– Värmland producerar bostäder i en hög takt men bristen är ändå påtaglig. En obalans uppstår när lägenheter av samma storlekar och priser byggs vilket inte helt motsvarar det som efterfrågas. Alla människor har rätt till en bostad och för detta behöver länets aktörer arbeta gemensamt. Bostadsförsörjning handlar om mer än bara bostadsbyggande, säger Amanda Bäckström, plan- och bostadshandläggare på Länsstyrelsen Värmland.

Fakta från rapporten:

Under 2018 ökade Värmlands befolkning med 1083 personer. Det finns dock stora lokala skillnader i befolkningstillväxt. Vi lever längre och längre och människor i arbetsför ålder minskar.

11 av 16 kommuner i Värmland har underskott på bostäder. 13 av 16 kommuner rapporterar ett underskott på bostäder i centralorten. Bostadsbehovet är störst bland hemlösa, äldre, personer med funktionsnedsättning, unga, studenter, våldsutsatta kvinnor och nyanlända.

Under 2018 färdigställdes 1484 bostäder, detta är den högsta siffran sedan finanskrisen på 90-talet. 829 bostäder påbörjades i Värmland 2018 och 1230 bostäder förväntas påbörjas under 2019. Ett ökande renoveringsbehov finns i kommunernas befintliga bostadsbestånd.

Den största begränsande faktorn för att bygga nya bostäder i länet har med ekonomi och finansiering att göra, särskilt de hårda nedskrivningsreglerna.

Om bostadsförsörjning på Länsstyrelsen Värmlands webbplats

The post Bostadsbrist trots högt bostadsbyggande i länet appeared first on Byggkontakt.

Majoriteten av kommunerna runt om i landet anger i Boverkets årliga undersökning att det råder bostadsbrist hos dem. Enligt Boverkets prognoser behöver det byggas ännu mer under flera år framöver, för att kunna tillgodose behovet av bostäder. Hyresgästföreningen träffar många som har svårt att hitta en bostad, eller svårt att flytta trots att man behöver det.

Flera tyckare har på senare tid gått ut med att det inte råder någon bostadsbrist. Man hänvisar till den inbromsade byggtakten och menar att det bevisar att det inte längre finns någon efterfrågan.

− Det är helt vansinnigt att säga att det inte längre finns någon bostadsbrist eftersom ingen längre har råd att efterfråga de dyra lägenheterna som byggts. Man har helt enkelt inte brytt sig om att bygga det folk verkligen behöver och vill ha, vilket är bostäder till rimliga priser. Det blir väldigt syniskt om man bara tittar på byggföretagens kortsiktiga vinster. Man får inte glömma att det är hem det handlar om och människor som vill ha ett hem för att kunna starta sina liv därifrån, säger Björn Johansson, regionordförande Hyresgästföreningen region Sydost.

Bengt Hansson, som är analytiker på Boverket, är en av personerna som menar att det inte råder någon bostadsbrist utan att det byggs tillräckligt många bostäder redan. Samtidigt säger myndigheten Boverket att det är stor bostadsbrist i landet och att det behöver byggas i genomsnitt 67 000 nya bostäder varje år fram till 2025, för att råda bot på den.

− Det är anmärkningsvärt att en analytiker från Boverket uttalar sig helt i motsats till vad Boverket säger. Det är olyckligt då många kan tro att det är myndigheten som Bengt Hansson representerar som uttalar sig och inte bara en person. Allt pekar på att det visst behövs fler bostäder i de flesta kommuner, det går inte att förklara bort, säger Björn Johansson.

The post Är bostadsbristen påhittad? appeared first on Byggkontakt.

Vid seminariet presenterar WSP nya siffror som visar hur mycket den illa fungerande bostadsmarknaden har kostat Stockholm i termer av uteblivna flyttar och jobb samt vilken negativ inverkan det har haft på tillväxten och skatteintäkterna.

Dag: Måndag, 19 november.

