– Jag är oerhört tacksam och glad och detta har gett ny energi när det behövdes som mest efter en lång höst av distansarbete. Fantastiskt roligt att just jag fick detta pris när jag har så många kunniga kollegor runt om i landet som också hela tiden fyller på min energi och kunskap i området, säger Mari-Louise Persson.

Utmärkelsen delas ut sedan 2018 av Energieffektiviseringsföretagen, EEF, för lång och trogen tjänst inom hållbarhetsarbete och energieffektivisering och är döpt efter den första prisvinnaren, arkitekten Egil Öfverholm.

Motivering:

”Mari-Louise energi verkar aldrig ta slut. Den kunnighet och obrutna kraft att driva på utvecklingen inom energieffektivisering hon uppvisar är imponerande. Genom hennes roller inom Uppsala kommun, Boverket, Uppsala universitet och nu på Riksbyggen är vi många som mött hennes positivism och engagemang i dessa frågor. Vi är övertygande om hennes långsiktiga arbete gett genomslag och starkt bidragit till att föra ut energieffektivisering i både debatt och praktik. Av dessa anledningar vill vi ge Mari-Louise den uppmärksamhet som hon så väl förtjänar.”

– Något som varit konstant genom mina år i branschen är att energieffektivisering är nummer ett. Ofta kan det vara så enkelt som att slå av en apparat som inte behövs eller att köpa effektivare utrustning när den ändå ska bytas ut, men samtidigt är det ett arbete som aldrig tar slut utan det behöver ”gnetas” en del och därför är det bra att vi är många som hjälps åt, säger Mari-Louise.

Riksbyggen har under hösten lanserat en ny tjänst, energiförvaltning, som hjälper bostadsrättsföreningar att både minska både sina kostnader och klimatpåverkan. Med energiförvaltning gör Riksbyggen först en energiutredning och tittar på fastighetens totala energianvändning och föreslår energiinvesteringar. Sedan analyserar och optimerar Riksbyggen kontinuerligt värmepumpar, fjärrvärmecentralen och ventilation.

The post Riksbyggens Mari-Louise Persson prisas för energieffektivisering appeared first on Byggkontakt.

Centrallagret i Örebro är Lidls mest moderna och har kapacitet att serva upp till 100 butiker. Lagret är en viktig del i Lidls infrastruktur och en förutsättning för en fortsatt tillväxt i Sverige. För att balansera klimatpåverkan i Lidls NollCO2-projekt på Gotland behövde en ytterligare klimatkompenseringsåtgärd vidtas och Lidl valde då att investera i solenergi inom det egna fastighetsbeståndet. Additionalitet är det viktigaste kriteriet för ett klimatprojekt och handlar om huruvida klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd passerar projektet inte additionalitetskravet och blir inte ett certifierat klimatprojekt.

Klimatpåverkan från byggskedet i Visby kommer att kompenseras under ett till två år med hjälp av solcellsanläggningen i Örebro. All energi som därefter produceras kommer bidra till att minska såväl klimatavtrycket som mängden köpt el för butiken i Visby och lagret i Örebro samtidigt.

– Vi tycker det är jättekul att vi har kunnat genomföra denna stora investering på ”hemmaplan”. Genom att förse vårt eget lager med solceller bidrar vi inte bara till att kompensera för vårt projekt i Visby i rekordfart utan även till att reducera behovet av inköpt el till vårt centrallager, säger Thomas Brattlöw, Fastighetsdirektör vid Lidl Sverige.

– Detta är ett viktigt steg i vårt arbete att minska våra utsläpp och bidra till branschens omställning mot ett helt klimatneutralt byggande. Där är vi inte idag och då är det viktigt med initiativ som dessa, vi hoppas också att andra blir inspirerade och tar vid, fortsätter Thomas Brattlöw.

På centrallagrets tak finns nu 3 638 solpaneler som har en toppkapacitet på 1000,45 kWp. Solpanelerna har en effektiv yta på 5 954 kvadratmeter och en årlig produktion på 838 100 kWh vilket nästan motsvarar en fullstor fotbollsplan och en genomsnittlig årsförbrukning för hela 34 medelstora villor. Solpanelerna har en beräknad livslängd på 25 år.

