Boverket fick nyligen i uppdrag av regeringen att utreda möjligheterna att omvandla kontor till bostäder. Ett initiativ som välkomnas av White Arkitekter. Allt fler människor arbetar på distans, ofta hemifrån. Somliga har inte möjlighet att arbeta hemifrån och än färre har råd med boenden som medger utrymme för det. Men samtidigt som det behöves mer yta för att kunna jobba hemma leder stängda butiker till frigjorda ytor i gatuplan.

– Tiden att tänka nytt är här. Bottenvåningar som innehåller allmänna funktioner såsom handel, kultur och service bidrar till ett mer levande och attraktivt stadsliv. Kanske kan då lokala kontorshubbar vara en av de nya funktionerna som flyttar in i handelns gamla bottenvåningar. Och när vi pendlar mindre och har möjlighet att arbeta på distans kan det bli attraktivt att hyra en kontorsplats till sin bostad, säger Alexandra Hagen, vd för White Arkitekter.

När befolkningen uppmanas till att undvika kollektivtrafik för att minska smittspridning förändras också användningen av våra stadsrum. Närhet till grönska behövs för att säkra hälsa och välbefinnande. Parker i den täta staden blir ännu viktigare när allmänna transportmedel avrådes, likväl som ökad mobilitet för gång och cykel.

– Transformation och anpassning av vårt befintliga fastighetsbestånd handlar om hälsa och hållbarhet, men också om lönsamhet. Att som fastighetsägare kunna ställa om till de funktioner som efterfrågas i staden är viktigt för att attrahera hyresgäster och utveckla sin affär, säger Alexandra Hagen.

Det finns många möjligheter att möta människors förändrade behov i gestaltningen av våra livsmiljöer – utan att behöva bygga nytt. Att utveckla, effektivisera och ge befintliga fastigheter nytt värde är en central utgångspunkt i omställningen mot en hållbar framtid och för att ha fortsatt levande, trygga och ekonomiskt resilienta innerstäder.

– Vi har en uttalad vision om att alla våra projekt ska vara klimatpositiva från år 2030. För att nå dit behöver vi möjliggöra för företag att ta vara på och effektivisera det vi har i stället för att ersätta det befintliga. Transformation av fastigheter har påskyndats av pandemin – något vi ser mycket positivt på. Människors behov och vanor har förändrats på mycket kort tid och nu krävs en snabb omställning. Inte bara för att möta behov, utan också för att nå klimatmålen, säger Alexandra Hagen.

The post Transformation av fastigheter påskyndas av pandemin appeared first on Byggkontakt.

– Det är ett kvitto på att vi lyckats kombinera avancerade kliniska funktioner och mycket höga tekniska krav med en gestaltning av yppersta världsklass som ytterst gagnar patienterna och personalen, säger Anna Maria Ejdeholm, ansvarig arkitekt på White.

Juryn bestående av framstående designer, arkitekter, akademiker och curators lyfter fram de bästa projekten från hela världen i 42 kategorier som gäller allt från inredning till stadsplanering. Tillsammans har de bedömt bidrag från över 65 länder. Ingång 100 har tilldelats en hedersutmärkelse (Honorable Mention) i klassen Vårdarkitektur (Healthcare Architecture).

Architecture Master Prize mission är att lyfta och öka synligheten för kvalitetsarkitektur i världen med särskild fokus på kreativitet och innovation.

Byggnaden som invigdes tidigare i år är utformad med fokus på människans behov. Ingång 100 rymmer högteknologiska operationssalar och avancerade behandlingar för de allra svårast sjuka. Samtidigt innehåller huset moderna dagvårds- och vårdavdelningar. Så gott som samtliga lokaler har utformats tillsammans med vårdpersonalen och deras representanter. Utgångspunkten är aktuell forskning om läkande och hälsobringande miljöer.

Dagsljuset spelar en övergripande roll i Ingång 100. Nästan alla rum som patienter vistas i har insläpp av dagsljus och bjuder på gröna utblickar. Tekniken är nedtonad för att ge en lugn miljö. Balkonger och terrasser ger möjlighet att andas frisk luft och känna solens värme.

