Patrick Joyce, chefekonom på Almega

Företagstjänster har en nyckelfunktion i ekonomin. Det handlar om kunskapsintensiva företag inom bland annat teknik, IT, arkitekttjänster, transport och logistik, vars tjänster har hjälpt övriga näringslivet till sänkta kostnader, höjd kvalitet och ökad konkurrenskraft. Närmare 900 000 personer arbetar inom företagstjänster, en fördubbling på 25 år.

Trots att värnskatten togs bort 2020 har Sverige fortfarande Europas högsta marginalskatter på arbete. Marginalskatterna är höga för de som arbetar inom kunskapsintensiva företagstjänster. Sju av tio civilingenjörer och sex av tio IT-utvecklare har en marginalskatt på 52,5 procent eller högre.

– Sänkta skatter på arbete är ett effektivt sätt att stimulera personer med värdefull utbildning och yrkeserfarenhet att arbeta mer och ta ytterligare ansvar i arbetet. Mer arbete inom kunskapsintensiva företagstjänster kommer att öka tillväxten inom branschen men också få spridningseffekter till övriga ekonomin, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Almega har undersökt hur en sänkning av den statliga inkomstskatten skulle påverka sysselsättningen inom företagstjänster och vilka effekter detta i sin tur skulle få inom andra delar av näringslivet.

– Om den statliga inkomstskatten halveras skulle minst 9 000 nya jobb skapas inom företagstjänster och dess underleverantörer. Utöver dessa nya jobb skulle sannolikt flera tusen ytterligare jobb skapas i närliggande branscher, säger Patrick Joyce:

– Nya jobb skulle inte bara skapas inom kunskapsintensiva yrken. Vart fjärde nytt jobb skulle skapas inom yrken som inte direkt berörs av den sänkta marginalskatten.

The post Ny rapport: Tusentals nya jobb i tjänstesektorn med sänkta marginalskatter appeared first on Byggkontakt.

Patrick Joyce, chefekonom på Almega

De svenska arbetsgivaravgifterna har nästan tiofaldigats sedan de infördes 1960. Från början användes de enbart för att finansiera individuella sociala förmåner för den anställde. Med tiden har dock skattedelen av avgiften vuxit. Idag är drygt en tredjedel av arbetsgivaravgiften en ren skatt på arbete.

– Sverige har länge haft bland de högsta arbetskraftskostnaderna i Europa. Vår nya rapport visar att de svenska arbetskraftskostnaderna ifjol var 46 procent högre än genomsnittet i Europa. Kostnaderna var 18 procent högre än i Nederländerna, 17 procent högre än i Finland och 16 procent högre än i Tyskland, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Höglöneländer som Danmark, Norge och Luxemburg toppar listan över arbetskraftskostnader i tjänstesektorn medan länderna i södra och östra Europa har de lägsta kostnaderna. I Litauen var timkostnaden för arbetskraften i tjänstesektorn i bara en fjärdedel av den svenska

Jämför man istället lönerna i den privata tjänstesektorn i Sverige med övriga länder i Europa ligger Sverige inte längre lika högt.

– Förklaringen till de höga arbetskraftskostnaderna är inte främst våra löner utan de höga svenska arbetsgivaravgifterna som är de sjätte högsta i Europa. De svenska arbetsgivaravgifterna är 31,4 procent av lönesumman vilket ska jämföras med genomsnittet i Europa på 20,6 procent, säger Patrick Joyce.

Enligt en tidigare rapport från Handelns Utredningsinstitut (HUI) skulle en sänkning av arbetsgivaravgiften med tre procentenheter skapa 107 000 nya jobb i näringslivet, varav 69 000 inom den privata tjänstesektorn.

The post Ny rapport: Arbetsgivaravgifter gör svenskt arbete dyrt appeared first on Byggkontakt.

– Den huvudsakliga förklaringen till ökningen är troligen att många personer arbetar hemifrån och tillbringar mer tid i hemmet. Störst ökning har avdrag för IT-tjänster, vilket rimligen förklaras med att mer hemarbete krävt bättre IT-lösningar i hemmet, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

Antalet köpare ökade med 7,3 procent, från 1 023 438 till 1 098 002 personer. Behovet av hemstädning ökar stadigt men i en förhållandevis låg takt. Den största ökningen under 2020 skedde inom IT-tjänster och trädgårdstjänster.