Lidl har förutom den planerade solcellsanläggningen i Örebro ytterligare tolv anläggningar i drift samt fyra som är planerade att tas i drift under de kommande månaderna.

The post Lidl investerar stort i additionell solenergi appeared first on Byggkontakt.

Hur fungerar solceller?

En solcell är en del av en större solpaneler som vanligtvis installeras på taket av ens villa, men de används även flitigt på exempelvis offentliga byggnader, företag, bostadshus och liknande. Elektrisk spänning uppstår när solstrålar når solcellerna, och med hjälp av ledningar på cellen är det möjligt att få tillgång till likström. Med en växelriktare görs likströmmen om till växelström, och inom kort kan man ta vara på strömmen i sin villa. Det som många uppskattar med att köpa solceller är att man slipper tänka på underhåll då smuts inte har någon större negativ påverkan samt att regn tar han om en stor del av rengöringen. 

Varför bör man välja solceller?

De positiva aspekterna av att ha solceller monterade på ens hustak är många, men just pengarna är det som får de flesta att kika lite närmare på solceller. Det må vara lite av en långtidsinvestering, men efter ungefär 10 år har man betalat av sitt solcellssystem och fortsätter sedan att göra vinst varje år. Med lägre energikostnader blir ens bostad dessutom mer attraktiv, så vid framtida försäljning av villan kan man räkna med att bostadsvärdet har ökat. Förutom just pengarna som man sparar ser man till att jobba mot en hållbar framtid genom att dra nytta av förnybar energi, och på så sätt är man vänlig mot miljön. 

En ytterligare stor fördel som vi tidigare nämnde lite fort är just den underhållsfria egenskapen hos solceller. De luktar inte, låter inte, släpper inte ut någon form av avgaser och de behöver vanligtvis inte heller rengöras. Regnfall tar hand om den större delen av rengöringsprocessen samtidigt som en liten mängd smuts inte kommer att göra solcellerna mindre effektiva. När allt kommer till kritan är solceller en förträfflig långtidsinvestering, och om man installerar solpaneler redan idag kommer man definitivt att tacka sig själv lite längre fram.​

The post De många fördelarna av att satsa på solceller appeared first on Byggkontakt.

Jordberga gård / Fotograf: Jordberga Gård

– I Jordberga finns en stor och unik utvecklingspotential för olika energialternativ. Bland annat finns biogasproduktion och vindkraftverk på platsen med möjlighet att utöka och det finns planer på att anlägga en storskalig solkraftspark. Därmed finns goda förutsättningar att skapa ett kluster som kan nyttja lokalt producerad förnyelsebar energi, säger Peter Önnby på Ramboll.

Jordberga gård, Gasum och Smågris Syd finns redan i området. Utöver dessa har fler visat intresse för en etablering i anslutning till biogasanläggningen och förhoppningen är att inom kort även inkludera grönsaksproduktion eller en fiskodling vid Jordberga gård. Initiativtagare är Carl-Adam von Arnold, ägare av Jordberga gård.

– Att tänka hållbarhet i allt vi gör är framtiden. Vår ambition är att få till ett intressant miljökoncept. Genom att kombinera gröna energilösningar och nyttja synergierna mellan de olika verksamheterna skapar vi en unik hub för livsmedelsproducenter som vill jobba cirkulärt. Om vi kan knyta till oss någon som vill odla exempelvis gurka, tomat, protein eller fisk är kedjan komplett, säger Carl-Adam von Arnold.

Förstudien som gjorts av Ramboll visar på ett flertal positiva miljömässiga effekter till följd av samverkan i Jordberga. Bland annat skulle projektet minska koldioxidutsläppen för regionen med minst 5000 ton CO2 per år. I närheten finns Sveriges största biogasproduktion, Gasum (cirka 110 GWh). Hantering av både flyt- och biogödsel bidrar till att stärka förutsättningarna för biogasproduktionen och samtidigt skapa en attraktiv produkt.

– En utökning med produktion av livsmedel skulle innebära att Sverige blir mindre beroende av livsmedelsproduktion från andra länder och därmed bidra till minskade transporter och en helt förnyelsebar energimix i framställningen. Jordberga Resurshub är ett unikt projekt i Sverige givet storleken och omfattningen av de investeringar som planeras samt de positiva effekter det ger på miljön och samhället i och runt Jordberga, menar Peter Önnby. ​

The post Projekt för cirkulär produktion av energi och livsmedel i Skåne appeared first on Byggkontakt.