Byggnaden utformat med långsiktig hållbarhet i fokus. Det betyder att vi valt en generell utformning av stomme och installationer som ger mångsidig användbarhet och förenklar framtida anpassningar. Med mycket små anpassningarna har man ställt om delar av byggnaden för intensivvård av Covid-19-patienter. Låg energianvändning och miljövänliga byggnadsmaterial bidrar till att byggnaden är certifierade enligt Miljöbyggnad Guld.

Bild: Stilla rum är ett icke-konfessionellt rum för stillhet och reflektion.

The post Ingång 100 prisas internationellt för sin arkitektur appeared first on Byggkontakt.

Bild: Navet

I den senaste sammanställningen som genomfördes i augusti visade svaren att konsulternas arbetsvolym minskade med nästan 3 procent jämfört med 6 månader tillbaka. Den negativa utvecklingen har således accelererat sedan förra mätningen i januari, då minskningen uppmättes till 0,6 procent. Även jämfört med 12 månader tillbaka har läget förvärrats.

Osäkerheten kring hur covid-19 utvecklas under hösten i kombination med en konjunkturnedgång både internationellt och nationellt påverkar givetvis förväntningarna även på byggmarknaden, där panelen tror på en fortsatt minskad orderstock de kommande sex månaderna. Konsulterna trycker på det allmänna konjunkturläget som framtida hot, samtidigt som man ser en viss räddning i det offentliga byggandet som kan agera stötdämpare de närmsta åren.

Källa: NAVET Analytics, Marknadstrender Bygg​

The post Det offentliga byggandet- NAVET Analytics konsultpanel ser ljuset i en svagare byggkonjunktur appeared first on Byggkontakt.

Kasper Salin-prisjuryn 2020. Fr v: Torun Hammar (foto: SFV), Joakim Lyth (foto: Wingårdhs), Karin Milles (foto: Rosie Alm) och Dan Stubbergaard (foto: Nicolai Linares).

– Jag ser mycket fram emot juryarbetet! Min förhoppning är att vi får ta del av en variationsrikedom med hus från hela landet, stora och små, privata och offentliga, som vi kan utvärdera och sedan besöka. Det är först när man rör sig i och kring ett byggnadsverk som man på riktigt får en känsla för dess arkitektoniska egenheter och kvaliteter, säger juryns ordförande Karin Milles, arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Norrköping.

Karin Milles ingår för andra året i juryn och det gör även arkitekt SAR/MSA Joakim Lyth. Han är anställd på Wingårdhs och har bland annat ritat Malmö saluhall, som var nominerad till Kasper Salin-priset 2018. Nyvalda är arkitekt SAR/MSA Torun Hammar och arkitekt MAA Dan Stubbergaard. Torun Hammar är enhetschef projektutveckling på Statens Fastighetsverk där hon var projektägarföreträdare vid Nationalmuseums omdaning, nominerad till Kasper Salin-priset 2018. Hon har arbetat med kvalificerad ombyggnad i 25 år, bland annat Stockholms slotts fasad. Dan Stubbergaard är grundare av det internationellt verksamma Köpenhamnsföretaget Cobe, känt för att ha utvecklat Nordhavnområdet i Köpenhamn och Sverigeaktuellt med Geelys designcenter i Göteborg och Science Center i Lund.

Juryn utses av Sveriges Arkitekters akademi för arkitektur. Sekreterare i juryn är arkitekt SAR/MSA Julia Hertzman, processledare på Sveriges Arkitekter.

Vem som helst kan ge förslag till Kasper Salin-priset via ett webbformulär. I slutet av augusti går juryn igenom förslagen, som brukar uppgå till ett 100-tal, och väljer ut de 20–30 mest intressanta som undersöks på plats. De vaskar sedan fram fyra nominerade byggnadsverk (eller grupp av byggnader) och bland dem en vinnare som avslöjas på Arkitekturgalan.

Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris grundades 1962 av dåvarande SAR, som sedan 2002 ingår i Sveriges Arkitekter, utifrån en donation av Stockholms stadsarkitekt Kasper Salin (1856–1919). Det delas ut varje år till det bästa byggnadsverket, eller grupp av byggnader, av hög arkitektonisk kvalitet.

– Vi delar ut Kasper Salin-priset för att lyfta goda exempel och stimulera till debatt om kvalitet. Denna vår då livet i så hög grad levs via skärm och i social distansering känns det trösterikt att juryn, likt våra andra prisjuryer, kommer att bedöma husen genom att känna, lyssna och uppleva fysiskt. För arkitektur skapas för mer än ögonen, den är till för alla sinnen, säger Elisabet Elfström, Sveriges Arkitekters tf förbundsdirektör.​

The post Årets Kasper Salin-prisjury utsedd appeared first on Byggkontakt.

Krook & Tjäder växlar upp och satsar på gränsöverskridande samarbete mellan olika discipliner och kreativa verksamheter för att hitta nya vägar för ett hållbart samhällsbyggande.

– Vi kommer att prioritera en samordnande inriktning och sträva efter att etablera nätverk och arbetsforum med innovationsledare, forskare, kreatörer, berättar Cia Eriksson kreativ strateg och Daniel Berg, arkitekt på Krook & Tjäder. Tillsammans når vi längre och kan hitta nya lösningar. Krook & Tjäder LABS handlar främst om att koppla ihop vår styrka med och hitta andra som kan annat och mer än oss och skapa ett forum för det.

Krook & Tjäder LABS är en möjlighet att initiera och testa nya idéer och samarbeten utan att det konkurrerar med det kontinuerliga utvecklingsarbetet som pågår i hela koncernen.

– Vår satsning på Krook & Tjäder LABS kommer fokusera på att identifiera relevanta frågeställningar ge dessa utrymme och att utforska dem vidare tillsammans med andra kreativa näringar, menar Johan von Wachenfeldt, vd på Krook & Tjäder. Vi vill medverka till positiva systemförändringar i vår roll som arkitekter, kreatörer och ansvarstagande samhällsbyggare.​

The post Krook & Tjäder startar ett LAB appeared first on Byggkontakt.

— Vi ser i Cecilia en engagerad och driven person som har långt gående tankar kring hur vi och branschen måste utvecklas kring arkitektens framtida roll, affären, digitalisering, och framför allt hållbarhetsfrågor. Något vi vet att våra kunder och medarbetare ser som allt viktigare. I Cecilia har vi funnit en person som kan leda oss i det arbetet och säkerställa att vi fortsätter vara ett relevant arkitektkontor, säger Sara Revström styrelseordförande på ÅWL Arkitekter.

Cecilia kommer närmast från Tengbom där hon genom åren verkat som arkitekt i såväl operativa som strategiska roller inom bostad, stadsutveckling och hållbarhet. Hon har även varit en stark röst i debatten, engagerats i flera nationella och internationella projekt samt i forskning och i HSB Living Lab. Cecilia sitter även som ordförande i Sveriges Arkitekters hållbarhetsråd.

— Jag är väldigt glad och ödmjuk inför uppdraget att som vd få förtroendet att fortsätta utveckla ÅWL tillsammans med kunder och medarbetare. Vårt samhälle och vår bransch står inför stora utmaningar, men också fantastiska möjligheter. Vi står i ett skifte där arkitektföretagen och deras kunder har en avgörande roll att spela. ÅWL har genom sin inkluderande kultur, sitt dedikerade fokus på kunskap och kvalitet och sin långsiktighet vad gäller både människor och affärer en fantastiskt bra grund att stå på för att vara en förebild i en sådan omställning, säger Cecilia Holmström.

ÅWL Arkitekter har idag cirka hundra anställda på kontor i Stockholm och Norrköping.​

The post Cecilia Holmström rekryteras till ny vd för ÅWL Arkitekter appeared first on Byggkontakt.

