Av de som väljer bort kollektivtrafiken i framtiden räknar en fjärdedel med att byta till bilen och resterande till andra färdmedel, främst cykel och gång. Bilden får användas fritt av tredje part. Foto: WSP

WSP har löpande under pandemin studerat hur trafik och pendling påverkats av restriktioner och nya beteenden. Det är tydligt att resorna med kollektivtrafiken kommer vara färre än tidigare, men det skiljer sig en del mellan arbetsrelaterade och privata resor. För privata resor finns en stark önskan om att återgå till det normala.

Nya Zeeland är ett av få länder som under en längre period helt tagit bort sina restriktioner och kan därför användas som ett exempel på hur återhämtningen för våra resvanor kommer se ut efter pandemin. Trots att restriktionerna togs bort relativt snabbt har kollektivtrafiken inte återhämtat sig. Antalet kollektivresenärer är fortfarande betydligt lägre än innan pandemin. Samma mönster kan ses i delar av Australien som också haft perioder utan restriktioner. Utvecklingen i Nya Zeeland och Australien kan ses som ett varningstecken för att starka åtgärder behövs för att återuppliva kollektivtrafiken.

– Om vi fortsatt ska ha en stark kollektivtrafik i Sverige är det avgörande att förhindra en negativ spiral med minskat kollektivt resande, lägre intäkter och sämre utbud. De första åren efter pandemin kommer att vara särskilt kritiska. Det krävs nytänkande när det gäller biljetter, priser och finansieringsmodeller. Det finns en hel del inspiration från andra länder att hämta, men också initiativ på exempelvis flexibla biljetter som kommer från branschen nu. Vi kan också behöva minska ner på trafiken under rusning för att kapa kostnader, säger Björn Öhman, mobilitetsexpert på WSP.

Av de som väljer bort kollektivtrafiken i framtiden räknar en fjärdedel med att byta till bilen och resterande till andra färdmedel, främst cykel och gång men i mindre uträckning även elmoped och elcykel enligt WSPs undersökning. Resulterar detta i mer eller mindre biltrafik är svårt att dra allt för långtgående slutsatser av. Med mer hemarbete minskar antalet resor totalt sett, men resor till jobbet utgör dock endast cirka 20-30 procent av alla personresor. Studien visar dessutom att människor är betydligt mer intresserade av att återgå till sina privata resor, som i högre grad väntas göras med bil efter pandemin, än de är av att återgå till arbetsresor. Detta betyder att vi kan komma att se en ökning av biltrafiken totalt sett.

– Det finns anledning att stärka de styrmedel som redan finns för att biltrafiken inte ska öka, och framför allt de som är någorlunda flexibla och kan anpassas efter oförutsägbara förändringar, såsom parkeringsavgifter och trängselskatten. Samtidigt har vi ett momentum för cykelsatsningar nu där många både köpt och börjat använda cykel och elsparkcykel i större utsträckning. Vi ser stora satsningar i övriga Europa nu med både tillfälliga och nya cykelbanor som är väl värda att kika närmare på, säger Björn Öhman.

WSPs förslag på åtgärder som kan bidra till att säkerställa tillväxt för kollektivtrafiken och undvika en finansieringskris:

• Öppna för vägtullsintäkter som används för att driva kollektivtrafik tills passagerarna återvänder. (Stockholm och Göteborg)
• Minska parkeringsutbud och/eller ökat pris för parkering.
• Minska extra kapacitet i kollektivtrafiken under rusningstid för att spara kostnader där efterfrågan har minskat.
• Förbättra hygien- och städrutiner.
• Förbättra erbjudandet för dem som pendlar då och då – till exempel med nya mer flexibla biljetterbjudanden.
• Minska fokus på rusningstidsplanering.

WSPs stora mobilitetsstudie i korthet:

• Under pandemin halverades kollektivtrafiksandelen i alla tre storstadsregioner och bara runt hälften av de förlorade resenärer planerar att återvända.
• Fyra av fem vill att allt ska gå tillbaka till hur det var innan pandemin vad gäller privata resor.
• Vi längtar inte tillbaka till att resorna till arbetet/studier eller tjänsteresor ska återgå till det normala. Bara runt hälften önskar det. I jämförelse med förra året är skillnaden mellan privat och tjänsterelaterat resande ännu tydligare.
• En fjärdedel av de som har slutat att resa kollektivt räknar med att övergå till att åka bil efter pandemin, medan resterande tänker cykla eller gå.
• Andelen bilresor ökade överallt under pandemin, men starkast i Stockholm, med 12 procentenheter.
• Cykelförsäljningen ökade kraftigt under andra och tredje vågen. Landets cykelbutiker ökade sin försäljning med 26 procent under 2020 och uppgången fortsatte även under våren 2021.
• Skåne fortsätter att ligga i topp bland storstadsregionerna när det gäller cykling, cykeln har stärkt sin ställning ytterligare under pandemin.
• Elektrifieringen av transportsystemet pågår med full fart även under pandemin. Trenden leds av elcyklar, som nästan var femte svarande har tillgång till.
• Cirka 28 procent av Sveriges arbetstagare, runt 1,3 miljoner av totalt 4,6 miljoner, har yrken där distansarbete kommer att vara en möjlighet vilket kommer påverka antalet resor totalt sett.
• Jämfört med förra årets enkätresultat syns en ännu tydligare trend till att vilja jobba hemma delar av veckan. 80 procent av de som har möjlighet att jobba på distans tror att de kommer göra det minst en gång i veckan i framtiden.
• Studien baseras på två enkätundersökningar, 2020 och 2021 med 1800 svarande från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Enkätresultaten kombineras med en litteraturstudie och omvärldsanalys.