I Greenelys app kan konsumenter mäta och därmed optimera sin elförbrukning, dels i syfte
att sänka elkostnaderna men även för att hålla nere hushållets klimatavtryck. Av Greenelys
drygt 130 000 användare bor 71 817 i villor, radhus eller fritidshus där villahushåll utgör en
stor majoritet. Bland dessa tiotusentals hushåll skiljer sig elförbrukningen markant där vissa
använder mer än dubbelt så mycket som andra.

Sorsele i Västerbottens län är Sveriges mest energisnåla kommun sett till hushållens
genomsnittliga elanvändning, tätt följt av Borgholm. I dessa kommuner understiger
elanvändningen 10 000 kWh per år – de brukar därmed hälften så mycket energi som
hushållen i Stockholmskommunerna Danderyd och Lidingö. Högst elanvändning har
östgötakommunen Ydre. Där ligger genomsnittet på drygt 24 000 kWh per år, vilket är så
mycket som 153 procent mer än i energisnåla Sorsele.

– Ett första steg i att minska sin elanvändning är att bli medveten om hur det ser ut i dagsläget. Många tar elen för given och reflekterar inte över hur mycket man använder. Det arbetar vi hårt för att förändra genom att förse svenskarna med en kostnadsfri tjänst som ger total insyn i elanvändningen. I Greenely kan du se användningen för varje timme och hur din konsumtion står sig jämfört med andra hushåll i landet. Många av våra användare har använt statistiken för att lyckas minska sin elanvändning avsevärt, vilket är bra för både klimatet och plånboken, säger Tanmoy Bari, VD på Greenely.

Sveriges mest energisnåla kommuner / Sveriges mest energislösande kommuner
1. Sorsele 1. Ydre
2. Borgholm 2. Danderyd
3. Örkelljunga 3. Tranås
4. Mönsterås 4. Lidingö
5. Torsås 5. Kiruna​

Om kartläggningen
Kartläggningen är baserad på elmätare från villor, fritidshus och radhus under perioden 2019.04.01–2020.03.31. Datan baseras på samtliga av Greenelys användare, förutom dem i lägenhetshus, vilkamotsvarar 71 817 hushåll spridda över landet.

The post Här finns Sveriges mest energisnåla hushåll appeared first on Byggkontakt.

Verkstaden, som är indelad i mekverkstad och plåtverkstad, belystes tidigare av konventionella lysrörsarmaturer till en installerad effekt av 23kW. Den gamla belysningen var energikrävande och ljusnivån i lokalerna behövde höjas.

Verkstaden är central för verksamheten i Mönsterås. Här arbetar man med planerat underhåll och tillverkning. Verkstaden behöver vara tillgänglig dygnet runt då delar av personalen arbetar i sexskift. Undsättningen som är av akut karaktär är avgörande för att undvika / avhjälpa större haveri med påföljande driftstopp.

Bild: Mekverkstad

Valet på ny belysningslösning föll på europatillverkade LED-limpan från Energisystem. Armaturen och Energisystems projektering konkurrensutsattes innan beslutet togs.

–LED-limpan var något dyrare i inköp än konkurrerande förslag men eftersom den är smidigare att installera blir det lägre montagekostnader. Dessutom klarar LED-limpan av den här tuffa miljön. Jag tycker att vi gjorde rätt val, säger Stefan Gamberg, initiativtagare till projektet hos Södra Cell.

Bild: Plåtverkstad

Montaget sköttes av Assemblin Oskarshamn och montageledare Mikael Karlsson är nöjd med att jobba med LED-limpan samt med resultatet. Stefan Gamberg fortsätter:

–Installationen gick jättefort, det gick hur smidigt som helst!

Bild: Mekverkstad

Efter installationen var det till en början ovant för verksamheten. Man reagerade på att det var väldigt ljust jämfört med tidigare.

–Efter en stund märkte de att det var betydligt mindre skuggor och bättre belysning på arbetsbänkar. Det är mycket bättre nu och det är alla överens om, säger Stefan Gamberg.

Bild: Stefan Gamberg

Den installerade effekten halverades och ljusnivåerna möter nu verksamhetens krav.