Tid: 12:00-13:00

Plats: Brunnsgatan 2, Stockholm

Ackreditering för media: Skicka ett mail till robert.ostholm@chamber.se och uppge namn på reporter och redaktion.

Medverkande:

• Peter Eriksson (MP), bostadsminister 2016-2018
• Martin Ådahl (C), riksdagsledamot arbetsmarknadsutskottet
• Mats Green (M), bostadspolitisk talesperson
• Linda Nordlund, ledarskribent Expressen

The post Vad har bostadsbristen kostat Stockholm? appeared first on Byggkontakt.

-Det vi läser formar vår bild av verkligheten och i slutändan politiken. Därför är det relevant att studera, och problematisera vem som sätter dagordningen och tonen i debatten. Det menar Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Undersökningen, som är framtagen av Tyréns, visar att tidningarnas egna opinionstexter står för nära hälften (45 %) av alla artiklar, samt att en övervägande majoritet av dessa opinionstexter (71 %) består av ledare. Inom den opinionsbildande journalistiken anses Svenska Dagbladet ha betydande inflytande över samtalet. Mest förekommande avsändaren bland riksdagspartier är Vänsterpartiet, tätt följt av Socialdemokraterna och Moderaterna. Bland intresseorganisationer utmärker sig Hyresgästföreningen som den mest förekommande avsändaren, följt av Svenska Bankföreningen.

Bostadsbristen bland unga i fokus

Ungas ekonomiska villkor och de hinder gruppen möts av, när de önskar hyra eller köpa en bostad, är den fråga det skrivits mest om under året, följt av bristen på hyresrätter och reaktioner på det införda amorteringskravet. En problemställning som har varit genomgående under hela perioden är hushållens skuldsättning och införda kreditrestriktioners påverkan på bostadsmarknaden.

-Det är glädjande att ungas villkor ligger högt på agendan, samtidigt beklagligt att det inte tycks hjälpa. Än så länge har vi sett väldigt lite av konkreta krafttag för underlätta för unga på bostadsmarknaden. I någon mån tror jag unga, liksom andra utsatta grupper används som slagträ i debatten, grupper som själva sällan kommer till tals, säger Moa Andersson.

Ideologiskt vinklad debatt om upplåtelseformerna

Undersökningen visar att det saknas en gemensam problembild för upplåtelseformerna i debatten, trots att de existerar i en gemensam kontext, påverkar varandra och delar utmaningar. Analysen pekar också på en tydlig ideologisk vinkling, där majoriteten av opinionstexterna på ett eller annat sätt positionerar sig gentemot hyresrätten som upplåtelseform.

Vidare pekar undersökningen på att bostadsrätt och ägt boende i debatten anses vara en boendeform för normalinkomsttagare, medan hyresrätten omnämns som en boendeform för låginkomsttagare. Hyresrätten, till skillnad från bostadsrätt och ägt boende, anses också i hög grad vara ett politiskt verktyg i första hand. Hyresrätten förväntas kunna lösa utmaningar kopplade till samhällsfrågor såsom segregation och etablering av nyanlända.

-Det är anmärkningsvärt att det är så få opinionstexter som lyfter förbättringsförslag som gynnar alla bostadsformer. Ska vi få en långsiktigt hållbar bostadspolitik behöver vi se till helheten och arbeta för en mix av bostäder som ger alla människor möjlighet till ett tryggt hem, säger Moa Andersson.

Här kan du läsa och ladda ned rapporten

The post Ledarsidorna dominerar bostadsdebatten appeared first on Byggkontakt.

Foto: Industrifakta AB och Mickael Tannus

Mätningen i augusti visar på kraftigt ökade svårigheter jämfört med situationen i början på året. En viktig anledning till den växande efterfrågan är enligt Industrifakta de påbörjade husbyggnadsinvesteringarna, som har ökat under flera år och som troligen nådde sin topp 2017. De tekniska montörerna och installatörerna, som kommer in i ett senare skede av byggprocessen, påverkas därför starkt av föregående års ökning av byggstartade projekt.

