lundqvist menar att jämförelsen inte är helt relevant:

– Konsumentprisindex inkluderar ju hela prisutvecklingen på de varor och tjänster som hushållen konsumerar. För fjärrvärmeproduktionens insatsvaror kan prisutvecklingen vara betydligt högre, som var fallet för 5-10 år sedan. Och precis som för priserna skiljer sig prisförändringarna åt. De kan vara både högre och lägre, beroende på vilken prisändringsmodell som gäller. I flera nät har priset faktiskt sänkts sedan föregående år, konstaterar Daniel Lundqvist.

The post Fortsatt små prisförändringar på fjärrvärme appeared first on Byggkontakt.

Bild: Mikael Forkner, Mikael Blom, Michael Fahlström och Jenny Martis

– Klövern är den första av våra kunder som tecknar avtal om klimatkompenserad fjärrvärme, så det känns roligt. På så sätt kan vi tillsammans göra stor klimatnytta både här i Linköping och globalt, säger Michael Fahlström, affärsområdeschef för Bränslebaserad Energi på Tekniska verken.

Linköpings fjärrvärme är resurseffektiv. Den består till 95 procent av återvunnen energi från verksamhets- och hushållsavfall som inte materialåtervinns eller återanvänds på annat sätt. Det här restavfallet blir istället fjärrvärme och el i Tekniska verkens kraftvärmeverk. Tekniska verkens kunder i Linköping – som väljer att använda fjärrvärme till uppvärmning, varmvatten och industriella processer – bidrar redan till en positiv global miljöpåverkan genom att energi som annars skulle gått förlorad kan tillvaratas, samtidigt som deponering undviks.

Den nya fjärrvärmeprodukten Klimatkompenserad fjärrvärme innebär att de lokala utsläppen av koldioxid som uppstår när kunden använder fjärrvärme reduceras genom global klimatkompensation. Intäkten går till så kallade CDM-projekt (Clean Development Mechanism) som är investeringar i minskat utsläpp av växthusgaser. Ett exempel är uppförande av ett kraftverk i Indien som använder förnybart jordbruksavfall som bränsle istället för kol. Utan resurser från klimatkompensation hade detta projekt inte blivit av. Projekten bidrar även till hållbar utveckling i genomförandelandet och ger positiva effekter både socialt och ekonomiskt såväl som miljömässigt. Varje projekt granskas löpande för att beräkna den faktiska utsläppsreduktionen, vartefter FN utfärdar utsläppsreduktions-certifikat. Certifieringsstandarden är godkänd av mer än 80 internationella miljöorganisationer, däribland WWF International och Greenpeace International. På så vis kan Klövern helt kompensera de lokala utsläppen av koldioxid.

– Att på detta sätt kompensera våra koldioxidutsläpp i Linköping, som uppgår till drygt 1900 ton per år, ligger helt i linje med vårt hållbarhetsarbete om att minska våra klimatutsläpp. Känns också kul och spännande att ta detta steg i Linköping tillsammans med Tekniska verken och därmed intensifiera vårt redan goda samarbete, säger Mikael Forkner, regionchef Klövern.

The post Tekniska verken och Klövern tecknade idag avtal om klimatkompenserad fjärrvärme appeared first on Byggkontakt.

Energiserviceföretaget LeaseGreen har fått i uppdrag av fastighetsföretaget OP Kiinteistösijoitus Oy att planera och genomföra en total modernisering av energisystemet i fyra logistikfastigheter i Vanda norr om Helsingfors. I samband med energisaneringen frikopplas byggnaderna från fjärrvärmesystemet. Den energi som krävs kommer i framtiden att produceras med hjälp av en kombination av nyinstallerade, tunga värmepumpar och solenergi. Projektet är veterligen det första i Helsingforsregionen, då en stor kommersiell fastighet överger fjärrvärmen.

”Vi vill utveckla konkurrensförmågan hos de här fastigheterna, sänka driftskostnaderna för våra hyresgäster och minska byggnadernas CO₂-utsläpp”, säger Matti Puromäki, fastighetschef på OP Kiinteistösijoitus.

”Det här är den hittills största enskilda energiinvestering som OP Kiinteistösijoitus har initierat. Det nya energisystemet innebär ett ansvarsfullt beslut både ur ekonomisk och ur miljömässig synvinkel. Samarbetet med LeaseGreen tar oss mot en koldioxidneutral framtid.Jag tror att också våra hyresgäster uppskattar att vi i framtiden kan producera ren energi på vår egen tomt.”

GTC- och STC-logistikfastigheterna, som ligger i Aviapoliskvarteret i närheten av Helsingfors-Vanda flygfält, byggdes under åren 2011–2012. Fastigheternas sammanlagda area är 22 000 m². I lokalerna har bland annat funnits bagerigrossisten Leipurin Oy och en del av den finska postens affärsverksamhet.