Energisystem besökte anläggningen för uppföljning och ljusmätning. Verksamheten uppskattade den nya belysningen. Förhöjda ljusnivåer innebär ökad säkerhet och ökad produktivitet eftersom det är enklare att utföra arbetsuppgifter på ett säkert och korrekt sätt. Dennis, som arbetar i plåtverkstaden berättade att han är mycket nöjd med den förbättrade arbetsbelysningen. Stefan Gamberg gjorde också egna kontrollmätningar:

–Beräkningarna Energisystem gjort stämde. Innan fanns delar som var väldigt dåligt belysta, det är en jätteskillnad, säger Stefan Gamberg.

Bild: Ljusmätning svetsbord

Fakta i korthet

Installerade belysningslösningar

103 st LED-limpan XXL (72 148 38)

18 st LED-limpan M (72 138 34)

16 par Justerbara väggfästen (72 145 71)

Innan åtgärd

Tidigare installerad effekt: 22,9kW

Årsförbrukning: 200 569kWh

Ljusmätning: 400 lux (mekverkstad) 525–590 (plåtverkstad, svetsbord)

Efter åtgärd

Ny installerad effekt: 12,0kW

Årsförbrukning: 104 787kWh

Installerad belysningseffekt W/m²: 6,6 (Yta: 1 802 m²)

Ljusmätning: 720–825 lux (mekverksta

d) 725–780 lux (plåtverkstad, svetsbord)

Besparing

Minskad installerad effekt: 10,9kW, 48 %

Minskad årsförbrukning: 104 787kWh

Garanterad besparing under garantitiden 5 år: 478 909 kWh​

The post Södra Cell miljösatsar på LED-limpan – klimatsmart verkstadsbelysning appeared first on Byggkontakt.

Under 2018 inledde Logicenters arbetet med att expandera den redan 38 000 m² stora fastigheten till hela 83 000 m²för Speed Groups räkning, en logistikaktör som ägs av Ratos. Logistikanläggningen är en av Nordens största och är strategiskt belägen längs riksväg 40 och med endast sex mil till Göteborg. Nu ska Logicenters utveckla den miljöklassade anläggningen ytterligare i form av en solcellsanläggning på fastighetens tak.

”Vi är väldigt stolta över att tillsammans med Speed Group nu ta ett stort steg mot omställningen till grön energi. Att bygga för en hållbar framtid är kärnan i vårt hållbarhetsarbete och med detta projekt bevisar vi att våra byggnader faktiskt kan vara en del av lösningen, snarare än en del av problemet. Och trots att skatten på solenergi idag bestraffar stora solcellsanläggningar så kan vi inte skjuta stora och viktiga klimatinvesteringar på framtiden”, säger Matthias Kettelhoit, Head of Logicenters.

Solcellsanläggningen på fastighetens tak kommer att ha en elektrisk kapacitet om 5MWp och mäta hela 60 000 m².Det gör den till Nordens största solcellsanläggning beläget på ett tak, både sett till area och kapacitet. Anläggningen ska stå färdig under 2020 och förväntas producera 4 GWh elektricitet per år, något som skulle kunna förse cirka 800 standardvillor med el under ett helt år.

”Ratos är övertygade om att det finns en stark koppling mellan hållbarhet och långsiktigt värdeskapande. Att vi nu verkar för att bygga en solcellsanläggning i den här storleken är ett kvitto på att vi inte bara pratar utan även agerar. Vi vidhåller dock att skatt på egenproducerad el som används i den egna byggnaden är fel väg att gå vilket vi nyligen uttalat oss om, men kan inte låta det hindra oss från att göra långsiktigt rätt val”, säger Christian Johansson Gebauer, Affärsområdeschef Construction & Services på Ratos.

Den nya solcellsanläggningen beräknas producera 33 procent mer el än vad fastigheten i dagsläget förbrukar. Speed Group kommer att använda en del av elektriciteten i den dagliga verksamheten, men överskottet kommer att vara tillgänglig för andra användare genom elnätet.

