Varje år uppstår det, enligt Naturvårdsverket, ungefär två miljoner ton farligt avfall i Sverige. Statistiken är dock något osäker, uppdateras sällan och är svår för tillsynsmyndigheter att följa. Därför har Sverige, som ett led i krav från EU, fattat beslut om att uppgifter ska finnas tillgängliga i ett nationellt elektroniskt register.

Det kommer innebära en stor administrativ börda för alla verksamheter som på något sätt hanterar farligt avfall. Inte minst om verksamheten inte sköter sin hantering direkt i en digital plattform, utan istället använder sig av manuell sammanställning genom att fylla i formulär hos Naturvårdsverket.

Vi är positiva till att myndigheterna ger möjlighet till bättre kontroll av farligt avfall, vilket också innebär att verksamheter behöver börja se över sina rutiner och processer för att klara av att hålla tempot och lönsamheten uppe. Som en ledande aktör inom avfallshantering i Sverige får vi också nu många frågor från våra kunder kring på vilket sätt de ska hantera de nya kraven. Flera kunder ser fördelarna med att vårt system automatiskt sparar alla uppgifter om alla avfallsslag så att de inte själva behöver lägga tid på att manuellt sammanställa uppgifter om allt material som hanteras.

Generellt sett ligger Sverige ligger långt fram i den digitala utvecklingen samtidigt som det finns ett motstånd gällande nya rutiner och arbetssätt i vår bransch. Pandemin har inneburit att allt fler tvingats att arbeta digitalt, inte bara via digitala möten utan även genom digitala arbetssätt. När arbetet flyttar från det vanliga kontoret krävs solida molnbaserade lösningar för att hantera det som tidigare kunde göras på plats.

Så kan de nya kraven kring farligt avfall innebära att verksamheter digitaliserar verksamheten i ännu större utsträckning? Vi på Pinpointer tror att den rådande situationen i samhället kombinerat med just de nya kraven på dokumentation kommer att ge digitaliseringen i vår bransch en extra skjuts.

Joakim Klintred, vd Pinpointer

The post Kommer avfallsregistret tvinga fram digitaliseringen? appeared first on Byggkontakt.

Reningsverket i Henriksdal ska byggas ut. Samtidigt införs ny reningsteknik. Cirka 80 procent av Henriksdals befintliga anläggning ska ersättas med ny teknik. Foto: Catharina Wikström Erlandsson, Stockholm Vatten och Avfall.

Förra året vann Siemens upphandlingen av ett nytt konstruktions- och anläggningshanteringssystem, för att digitalisera Stockholm Vatten och Avfalls verksamhet inom avloppsrening. Efter ett års implementering sätts nu Siemens system Comos i full drift. Kontraktet är värt omkring 11 miljoner kronor.

– Comos är ett kompetent, kraftfullt och användarvänligt system. Med den här lösningen får vi en öppen, flexibel och framtidssäker plattform som vi kan basera vårt långsiktiga digitaliseringsarbete på, säger Peter Jansson, projektansvarig på Stockholm Vatten och Avfall.

Comos bidrar till bättre dokumentation och kontroll – från att systemet för en anläggning byggs upp och genom hela dess livslängd.

– Vår lösning gör det enkelt och logiskt att strukturera och hantera data och bidrar därmed till en betydligt effektivare verksamhet. Med hjälp av Comos får Stockholm Vatten och Avfall ökad kontroll och bättre dokumentation kring processerna, säger Göran Persson, divisionschef för Digital Factory/Process Industries and Drives på Siemens.

Digitaliseringen är framdrivet av Stockholm Vatten och Avfalls projekt Stockholms framtida avloppsrening, SFA.

– Vi behövde säkerställa informationsleveransen och anläggningsinformationen. Det måste vara struktur, ordning och reda om man vill ha bra underlag, i synnerhet inför framtida ombyggnationer. Det innebär att vi måste ha kontroll över vår egen anläggningsinformation, säger Peter Jansson.

Om projektet Stockholms framtida avloppsrening
2014 beslutades att Stockholm Vatten och Avfalls reningsverk i Bromma ska läggas ned. I stället ska reningsverket i Henriksdal byggas ut och även ta hand om avloppsvattnet från västra Stockholm. För att leda avloppsvattnet ska en 14 kilometer lång tunnel sprängas från Bromma till Sickla. Samtidigt införs ny reningsteknik i Henriksdal. Cirka 80 procent av Henriksdals befintliga anläggning ska ersättas med ny teknik. Det genererar stora volymer handlingar och information som ska dokumenteras.