Trenden kan dock ha vänt. Enligt Industrifakta har det påbörjade husbyggandet 2018 redan fallit tillbaka och minskningen väntas fortsätta under både 2019 och 2020. Samtidigt växer volymen löpande underhåll, vilket kan betyda att rekryteringsproblemen kan fortsätta att vara besvärande även under de närmaste två åren.

Källa: Industrifakta AB

The post Rekordstor brist på tekniska installatörer appeared first on Byggkontakt.

Befolkningen fortsätter att öka i länet, om än inte i lika snabb takt som tidigare år. Och även om det byggdes fler bostäder förra året består bostadsbristen. Arkivfoto Emelie Asplund

Det framgår av den årliga bostadsmarknadsanalysen från länsstyrelsen i Västra Götaland som blev klar nu i sommar.

Förra året blev 7 200 nya bostäder klara för inflyttning i länet. Det är det högsta antalet sedan 1992. De allra flesta av de nybyggda bostäderna finns i Göteborgsregionen.

Länsstyrelsens analys som bland annat bygger på enkäter från länets 49 kommuner visar att det hos kommunerna finns stora förväntningar om fortsatt ökat byggande även de närmaste åren. Uppskattningen från kommunerna är att det börjar byggas cirka 14 200 nya bostäder i år och ytterligare runt 14 800 året därpå.

Men länsstyrelsen varnar för att tro alltför blint på de siffrorna.

• -Erfarenhetsmässigt finns betydande osäkerheter i dessa bedömningar då projekt försenas, förändras eller inte blir av varför de brukar innebära en överskattning av det antal som faktiskt påbörjas, heter det i analysen.

Samtidigt är det allt fler kommuner som uppger att det är brist på bostäder, I årets rapport är Götene den enda kommun som säger sig ha balans på bostadsmarknaden. Ingen kommun i länet säger sig ha överskott på bostäder.

Bristen på bostäder får naturligtvis allvarliga konsekvenser för många grupper.

• -Trots att det byggs mer än på länge i Västra Götalands län finns det många hushåll som saknar en lämplig bostad, Underskottet bidrar även till ökad trångboddhet och segregation, skriver länsstyrelsen och konstaterar att det påverkar människors livskvalitet och inte minst ungdomars och barns uppväxtvillkor.
• -Det är framförallt hushåll som saknar ekonomiska resurser för att köpa en bostad eller finns en hyresrätt meds lämplig hyresnivå samt hushåll som har bristande kontaktnät och kort tid i bostadskö som möter stora problem.
• -En effekt av bristen på bostäder blir dessutom att allt fler vänder sig till socialtjänsten för att de saknar en egen bostad. Den akuta hemlösheten ökar bland personer som främst har svårt att hitta en bostad och inte i första hand har sociala problem.

Till de grupper som drabbas extra hårt av en tuff bostadsmarknad hör unga vuxna som vill flytta hemifrån och nyanlända som vill etablera sig i en kommun. Även många äldre, inte minst ensamma kvinnor, får ofta problem när den nuvarande bostaden inte längre motsvarar deras behov genom att den är för stor, svårskött eller brister i tillgänglighet.

• -Det ansträngda läget på bostadsmarknaden påverkar deras möjlighet att skaffa en ny bostad och många har inte råd att efterfråga nybyggda och tillgängliga bostäder.

Länsstyrelsen konstaterar i sin analys att det är bra och nödvändigt att bostadsbyggandet ökar men påpekar samtidigt att ”bostadsbyggandet gynnar generellt inte direkt de hushåll som har det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden utan mer indirekt genom att det skapar förutsättningar för omflyttning i beståndet”.

The post Fler bostäder byggs i länet men bostadsbristen består appeared first on Byggkontakt.