”Vi är mycket glada över att en solcellsanläggning av den här kalibern ska installeras på taket. Det är rätt väg att gå, både ur ett klimatperspektiv och ett marknadsperspektiv, då vi märker att allt fler kunder vill verka i fastigheter som drivs av grön el. Att en stor del av den dagliga verksamheten ska drivas genom egenproducerad grön el från solceller på vårt eget tak är glädjande både för Speed Group, våra kunder och inte för minst miljön”, säger Mats Johnson, vd på Speed Group.
​

The post Logicenters och Speed Group bygger Nordens största solcellsanläggning på tak appeared first on Byggkontakt.

– Klimatkrisen är akut och vindkraften kan snabbt minska koldioxidutsläppen, både genom elektrifiering här hemma och genom att ersätta kolkraft i våra grannländer.  Enbart den nya vindkraft som beslutats sedan Energiöverenskommelsen kan minska utsläppen med motsvarande en fjärdedel av Sveriges nuvarande utsläpp, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.

De investeringsbeslutade och aviserade projekt som tillkommit efter Energiöverenskommelsen representerar investeringar på över 80 miljarder kronor tillsammans. Det handlar om cirka 7 600 MW vindkraft som tas i drift under perioden 2017–2021 och som kommer att producera 25 TWh förnybar el. När Energiöverenskommelsen slöts var vindkraftens samlade elproduktion drygt 16 TWh.

– Den politiska överenskommelsen om att vi ska ha 100 procent förnybar elproduktion gav den långsiktighet och trygghet som krävdes för stora investeringar. Ny vindkraft kan dessutom numera byggas helt utan stöd, säger Charlotte Unger Larson.

I Energimyndighetens senaste kortsiktsprognos förväntas elexporten år 2022 uppgå till rekordhöga 29 TWh, trots att elproduktionen från kärnkraft minskar med 13 TWh när Ringhals 1 och 2 stängs. Svensk Vindenergi sammanställning av tagna investeringsbeslut pekar dessutom på att elproduktionen från vindkraft blir högre 2022 än vad Energimyndigheten räknar med.

Alla riksdagspartier utom ett betonar elexportens klimatnytta. Men fortfarande väger klimatnyttan mycket lätt när kommuner, miljöprövningsdelegationer och miljödomstolar tar ställning till nya vindkraftsprojekt.

– Regeringen bör justera miljöbalken och ge vindkraftens klimatnytta en större tyngd i tillståndsprövningen och dessutom låta fastighetsskatten från vindkraft gå till kommunerna istället för staten, säger Charlotte Unger Larson.

Faktaruta:

Sammanställningen visar investeringsbeslutade och aviserade projekt i vindkraft sedan Energiöverenskommelsens slöts, totalt över 80 miljarder i vindkraft som redan är i drift eller beräknas tas i drift fram till slutet av år 2021. Förutom klimatnytta och tidig måluppfyllelse bidrar den listade nya vindkraften med följande:

Fastighetskatt (0,67 öre/kWh) 168 milj SEK/år
Energiskatt (33,1 öre/kWh) 8 306 milj SEK/år
Arbetstillfällen, byggnation (78 /inv miljard) 6 443 årsarbeten
Arbetstillfällen, drift (4 vkv /vk-tekniker, 25 år) 11 967 årsarbeten
Elkonsumenternas elcertifikatkostnad (7 öre/kWh) 1 757 milj SEK/år
Sänkt elpris (3 öre/kWh per 10 TWh) 8 öre/kWh
Sänkt elpris (140 TWh) 10 540 milj SEK/år

Se hela sammanställningen här.

The post Investeringar på 80 miljarder sedan Energiöverenskommelsen slöts appeared first on Byggkontakt.

I flera år har fokus varit på att minska de operativa utsläppen från byggnader, men forskning från FN:s klimatpanel (IPCC) visar att drastiska nedskärningar inom alla koldioxidutsläpp det kommande decenniet är avgörande för att kunna begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

̶  Nästan en tredjedel av koldioxidutsläppen från byggnader kommer från det som kallas inbäddad koldioxid kopplat till material och byggprocessen. Om vi ska uppfylla de ambitiösa målen från Parisavtalet måste vi ta itu med alla koldioxidutsläpp, säger Søren Holm Johansen, Group Executive Director med ansvar för hållbarhet på Ramboll.

Vision för klimatneutrala byggnader 2050
Rapporten – Bringing embodied carbon upfont – lanseras som en del av det årets World Green Building Week och representerar en ny djärv vision för hur byggnader och infrastruktur runt om i världen kan uppnå 40 procent mindre koldioxidutsläpp år 2030 och 100 procent klimatneutrala byggnader med nettonollutsläpp till 2050.