The post Stockholm Vatten och Avfall spolar pappret appeared first on Byggkontakt.

I undersökningen placerar sig Stockholm på tredje plats, slagen på målsnöret av Seattle och Köpenhamn. Men framför erkänt välskötta städer som Vancover, San Fransisco och Montreal.

– Stockholm ligger bra till i vår globala jämförelse, vi är bäst i klassen när det gäller framtidsutsikterna för gång- och cykeltrafik och även tillgången till grönområden där vi redan idag kan konstatera att 70 procent av stockholmarna har mindre än 200 meter till närmsta grönområde. Men vi ser också att vi har utmaningar, det handlar bland annat om avfallshantering, logistikeffektivitet och tillgången till bostäder vilket kommer påverka utvecklingen av både staden och näringsliv på längre sikt, säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef för Advisory på WSP.

Det som skiljer WSP Global City Index från liknande rankningar är att WSP valt att titta på framtida utmaningar för världens städer och inte på hur de står sig idag. Indexet bygger på 21 parametrar inom områdena bebyggelse, mobilitet, teknik och urbana system och analysen är gjord av mer än 100 tekniska experter som bor och verkar i de aktuella städerna.

– Det intressanta med den här rapporten är att vi kan se en mängd bra exempel på hur andra städer förbereder sig för framtiden, exempelvis Köpenhamns cykelbroar, Singapores program för tillgång till prisvärda bostäder eller tillgången till snabb uppkoppling i Dubai. Det finns massor att lära av materialet som tagits fram, säger Fredrik.

Rapporten i korthet

• Bostadsfrågan, både kostnad och tillgänglighet, ligger högst upp på städernas utvecklingsagenda. Singapore, Köpenhamn, Edinburgh och Vancover är föregångare.
• Den näst viktigaste frågan för städerna är strategier och planer för kollektivtrafiken. Här rankas Singapore, Peking, Seoul och Stockholm högst.
• Klimatförändringar och förberedelser inför dem blir allt viktigare för städernas framtida utveckling. I stort sett alla städer i undersökningen har uppsatta mål för minskade utsläpp, även om de varierar i ambition.
• Grönområden och promenadstråk spelar roll: Städer som planerar för och investerar i grönområden, gågator och cykelvägar samt parkeringsbegränsningar lyckas bättre med att skapa förutsättningar för en framtida levande stad. Nordiska städer är ledande.
• Framtidens mobilitet skapar möjligheter. En framtidssäkrad stad bejakar nya tekniker och sociala trender för att förflytta människor och gods.
• Den digitala transformationen av städer skapar smarta och engagerade samhällen där data är den nya valutan. Seattle, Washington DC, Seoul, Stockholm och Calgary är ledande.
• Många städer behöver ha mer långtgående planer och strategier för urbana system så som avfallshantering, vattendistribution och energi. Nordamerikanska städer är ledande.
• Hela rapporten finns att hämta här 

Tio i topp – WSP Global City Index

1. Seattle

2. Copenhagen

3. Stockholm

4. New York

5. Vancouver

6. Singapore

7. San Francisco

8. Montreal

9. Washington DC

10. Toronto

Mer om WSP Global Cities Index finns här.

The post Stockholm en av världens mest framtidssäkra städer appeared first on Byggkontakt.

Sorteringsmaskinen sorterar ut avfall från högarna.

Det var i september 2016 som Jernhusen kontaktade Sysav om en tömning av en tomt. Södra Bulltoftavägen 51 i Malmö hade tidigare varit avfallsupplag för en verksamhet som hanterade avfallsfraktioner. Men efter att bolaget gått i konkurs återstod endast avfallshögarna – samma högar som Sysav hösten 2016 uppskattar, förtecknar och kostnadsberäknar för borttagning, behandling och bearbetning.