Det finns flera skäl till varför det är svårt att bygga nytt. De höga svenska byggpriserna är ett av dem. Avsaknad av byggbar och detaljplanelagd mark och bristande konkurrens är andra. Mot bakgrund av detta har Byggherrerådet arbetat fram åtgärdsförslag för hur byggandet kan utvecklas, bli bättre och snabbare.

– I vår reformagenda har vi noga valt ut förslag kring lag- och regeländringar som vi idag upplever hindrar byggnationen i Sverige att nå den nivå den behöver vara på. Vi har fokuserat på förändringar som inte bara leder till ökat byggande, utan även leder mot en bättre bostadsmarknad när vi väl minskat bostadsunderskottet, säger Fredrik Törnqvist, ordförande för SABOs Byggherreråd och vd för AB Stångåstaden i Linköping.

Tre åtgärder för snabbare och billigare byggande:

• Byggandet måste gå snabbare: färre detaljer i detaljplanerna
• Byggandet måste bli billigare: likställ upplåtelseformerna ekonomiskt
• Konkurrensen måste öka: underlätta för utländska byggherrar att verka i Sverige och verka för en gemensam europeisk marknad för ökad utländsk konkurrens

– Vi har lösningar på hur byggandet både kan gå snabbare och bli billigare samt hur bostadsmarknaden kan bli mer tillgänglig genom att stimulera ökad rörlighet och konkurrens, säger Fredrik Törnqvist.

Bostadsbristen drabbar i första hand hushåll med svag ekonomi. I bostadsköerna hittar vi framför allt ungdomar, studenter och nyanlända, vilka har svårt att klara hyran i en nybyggd lägenhet.

– De allmännyttiga bostadsbolagen tar idag stort ansvar för att erbjuda bostäder och allmännyttan är kanske kommunernas viktigaste verktyg för att ta ansvar för dem som står utanför arbetsmarknaden. Nu höjer vi blicken. Med ”Allmännyttans byggagenda” går vi på djupet med varför byggandet inte går i takt med samhällets behov, säger Jonas Högset, chef Fastighet & Boende på SABO.

Mer från rapporten Allmännyttans byggagenda för ökad och uthållig nyproduktion:

Byggherrerådets vision för en fungerande bostadsmarknad, en sådan marknad allmännyttan vill vara med och skapa, vilar på två grundpelare:

1. En bostadsmarknad i balans
2. Ett byggande som bidrar till hållbar utveckling
4. Vad innebär visionen?

– Vi har byggt ikapp den absoluta merparten av det underskott som finns nu
– Fortsatt nybyggnation är rimligt lönsam för alla aktörer och det byggs även i lågkonjunktur
– Det finns en blandning av upplåtelseformer
– Det befintliga beståndet är väl utnyttjat och på marknaden råder en sund rörlighet
– De bostäder som byggts håller rätt kvalitet
– Nya bostäder finns i hälsosamma och attraktiva boendemiljöer
– Byggandet har varit marknadsmässigt, långsiktigt hållbart och har genererat god avkastning

Här kan du läsa mer om Byggherrerådet: https://www.sabo.se/network/sabos-byggherrerad/

Här kan du läsa mer om Byggagendan:

https://www.sabo.se/3-satt-att-snabbt-fa-fram-billigare-bostader/

SABOs Byggherreråd:
Fredrik Törnqvist, Stångåstaden, ordförande
Anna Nordén, Framtiden Byggutveckling
Pelle Björklund, Svenska Bostäder
Cathrine Holgersson, Gavlegårdarna
Stefan Sandberg, Uppsalahem
Benth Jensen, Ängelholmshem
Dan Sandén, Skövdebostäder
Terje Johansson, MKB
Jonas Högset, SABO, sekreterare

The post 3 sätt att snabbt få fram billigare bostäder appeared first on Byggkontakt.