Enligt bedömningar från LeaseGreen och OP Kiinteistösijoitus innebär övergången till jordvärme att fastighetens uppvärmningskostnader kan sänkas med mer än 20 procent och att koldioxidavtrycket reduceras med cirka 60 procent. Tack vare de nya systemen beräknar man att livscykelinbesparingarna uppgår till 40–50 miljoner kronor.

”LeaseGreens kunskap inom planering och genomförande representerar en hög professionell nivå”, konstaterar Puromäki. ”Kunden drar nytta av att någon tar ett helhetsperspektiv på fastigheten, utnyttjar de bästa delarna av det befintliga systemet och förnyar de delar som skapar störst mervärde. Jag uppskattar att LeaseGreen på ett djärvt sätt ifrågasätter de gamla tankesätten i fastighetsbranschen och att man tar ett fast grepp om genomförandet av projekten.”

Den sammanlagda effekten för de värmepumpar som installeras under sommaren 2018 uppgår till hela 600 kilowatt, vilket svarar mot ungefär hundra typiska villavärmepumpar. Fastighetens energieffektivitet ökas också genom att man moderniserar belysningen, som byts ut mot LED-teknik.

”Vårt samarbete med OP Kiinteistösijoitus Oy fortsätter och fördjupas med ett projekt som är mycket intressant sett ur hela energiförsörjningens och fastighetsbranschens synpunkt”, förklarar Tomi Mäkipelto, VD för LeaseGreen.

”OP är enligt vad vi vet den första institutionella finländska fastighetsinvesterare som överger fjärrvärmen i en större fastighet i huvudstadsregionen. Jag tror att det här exemplet väcker ett stort intresse också bland andra ägare till motsvarande fastigheter. Fjärrvärme är en energieffektiv upvärmningsform, men produktionen i Helsingforsregionens huvudorter Helsingfors, Vanda och Esbo sker fortfarande i huvudsak med fossila energikällor. Det lönar sig redan nu att byta till värmepumpar eftersom priset på fjärrvärme kommer att stiga i framtiden, då energiverken tvingas överge stenkol som bränsle. Exemplet OP visar att energikonsumenterna aktivt kan ta initiativet i sina egna händer och snabbt reducera koldioxidavtrycket genom åtgärder som är ekonomiskt lönsamma.”

The post Logistikcentralen tar avgörande steg in i framtidens energiförsörjning – med hjälp av LeaseGreen byter man ut fjärrvärme mot värmepumpar och solenergi appeared first on Byggkontakt.

Tillgången till fjärrvärme från Preems raffinaderi i Lysekil var avgörande när Vegafish valde att starta en anläggning för miljövänlig odling av jätteräkor i Lysekil. För att räkorna ska trivas och utvecklas behöver vattentemperaturen i bassängerna ligga på cirka 30 grader.

– Vi vill utveckla ett mer hållbart odlingssätt. Genom år av forskning kan vi på Vegafish nu bidra till en hållbar livsmedelsproduktion. Våra tropiska jätteräkor odlas helt utan antibiotika, mangroveskövling eller slavliknande arbetsförhållanden. Och tack vare det slutna systemet kan odlingen ske även på platser med vattenbrist, säger Matilda Olstorpe, vd för Vegafish.

– Preem arbetar för ett hållbart samhälle, och det gäller inte bara våra drivmedel. Det är en spännande omställning vi står inför där innovativa lösningar, som i det här projektet, visar vägen, säger Helene Samuelsson, kommunikationschef på Preem.

Miljömedvetenheten sträcker sig även till odlingstekniken. I bassängerna finns, förutom räkorna, en bioflock av mikroorganismer som fungerar både som reningsverk och föda. Det tar cirka fyra månader för larverna att bli en färdig räka på cirka 20 gram, och intresset från marknaden är stort.

Preem har tecknat överenskommelse om tillfälligt avtal om nedsatt energipris för Vegafish. Avtalet har tecknats mot bakgrund av ett långsiktigt intresse i att medverka till en industrialisering av närproducerad miljövänlig jätteräka utan negativa effekter på miljön.

– Restvärmen tas ut på returen till raffinaderiet och innebär en värmeväxling från cirka 47 grader ner till 25-30 grader, berättar Stig Nilsson, som jobbar med samhällskontakter på Preem. Vi har ett stort överskott av restvärme, och arbetar för att hitta fler möjligheter att nyttja den.

The post Fjärrvärme från Preem skapar hållbar odling av jätteräkor i Lysekil appeared first on Byggkontakt.