Vid årsskiftet ökade rutavdraget till 75 000 kronor per person och år. Samtidigt utvidgades avdraget med ett antal nya tjänster, och inkluderar numera exempelvis tvätt, möblering och hopsättning av möbler och enklare tillsyn av fritidsfastigheter.

– Detta borgar för att fler tjänstejobb kommer att skapas och att den goda tillväxten inom rut-branscherna kommer fortsätta även under 2021, säger Andreas Åström.

Tabell 1. Omsättning inom olika rut-branscher

Källa: Skatteverket

Tabell 2. Regional utveckling av RUT-branschen

Källa: Skatteverket

*Omsättningen är beräknad genom att dubbla kostnaden för rut-avdraget

foto: Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega 

The post Rekordår för rut-branschen appeared first on Byggkontakt.

Foto: Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

– Om regelverket för kompetensinvandring ska förändras måste det bygga på kunskap om hur det verkligen ser ut. Ingen har tidigare räknat på detta och därför tyckte vi att det var på tiden, säger Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega.

Den internationella konkurrensen mellan företag om topptalanger har hårdnat de senaste åren. För svensk del har dagens öppna regelverk för kompetensinvandring hittills varit en fördel i kampen om högkvalificerad arbetskraft. Kritiker menar dock att kompetensinvandrare tar jobb från svagare grupper i samhället och många försörjer sig på bidrag. I en ny rapport kan Almega visa ett detta inte stämmer.

– Vår kartläggning visar att kompetensinvandringen ger ett ekonomiskt överskott till den offentliga sektorn på 1,7 miljarder kronor. Kompetensinvandrarna står alltså inte bara för sina egna och sina anhörigas kostnader utan bidrar i högsta grad till vår allmänna välfärd, säger Andreas Åström.

– Kritiken mot kompetensinvandringen är väldigt onyanserad. Bortser man från säsonganställda så arbetar nio av tio kompetensinvandrare i yrken som kräver minst gymnasieutbildning, säger Andreas Åström.

Rapporten visar även att kompetensinvandringen inte ökar konkurrensen om jobben nämnvärt. Inom 92 procent av de yrken som beviljas flest arbetstillstånd råder det antingen brist på arbetskraft eller så ökar antalet arbetstillfällen.

– De fyller luckor i bristyrken och bidrar därmed till att få företag att växa och skapa nya arbetstillfällen för andra. Dessutom är kompetensinvandringen i huvudsak tillfällig, säger Andreas Åström.

I debatten finns förslag på att höja kraven på hur mycket en arbetskraftsinvandrare minst måste tjäna och att inkomsten måste vara ännu högre om man har med sig anhöriga.

– Vår undersökning visar att det inte behövs något försörjningskrav eftersom alla kompetensinvandrare i princip redan är självförsörjande. Vår kartläggning visar att endast 19 personer fick ekonomiskt bistånd under år 2018, säger Andreas Åström och fortsätter:

– Almegas rapport visar att kompetensinvandrare fyller viktiga luckor på arbetsmarknaden. De ger mycket mer till Sverige än vad de tar emot. Välfärden vinner på kompetensinvandring, avslutar Andreas Åström.

The post Ny Almegarapport: Välfärden vinner 1,7 miljarder på kompetensinvandring appeared first on Byggkontakt.

– Det är glädjande att vi kommit överens om ett nytt kollektivavtal för Fastigheter branschavtal och vi är nöjda med att samtliga delar i avtalet ryms inom de ramar arbetsmarknadens parter bestämt tillsammans i det så kallade märket. Det ger stabilitet och bra villkor för både medarbetare och företag, säger Stefan Lennström, avtalsansvarig förhandlare för Almega Fastighetsarbetsgivarna.