”Bra förslag med en allvarlig brist
Förslaget har tyvärr en stor brist i form av att det saknas tydliga kvalitetskrav på radonmätningen som ska ligga till grund för bidragsansökan. Det innebär i sin tur en betydande risk för att åtgärder genomförs i onödan eller att genomförda åtgärder inte följs upp på ett korrekt sätt. Bidraget skulle i dessa fall betalas ut på helt fel grunder.

Som marknaden fungerar i dagsläget är det framförallt åtgärdsbolag som genomför olika former av radonsanering och som arbetar med att hitta hus med radonhalter över referensvärdet på 200 Bq/m3. Utan kvalitetskrav på mätning och analys finns en betydande risk att mindre seriösa aktörer använder metoder som inte är oberoende och inte håller tillräcklig kvalitet. Enkelt uttryckt finns risken att mätresultatet styrs i den riktning som önskas och ligger i åtgärdsbolagets eget intresse. En mindre nogräknad aktör skulle kunna genomföra mätningar som visar över gränsvärdet för att hitta nya kunder som behöver hjälp med radonsanering. I andra änden skulle man kunna genomföra mätningar som visar resultat under gränsvärdet och på felaktiga grunder peka på att åtgärden i fråga lyckats.

Det ska i sammanhanget understrykas att den absoluta majoriteten av åtgärdsbolagen är mycket seriösa och medlemmar i Svensk Radonförening, en branschförening som ställer tydliga krav på hur mätningar och åtgärder ska genomföras. Vi har samtidigt sett hur branschen tidigare drabbats av oseriösa aktörer, något som uppmärksammats i artiklar och gett frågor kring radon och radonsanering dåligt rykte. Det har i sin tur bidragit till att branschen som helhet fått ett delvis eroderat förtroendet hos allmänheten. Vid återinförandet av radonbidraget borde det därför ligga i våra politikers och myndigheters intresse att minska risken för missbruk. Både allmänheten och den stora andelen seriösa branschaktörer förtjänar tydliga och rättvisa spelregler som inte bäddar för mindre nogräknade aktörer.

Ställ krav på kvalitetssäkrade mätningar
Boverkets förslag tar i nuläget inte hänsyn till de kvalitetskrav som rimligen borde ställas på radonmätning. En enkel lösning vore att föreskriva att mätningar ska utföras av ett radonlaboratorium som är ackrediterat av SWEDAC enligt ISO 17025. Genom att ställa det kravet säkrar man både kvalitet och oberoende vid genomförande av mätningar och analys. Redan idag finns flera företag i Sverige som kan erbjuda denna service och majoriteten (> 95%) av de årsmedelvärdesgrundande mätningarna utförs av ett radonlaboratorium som är ackrediterat. Ett krav på att radonmätningen analyseras av ett ackrediterat laboratorium kommer därför i praktiken inte att innebära några konkurrensbegränsningar eller begränsningar i mätkapacitet. Däremot skulle det bidra till att säkerställa att mätningar utförs med god kvalitet och hög säkerhet.

Vi hoppas med detta inlägg att Boverket tar intryck av radonbranschens oro för missbruk av radonbidraget och ställer krav på att mätningar ska utföras av ett ackrediterat laboratorium i sina föreskrifter. Vi vill att återinförandet ska bli en lyckad reform och inte kopplas till oseriösa aktörer som bidrar till att radonfrågan inte tas på det allvar den förtjänar.”

– Karl Nilsson

VD Radonova Laboratories

The post Risk för missbruk när radonbidraget återinförs appeared first on Byggkontakt.

Daniella Waldfogel, Stockholms Handelskammare presenterar i en ny rapport en färsk undersökning som visar att den flaskhals som kontorsbristen utgör, redan i dag slår mot jobben och mot företagens framtidsplaner. Risken är dessutom påtaglig att internationella företag och talanger börjar vända Stockholm ryggen.

Tid: Onsdag 25 april, 12:00-13;00
Plats: Brunnsgatan 2

The post Rapport presenteras: Är kontorsbristen den nya bostadsbristen? appeared first on Byggkontakt.