Ta del av rapporten i sin helhet här

The post Långsam återhämtning för kollektivtrafiken väntas efter pandemin – störst intresse för att återgå till privata resor appeared first on Byggkontakt.

Räkna med ett ökat tryck från medborgarna för grönytor, det menar Freija Carlstén, landskapsarkitekt LAR/MSA, på WSP. Bilden får användas fritt i samband med denna nyhet. Foto: WSP

WSP har i sin studie ”Gatan, kvarteret och friluftsområdet – så har pandemin påverkat önskan om den gröna staden” sammanställt statistik från bland annat KI/Region Stockholm och SCB tillsammans med resultatet av två enkätstudier, 2020 och 2021.

– Redan tidigt i pandemin kunde vi se att medborgarna hade fått upp ögonen för vikten av grönområden. När vi nu ställer samma frågor igen har dessa trender förstärkts. Samtidigt kan vi konstatera att många storstadsbor helt saknar tillgång till grönytor nära hemmet. Politiker och beslutsfattare kan räkna med ett högre tryck från allmänheten när det gäller dessa frågor, säger Freija Carlstén, landskapsarkitekt LAR/MSA, på WSP.

Enligt statistik från SCB varierar tillgången till grönområden kraftigt inom Sverige. I tätbefolkade områden ligger andelen som har mer än 300 meter till ett grönområde på mellan 0 och 56 procent. En rapport från Världshälsoorganisationen (WHO), tyder på att ökad exponering för stadsgrönska leder till minskad dödlighet, förbättrad mental hälsa, ökad fysisk aktivitet och minskad risk för underviktsfödslar. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv bidrar grönskan dessutom till andra viktiga funktioner så som att dämpa värmen under varma sommardagar och att ta hand om vatten vid kraftiga regn. Ungefär 6 av 10 av de tillfrågade i WSPs enkät svarar att de räknar med att besöka ett rekreationsområde, grönområde eller park i sitt närområde en till flera gånger i veckan när pandemin ebbat ut och restriktionerna släppts.

– Kommunerna kommer behöva prioritera och investera mer i dessa typer av miljöer. Men det räcker inte med att bara fokusera på uppiffade parker. Grönskan måste planeras in ur ett mer långsiktigt perspektiv och i flera olika skalor så som integrerad i gatan och mellan husen, urban natur i form av kvartersparker, samt naturområden och nationalparker med kollektivtrafikanslutning.

I studien lyfter WSP tre områden där det finns tydliga investeringsbehov.

1. Gatumiljön behöver bli mer attraktiv att röra sig i. Träd och buskar behöver prioriteras vilket också främjar dagvattenhanteringen och kyler ned de högre stadstemperaturerna och motverkar urbanheat island-effekten.

1. Urban natur såsom fick, kvarters-, stadsdels- och stadsparker. Om fler medborgare fick bättre tillgång till urban natur skulle det troligtvis leda till att både sjukskrivningar till följd av stress och BMI skulle minska då studier tydligt visar på denna korrelation.

1. Större naturområden bör planeras såsom nationalparker, naturreservat eller vanlig privatägd naturmark där allemansrätten ger oss möjlighet att vistas i skog och mark. Under pandemin är det ofta hit många barnfamiljer har åkt när andra typer av barnaktiviteter varit stängda. Kommunerna behöver ha en god dialog med markägare så att fler kan få en grön paus utan att naturen slits. Här finns även ett stort behov för staten att se över kollektivtrafiken till naturområdena.

WSPs studie i korthet

• Närmare 60 % av de tillfrågade 2021 svarar att det stämmer mycket eller fullt ut att ”Pandemin har gjort mig medveten om hur viktigt det är med parker och grönområden i min närmiljö”. Det är en ökning med fem procent jämfört med samma undersökning i juni 2020. Enkätstudierna bygger på svar från 1 800 svenskar i de tre storstadsregionerna
• Lika många anser att pandemin fått dem att inse hur viktigt det är att det finns platser där man kan ses och interagera med andra människor.
• 44 procent uppger att pandemin bidragit till att man upptäckt nya utflyktsmål i närheten.
• 48 procent uppger att pandemin gjort att det är trångt i grönområden och 47 procent uppger att det blivit mer skräpigt
• WSPs studie visar att antalet som besökt naturområden en eller fler gånger i veckan är betydligt högre nu under än före pandemin. 58 procent uppger att de nya vanor de fått under pandemin kommer bestå.
• 18 procent av stockholmarna och malmöborna saknar tillgång till grönområde inom 300 meter från bostaden, något bättre är det i Göteborg där samma siffra ligger på 11 procent.
• Tillgång till grönstruktur har visat sig utjämna skillnaden i hälsa mellan socioekonomiskt svaga och starka grupper. Närheten och tillgängligheten till ett grönområde har här en stor betydelse för användningen och därmed de positiva hälsoeffekterna enligt Boverket.
• Sedan 6 maj kan aktörer söka statliga medel till projekt som skapar tryggare städer genom tillgång till grönska.