Nominerade till Landskapsarkitekturpriset_2019

– Sveriges Arkitekter delar ut priset för att premiera den bästa landskapsarkitekturen, men också för att sätta strålkastaren på hur viktiga våra offentliga rum är. Årets nominerade svarar på viktiga samtida samhällsutmaningar – de är konkreta exempel på hur vi omsätter den gröna hållbarheten i stadsmiljön och hur vi gestaltar för barns liv och lek, säger förbundets vice ordförande, arkitekt MSA Fredrik Drotte.

De nominerade är:

Bryggan, Farsta strandbad, Stockholm

”Ett inspirerande exempel på vardaglig landskapsarkitektur när den är som bäst”, skriver juryn i sin motivering. Ett tidigare oframkomligt stråk längs sjön Magelungens strand har fått en vacker, sparsmakad träbrygga som blir en ny gångväg. Den främjar folkhälsan genom att uppmuntra till promenader. Bryggan är en del av upprustningen av hela badet.

Arkitekt: Karavan landskapsarkitekter. Byggherre: Trafikkontoret i Stockholms stad.

Gravitational ripples, Djurgården, Stockholm

Landskapsarkitekturverket är minnesplats över de omkomna under tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004. Juryn ser det som ”en värdig minnesplats på samma gång som det är ett sinnligt och poetiskt landskapsrum”. De gräsklädda vågformerna är en stark idé som omsatts till en poetisk och mjuk fysisk form.

Arkitekt/konstnär: Lea Porsager. Byggherre: Statens Fastighetsverk.

Jaktgatan och Lövängsgatan, Norra Djurgårdsstaden, Stockholm

Så här kan den gröna, täta staden se ut i praktiken. Ett 25 meter brett stråk blir en mix av gata och park – ”en karaktärsfull huvudgata genom första etappen av Norra Djurgårdstaden, med överraskande frodighet och lekfull sensualism”, skriver juryn. Den lyfter också att stråket är en testyta för skyfallshantering och markteknik.

Arkitekt: AJ Landskap. Byggherre: Stockholms stad.

Årstabergsparken, Årsta/Liljeholmen, Stockholm

En detaljrik park på den otillgängliga naturmark som blev över när Liljeholmen och Årstadal exploaterades. ”Den vackra naturen utvecklas utan att dess karaktär går förlorad”, skriver juryn, som betonar ekologiska vinster som insektshotell. Samtidigt tar juryn upp barnperspektivet – ”parken på berget kompenserar en brist på grönska och lek i stadsdelarna nedanför”.

Arkitekt: Nyréns arkitektkontor. Byggherre: Exploateringskontoret i Stockholms stad.

– Vi skönjer en växande medvetenhet om livets skörhet i den sensuella hanteringen av växter, enkelheten i materialen och tillvaratagandet av det som finns på platsen. Juryn har sett spännande projekt som ger fysisk gestalt åt vårt förhållande till liv och det levande; människor emellan, djur, växter, landskapet, platsens historia, säger juryns ordförande, landskapsarkitekt LAR/MSA Monika Gora.

Juryn valde i ett första steg ut och granskade drygt 30 förslag av de som skickats in. Sedan besökte de 18 platser i Umeå, Stockholm, Göteborg, Mora och Malmö, vars kvaliteter undersöktes med alla sinnen. Att det till slut landade i fyra nominerade i Stockholm förklarar juryn med att de helt enkelt var de bästa – och att de återger den stora spännvidden i uttrycken och möjligheterna.

Juryn för Landskapsarkitekturpriset består av Monika Gora, landskapsarkitekt som också verkar som konstnär, Markus Magnusson, landskapsarkitekt på White arkitekter, Catharina Nolin, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och Martin Hadmyr, stadsträdgårdsmästare i Helsingborg. Landskapsarkitekturpriset har efterträtt Sveriges Arkitekters Sienapris.​

The post Pris för bästa landskap sätter fokus på stadslivet appeared first on Byggkontakt.