Inbäddad koldioxid är ett materials koldioxidavtryck. Det tar hänsyn till hur mycket växthusgaser som släpps ut genom hela leveranskedjan och mäts ofta från vagga till (fabriks)grind, eller vagga till plats (användning) och inkluderar energiförbrukning i tillverkningsprocessen och för logistiken.

Metoder för livscykelanalys
̶  Byggnadsdesigners måste skapa medvetenhet kring detta och hjälpa byggnadsägarna att minimera koldioxidavtrycket under byggnadernas hela livscykel. Med livscykelanalys (LCA) och verktyg som BIM kan man kvantifiera utsläpp under byggnadens hela livscykel, det ger ett bra underlag för att fatta hållbara beslut i de tidiga konstruktionsfaserna, säger Søren Holm Johansen.

Innovation och förbättrade processer för att beräkna, spåra och rapportera inbäddad koldioxid och skapa en större medvetenhet är några av de verktyg som framhävs i rapporten för att minska klimatpåverkan. Rapporten presenterar en väg framåt som hela värdekedjan för en byggnad – från utvecklare, investerare och tillverkare till myndigheter, frivilligorganisationer och forskare – kan följa för att påskynda utfasning av fossila bränslen, ta itu med nuvarande marknadshinder och utveckla alternativa lösningar med låga koldioxidutsläpp för marknaden.

Läs rapporten Bringing embodied carbon upfont här.

Om World Green Building Council
World Green Building Council (WorldGBC) är ett globalt nätverk som leder omvandlingen av den bebyggda miljön för att göra den sundare och mer hållbar. Med våra Green Building Councils (GBCs) i cirka 70 länder accelererar vi åtgärder för att uppfylla ambitionen i Parisavtalet genom att eliminera bygg- och anläggningssektorns utsläpp till 2050. WorldGBC arbetar för gröna byggnader för alla överallt, för att bygga en bättre framtid

The post Den glömda klimatbelastningen i byggnader appeared first on Byggkontakt.

Energy Observer är ett slags flytande laboratorium som reser runt jorden med målet att utveckla förnybara energikällor inom sjöfarten. Fartyget är först i världen att omvandla havsvatten till vätgas och kan på så sätt ta sig fram helt utan avtryck på miljön.

– Vårt partnerskap med Energy Observer är logiskt sett till Accors långsiktiga strategi om att vara en hållbar hotelloperatör, både sett till hur vi bygger våra fastigheter och hur vi bedriver vår verksamhet på daglig basis. Forskningsprojekt som Energy Observer är såklart otroligt viktiga för oss som stor global aktör, i vår strävan efter att bygga ett cirkulärt kretslopp för vår verksamhet, säger Jan Birkelund, Development & Operations för Accor i Norden.

”Lokal förankring är hållbar”
Hållbara initiativ är dock inte något nytt för Accor. Genom hållbarhetsprogrammet PLANET21 har hotelloperatören i över 20 år klimatkompenserat, fört kampen mot social orättvisa, utvecklat nya innovationer och ekologiska koncept, och satsat på hälsosam och hållbar mat. Bland annat har man lyckats minska matsvinnet på sina hotell med 30 procent. Och sedan 2011 har man sänkt energiförbrukningen och koldioxidutsläppen i sin portfölj. Genom HotelInvest har man dessutom satsar hårt på hållbar konstruktion genom att bygga nya hotell i enlighet med miljö- och energicertifieringar (HQE, LEED, BREEAM, DGNB).

– Som en av världens ledande hotelloperatörer är vi tillräckligt stora för att göra skillnad på riktigt. Accor satsar stora resurser för att göra våra hotell till en naturlig mötesplats i vardagen, både för resenärer och lokalbefolkningar, för vi är övertygade om att lokal förankring är hållbar, säger Jan Birkelund.

Läs mer om Energy Observer: https://bit.ly/2uipInM
Läs mer om Accors hållbarhetsprogram Planet21: https://bit.ly/2HMFTRN

The post Båten som omvandlar havsvatten till energi – Accors partner Energy Observer besöker Stockholm appeared first on Byggkontakt.