Pressad tidsplan med utmärkt logistik
Ett år går, och i september 2017 återkommer Jernhusen för en andra besiktning av avfallshögarna. Den uppdaterade lägesbilden blir till ett möte om totalentreprenad. Tidsplanen är utmanande: 4 december 2017 till februari 2018. Försäljningschefen Margaretha Franzon berättar:

– Vi fick ta beslut under tiden, stanna upp, och ta många noggranna analyser. Det var en ständig kommunikation mellan mig och driftansvarig, Magnus Nilsson (ÅV). Fokus var att leverera – finns bilar, kör de effektivt, var ska de köra in och hur hanterar vi respektive avfallshög på bästa sätt? Logistiken var viktig.

Sorteringsmaskinen – på plats – sorterar ut avfallet i högarna, hjullastare lastar avfallet och lastbilar körs till anläggningen på Spillepeng för att vägas in.

– Det var brännbart blandat med gips och isolering, inert material, metall och lite farligt avfall. Miljövinsten var att det brännbara gick till förbränning, gipset återvanns och metallen till vår partner, säger Magnus Nilsson, driftschef för Återvinningsanläggningar.

Lång erfarenhet en trygghet
Att projektet fungerat så bra har projektledaren inte bara personalen att tacka – även kunden – och det faktum att uppdraget låg helt i linje med Sysavs expertis.

– Sysav är ett företag som kan genomföra liknande entreprenader själv – inte enbart vara mottagare av avfall som andra entreprenörer hanterar, säger Magnus Nilsson, projektledare på Jernhusen, och konstaterar att det är möjligt att sortera avfall i den här omfattningen på plats.

– Det fungerade väldigt bra med Jernhusen. Det fanns en förståelse för utmaningen, för det är lika många moment på två månader som under ett längre uppdrag. Och mitt team har varit engagerade människor med stor kompetens som vill ha fler liknande uppdrag! Det här är ett uppdrag med avfall och effektiv återvinning, och det är det vi kan, säger Margaretha Franzon.

– Det har varit tryggt för oss som beställare att ha en kompetent entreprenör att jobba med, som hittat lösningar för att genomföra entreprenaden på ett bra sätt – även då vi inte kunde fastställa omfattning i förväg, avslutar Magnus Nilsson på Jernhusen.

Nu väntar först en återställning av området för de närliggande hyresgästerna, och därefter fortsätter Jernhusens utveckling av området Ellstorp/Kirseberg.

5 snabba fakta om uppdraget

• Totalt levererades 3 326 ton (3 325 973 kg) avfall till Sysavs anläggningar.
• Totalt levererades 1 840 ton (1 840 380 kg) avfall till Ågab (Sysavs intressebolag).
• Total mängd avfall som hanterades var 5198 ton fördelade på 20 olika avfallstyper.
• Totalt genomfördes över 280 st. vägningar och cirka 260 st. transporter.
• Projektet startade 4 september 2017 och avslutades 31 januari 2018.

The post Från avfallsupplag till byggtomt på två månader appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Mittuniversitetet, Sensor i närbild

Det råder fortfarande klass 1-varning i Västernorrlands län på grund av extremt höga flöden efter den snörika vintern. Höga flöden leder ofta till överbelastade ledningar och tillfälliga utsläpp av avloppsvatten till närliggande vattendrag, så kallade bräddningar. I början av april installerades nya varianter av bräddmätare i en av de 40 avloppsbrunnar i Sundsvall där det kommunala bolaget MittSverige Vatten och Avfall mäter bräddningar.

– Med den nya sensortekniken kan vi mer exakt se hur mycket vi faktiskt bräddar och utifrån det planera åtgärder på ledningsnätet för att minska antalet bräddningar och därigenom miljöpåverkan. Idag åker vår personal ut och läser av våra bräddmätare manuellt, säger Anna Stenlund, miljö- och laboratoriechef på MittSverige Vatten och Avfall (MSVA).

Bräddningar är nödvändiga för att inte vattnet ska gå baklänges i ledningarna och orsaka översvämning av till exempel källare och gator. Vid en bräddning skickar de nya mätarna värden trådlöst via ett nätverk med en lång räckvidd direkt till MSVA. Nätet är uppsatt av forskare på Mittuniversitetet för att användas för utvecklingen av smarta samhällen.

– MittSverige Vatten och Avfall har bräddningspunkter längs hela kusten ned till Hudiksvall och för att kunna använda den nya tekniken där krävs bättre räckvidd. I nästa steg ska vi därför testa ett nytt nät som Telia ska starta upp och som använder det befintliga mobilnätet, säger Rikard Hamrin, forskningsingenjör vid Mittuniversitetets forskningscenter Sensible Things that Communicate (STC).