Fotografi från boken Bostadsgården – territoriell arkitekturs framsida.

Stort intresse för alternativa boenden
I Pernilla Hagberts bok Ett hållbart hem diskuteras begreppet hållbarhet med utgångspunkt i upplevelser eller förväntningar i uttryck som ”grönt” stadsbyggande och hållbar bostadsutveckling. Byggaktörer, arkitekter och boende lägger inte samma betydelser i dessa begrepp. För den boende handlar det mindre om teknik eller material och mer om hållbara boendemiljöer. Dessa baseras inte nödvändigtvis på konsumtion av nya lösningar utan också på samarbete och kollektiv. Den boende värderar ofta den sociala dimensionen av hållbar utveckling på ett annat sätt än en byggaktör tycks göra. Det finns också en misstro mot att etablerade aktörer faktiskt har kapacitet att ställa om ”på riktigt”.

– Det som förvånade mig är vilken otroligt viktig arena som våra hem utgör för den omställning vi står inför. Intresset för att bo på alternativa och resurssparande sätt är betydligt större än vad den allmänna bostadsdiskussionen signalerar, säger Pernilla Hagbert.

Olika syn på attraktiva utemiljöer
Eva Minouras Bostadsgården – territoriell arkitektur sätter på samma sätt fingret på begrepp som för byggaktören och arkitekten har en annan innebörd än för den boende. Attraktiva utemiljöer och bostadsgårdar där människor vill vistas skapar tillhörighet och trygghet, en upplevelse av en förlängning av ett hållbart hem. Minoura lyfter exempelvis fram att halvoffentliga gårdar som är tänkta att skapa öppenhet i själva verket inte ger den upplevelse av förlängning av det privata som för den boende utmärker en attraktiv bostadsgård. Bostadsgården ska ses som ett territorium, med specifika rumsliga funktionskrav.

– Arkitekter måste kunna förklara varför arkitekturen gör samhällsnytta och är bra. Att fråga boende och brukare om deras upplevelser både bygger kunskap och förpliktigar, säger Eva Minoura.

The post Boendes behov visar vägen för hållbar arkitektur appeared first on Byggkontakt.

– Som marknaden ser ut nu bedömer vi att det blir en mjuklandning, inte en krasch, för arkitektbranschen. Men läget, särskilt i omvärlden, är osäkert och vi följer utvecklingen noga, säger Sveriges Arkitekters förbundsordförande, arkitekt SAR/MSA Tatjana Joksimović.

Sedan 2015 har arkitektbranschens totala omsättning ökat med två miljarder kronor, från 9,1 miljarder till årets prognos 11,1 miljarder – en imponerande höjning. Nu stannar dock omsättningen på samma summa som 2018 och prognosen för 2020 är en svag minskning.

Beläggningsgraden och marginalen hos de svarande företagen sjunker medan arbetslösheten stiger. Ännu är förändringarna små och för vissa företagare, särskilt sådana som jobbar med många typer av uppdrag och inte har koncentrerat sig på bostadsprojekt, känns det som att komma tillbaka till en rimlig balans i arbetsbörda. Göteborg sticker ut genom att ha en fortsatt positiv konjunktur.

Arbetslösheten började öka under hösten ifjol. Antalet medlemmar som uppbär a-kassa har gått från 0,9 procent till 1,7 procent för september. Det är dock fortfarande låga siffror, under 150 personer.

Sveriges Arkitekter har gett ut en årlig branschrapport sedan 2015. Den bygger på förbundets egna undersökningar och statistik från UC, Boverket, med flera, som bearbetas av analytiker Carina Unger, Serofia. Bostadsekonom Tor Borg skriver det nationalekonomiska avsnittet med fokus på bostadsmarknaden.