Avtalet omfattar 1 125 medlemsföretag med omkring 6 500 medarbetare som berörs av avtalet. Sammanlagt kommer Almega träffa 130 avtal i årets avtalsrörelse, flest av alla arbetsgivarorganisationer.

Almega Fastighetsarbetsgivarna är en bransch inom Almega och en arbetsgivarorganisation för fastighetsägare, fastighetsbolag, förvaltare, entreprenörer och bostadsrättsföreningar.
Avtalet kommer formellt att antas av Fastighetsanställdas förbundsstyrelse under onsdagen.

Bild: Stefan Lennström, avtalsansvarig förhandlare, Almega

The post Almega i mål med årets första kollektivavtal – Fastigheter branschavtal appeared first on Byggkontakt.

–        Om det här avtalet får fullt genomslag bland våra branscher riskerar följderna att bli katastrofala. Att många företag hittills har kunnat undvika massuppsägningar är tack vare statliga stöd. Antalet korttidspermitterade i tjänstesektorn var i september 85 000 och nu står hela branscher återigen i praktiken inför näringsförbud. Det kommer att innebära stora svårigheter för företagen att klara sig och dagens korttidspermitteringar kommer att omvandlas till varsel och uppsägningar för många medarbetare, säger Stefan Koskinen

–        Den här gången har Industrins parter misslyckats. En löneökning på 5,4% inklusive låglönesatsning och ökade pensionsavsättningar kommer inte att vara möjliga. Högre löner fungerar om det finns en höjd produktivitet, men i vissa delar av våra branscher är produktiviteten just nu noll. Det går inte ihop, säger Stefan Koskinen

Den privata tjänstesektorn utgör mer än hälften av Sveriges BNP. Mellan januari och augusti sjönk produktionsvärdet enligt SCB i tjänstesektorn med 6,3%. Stora delar av Almegas medlemsföretag är fortfarande hårt drabbade av den pågående pandemin. Sedan den 1 mars har 82 000 personer i tjänstesektorn varslats om uppsägning. Almega uppskattar, utifrån siffror hos Arbetsförmedlingen, att 36 000 av dem redan är uppsagda och att ytterligare 16 000 med stor sannolikhet kommer att bli uppsagda.

–        Med tanke på den djupa kris många av våra medlemsföretag befinner sig i utgår vi från att våra fackliga motparter förstår det läget och bidrar konstruktivt till löneavtal som är hållbara, och som tar hänsyn till det allvarsamma läget som många branscher befinner sig i. Nu behöver alla parter ta ansvar för situationen, menar Stefan Koskinen

–        I årets avtalsrörelse förhandlar vi 130 avtal, fler än någon annan på svensk arbetsmarknad. Nattens överenskommelse mellan Industrins parter är verklighetsfrånvänd och riskerar att få katastrofala följder för stora delar av tjänstesektorn, avslutar Stefan Koskinen.

Bild: Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.

The post Almega starkt kritiska till Industriparternas uppgörelse appeared first on Byggkontakt.

– Det är viktigt för oss att lyfta fram förebilder. De här företagen blir ambassadörer som visar att branschen är seriös när det gäller såväl personalpolitik som miljöarbete och ekonomiskt ansvarstagande, säger Emma Unevik, ordförande Almega Städföretagen.

– Det är värdefullt att lyfta seriösa företag. För att bli nominerad ska företaget ha kollektivavtal och vara auktoriserat. Det auktorisationsarbete är vi med i, säger Magnus Pettersson, ordförande Fastighetsanställdas förbund.

– Det är bra med ett partgemensamt pris i branschen. I grunden har vi ett gemensamt intresse av att företagen ska vara seriösa. Det ger tyngd till priset att vi tillsammans tagit fram kriterierna för vinnarföretaget, säger Lars Fischer Gruppchef Kommunalarbetareförbundet.

De nominerade uppfyller följande kriterier: 

• Miljöarbete
• Arbetsmiljöarbete
• Kvalitet och kompetensutveckling av personalen.
• Ekonomi

Fackliga relationer, personalpolitik samt hur arbetsrätten sköts.

The post Almega städföretagen släpper de nominerade till Årets Städföretag appeared first on Byggkontakt.