Arbetet med den nya bräddmätaren är en del i det samverkansavtal som Mittuniversitetet har med Sundsvalls kommun och när mätaren testats mot det nya nätet ska den utvärderas. Målet är att hitta ett företag som kan kommersialisera mätaren för en installation i en större skala.

Det pågående utvecklingsarbetet sker inom forskningsprojektet SMART – smarta system och tjänster – vid Mittuniversitetet som är ett treårigt forskningsprojekt. Projektet som har en budget på 63 miljoner finansieras av EU:s regionala utvecklingsfond, Landstinget Västernorrland, Sundsvalls kommun, KK-stiftelsen, Mittuniversitetet samt 25 stora och små företag i Västernorrland och Jämtland. Syftet är att stärka regionens företag och organisationers innovations- och konkurrenskraft genom att via ökad kunskap och stimulerat tänkande leda till innovativ användning och skapande av smarta system och tjänster (Internet of Things).

Om STC Research Centre
STC – Sensible Things that Communicate – utvecklar sensorbaserade system och tjänster för användning inom Internet of Things. Forskningen bedrivs inom elektronik- och datateknikområdet med fokus på smarta industrier, nästa generations mätsystem och funktionella ytor. Forskningen sker ofta i nära samverkan med företag från hela Sverige samt andra universitet runt om i världen.
www.miun.se/stc

The post Sensorer kan minska miljöpåverkan vid höga flöden appeared first on Byggkontakt.

 Malin Lidhjelm Steén har gedigen erfarenhet från andra företag i branschen. I grunden är hon både kemiingenjör och marknadsekonom.

– För mig är det ett drömjobb att få vägleda inom farligt avfall och sprida kompetens om hur man ska hantera olika material och ämnen. Som ansvarig för farligt avfall vill jag utveckla våra erbjudanden och service. I mötet med kunden är min uppgift att ge handfast vägledning som löser kundens problem, säger Malin Lidhjelm Steén.

– Min ambition är att det ska vara lätt att göra rätt. Genom internutbildning hoppas jag att Sita:s miljökonsulter och säljare med ännu större kompetens ska bidra till minskade miljöproblem när allt mer farligt avfall hanteras rätt.

Frågorna är många vad gäller farligt avfall och det saknas ibland kunskap ute hos företagen om hur man ska sortera och hantera detta avfall.

– Detta är en utmaning för samhället och här har Sita, tillsammans med våra branschkollegor, en viktig roll att spela som experter på området. Vad gäller den fastighetsnära insamlingen kan vi bidra med tydliga skyltar och instruktioner, säger Malin Lidhjelm Steén.

Det är ute hos företagen som de stora volymerna av farligt avfall finns och det är här som Sita vill flytta fram sina positioner genom att erbjuda optimala lösningar för att ta hand om det farliga avfallet. Under våren tog Sita över Sakabs mellanlager i Älmhult och Jönköping.

En strategiskt viktig affär, enligt vd Mårten Widlund:

– Vi bygger ständigt ut vår infrastuktur i Sverige och vill vara en stark lokal aktör som erbjuder kunderna olika lösningar för farligt avfall. Med de här omlastningsstationerna har vi totalt 30 mottagningsplatser landet runt. Målet är att på sikt fasa ut det farliga avfallet från samhället och vårt bidrag är att ge varje kund den bästa lösningen för just deras farliga avfall.

Fakta
• Farligt avfall är sådant avfall som potentiellt utgör en risk för liv och hälsa genom att, i sig självt eller i kontakt med luft eller vatten, bära egenskaper såsom att vara frätande, toxiskt, radioaktivt, brandfarligt eller liknande.

• Sita tar hand om många typer av farligt avfall. Det kan antingen destrueras eller återvinnas. Det som ska destrueras fraktas till olika slutbehandlare. En del typer av farligt avfall går att återvinna, till exempel spillolja, batterier och vissa metaller.

• I hushållen finns flera typer av farligt avfall som inte ska slängas i de vanliga soporna. Ett exempel är hårspray som innehåller en drivgas.

Bilden: Malin Lidhjelm Steen

The post Sita på offensiven inom farligt avfall appeared first on Byggkontakt.