Nyckeltal för arkitektföretag:

Omsättning 2019 (prognos): 11,1 miljarder kr

(Omsättning 2018: 11,1 miljarder)

Omsättningen per anställd 2019 (prognos):1,25 miljoner kr

(Omsättningen per anställd 2018: 1,25 miljoner kr)

Rörelsemarginal före avskrivningar 2019 (prognos): 11 procent

(Rörelsemarginal före avskrivningar 2018: 12,2 procent)

Arbetslöshet september 2019:1,7 procent

Antal anställda 2018: 8 900

The post Nedåt för arkitektmarknaden i ny branschrapport appeared first on Byggkontakt.

Sverige står just nu inför den största uppgraderingen av vårdbyggnader i modern tid. Vårdmiljöerna uppdateras för att kunna erbjuda inbjudande och läkande miljöer till patienterna samtidigt som de ska vara attraktiva och arbetsvänliga miljöer för personalen. Dessutom ska byggnaderna möjliggöra en flexibel utveckling av lokalerna i takt med att forskning, teknik och arbetssätt förändras. I Göteborg har förlossnings- och neonatalvården länge varit under uppsikt. Den befintliga byggnaden på Östra sjukhuset, som är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, byggdes 1968 och har stort behov av att förnyas.

–Liljewall är ett av landets ledande företag inom vårdbyggnadssektorn med anställda som vet hur man skapar god vårdarkitektur som sätter människan i centrum. Vi har gedigen erfarenhet, kunskap och nytänkande inom vård och det känns väldigt inspirerande att vi får arbeta vidare med det här projektet, säger Mats Milsta, uppdragsansvarig, Liljewall.

Under 2015 fick Liljewall uppdraget att göra en förstudie och systemhandling av förlossning- och neonatalvården (FoN) på Östra sjukhuset. Anläggningens huvudsakliga verksamhetsområden är neonatal- och förlossningsvård med en dimensionering om 12 500 förlossningar per år. Sedan 2017 har projektet legat i stiltje i avvaktan på politiska beslut, men nu är projektet igång igen och Liljewall har fått både arkitekt- och projekteringsledningsuppdraget för bygghandlingen.

Familjen i fokus
Den nya anläggningen kommer få största flexibilitet att tillgodose framtida behov och skiftande verksamheter. Den interna miljön har skapats baserat på patienternas behov av trygghet, säkerhet, välkomnande och omhändertagande. Genom familjerum på alla avdelningar och föräldraalkover vid intensivvårdsrummen kan hela familjen delta i vård och omsorg av barnet.

–Något som har varit väldigt viktigt vid utformningen av den nya kliniken är att vi har involverat hela familjen, behov som de nuvarande lokalerna inte svarar upp till. Vi har utformat en interiör med känsla av hemmiljö, spa och hotell, något som efterfrågas av såväl personal som patienter. Den nya kliniken ska vara välkomnande och ha miljöer som inger mycket lugn – forskning visar att det förbättrar resultaten avsevärt för rehabiliteringen, säger Annika Danielsson, arkitekt på Liljewall.

En annan viktig parameter är personalens krav på en arbetsplats med god logistik och genomtänkta flöden, som på samma gång känns stimulerande att arbeta i.

Den yttre gestaltningen integreras i det planerade vita sjukhusets framtida gestaltningsprinciper med estetiskt hög nivå, klarhet, enkelhet, upplevelserikedom och framtidsinriktning med människan i centrum.

Projektet sker i två etapper
Den nya anläggningen kommer byggas i två etapper. I den första byggs ett hus på nio våningar ovan mark och två kulvertplan under mark. I etapp två rivs den befintliga Kvinnokliniken och därefter skapas en byggnad på totalt fem plan där två av planen är befintliga kulvertplan. Kulvertplanen under mark används för olika transporter, teknik, drift och övriga stödfunktioner. De två byggnaderna kommer kopplas samman med en inglasad entréhall i tre plan.

Uppdraget ska genomföras som utförandeentreprenad. Det är ett omfattande projekt som kommer pågå under ett par år framåt med planerad byggstart år 2022.

The post Tungt vårduppdrag till Liljewall – ritar vidare på förlossning- och neonatalvårdens nya byggnad på Östra sjukhuset appeared first on Byggkontakt.