The post Naturen i topp över det viktigaste att ha i närheten av sin bostad appeared first on Byggkontakt.

Enligt en ny rapport från analys- och teknikkonsultbolaget WSP finns 80 procent av Sveriges potentiella distansarbetare i storstadskommunerna och landets större städer. Detta kan komma att påverka städer och samhällen i olika riktningar, menar Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

– Det är flera kommuner och aktörer som kommer behöva tänka om när befolkningens rörelsemönster trycks ut från stadskärnor och de större städerna, exempelvis storstadskommuner där många kontors- och galleriasatsningar gjorts. Samtidigt finns det småstadskommuner och förorter som nu vädrar morgonluft och kan räkna med ett uppsving för handel och restauranger.

Det är framför allt kommuner i och runt våra tre storstäder som är riskexponerade för ett ökat distansarbete. I toppen hittar vi Solna, Sundbyberg och Mölndal men också ett flertal svenska centralorter så som Linköping, Uppsala och Karlstad. Exakt hur detta kommer påverka dessa i övrigt robusta kommuner är svårt att sia om. Skillnaderna mellan olika kommuntyper är stora och det är även rejäla skillnader mellan kommuner inom samma kommuntyp. Men att städer och stadskärnor skulle tappa attraktivitet avsevärt efter pandemin har Fredrik Bergström svårt att tro.

– Det kommer finnas ett fortsatt sug efter kreativitet, samarbete och mötesplatser. Det vi troligen kommer få se är att företag som tidigare inte ansett sig ha råd att ha kontor i city nu tar steget in i stadskärnan men med mindre yta. Och att de större kontoren i lägen lite längre ut från staden blir mindre attraktiva. Vi kommer också se en större tolerans för pendlingstid, vilket kan ge ett uppsving för ytterförorter och mindre kommuner med hyfsad närhet till en större stad.

Hur ska då kommuner och områden som normalt sjuder av liv runt kontor och shoppinggator nu agera? Fredrik Bergström pekar på vikten av att involvera flera aktörer och perspektiv och inte stirra sig blind på handelsutveckling i gatuplan. Det gäller att förstå vilka drivkrafter som finns för att mötas. Det kan handla om mer fokus på utbildning, co-working och kultur liksom att öka tillgången till offentliga mötesplatser och grönytor.

Snabba fakta ur WSPs rapport ”Ökat distansarbete – så påverkas svenska städer och kommuner”

• En genomsnittlig svensk pendlar 1,2 timmar varje dag vilket motsvarar 38 arbetsdagar årligen eller drygt 7,5 veckors semester.
• Cirka 1,3 miljoner av totalt 4,6 miljoner arbetstagare i Sverige har möjlighet att arbeta på distans. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av hela arbetsmarknaden.
• Genom att titta på kvoten mellan dag- och nattbefolkning i en stadskärna kan vi se hur riskexponerade mellanstora och större städers stadskärnor är. De stadskärnor som har störst dagbefolkning i förhållande till nattbefolkning är Umeå, Uppsala, Växjö, Kalmar och Helsingborg och är därmed sannolikt mer riskexponerade för ett ökat distansarbete. I andra ändan hittar vi städer som Eslöv, Avesta, Landskrona, Ängelholm och Karlshamn.

Hur ser det ut i din kommun? Hela listan hittar du här: https://www.wsp.com/sv-SE/insikter/okat-distansarbete-sa-paverkas-svenska-stader-och-kommuner

The post Större städer mest ”drabbade” av distansarbete – så påverkas svenska kommuner appeared first on Byggkontakt.

År 2017 fattade riksdagen beslut om att Sverige ska bli klimatneutralt senast år 2045. För att nå dit behöver samhället elektrifieras, en omvandling som kommer att ställa höga krav på det svenska elsystemet. Den omställning som väntar ställer även krav på både beslutsfattare och branschen. Det visar WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop”. Framförallt krävs en tydligare ansvarsfördelning, om samhället ska klara av framtidens elförsörjning:

– De regionala skillnaderna i energibalansen är stora redan idag och kommer öka ytterligare. Nu när effektbristen börjar bli ett faktum på flera håll i Sverige kommer frågan om vem som har ansvaret för den långsiktiga elförsörjningen behöva redas ut. Vem ska egentligen ta beslut om investering av en serverhall när det påverkar framtida utbyggnad av ett sjukhus i en närliggande region till exempel? Eller vem ansvarar för att medborgarna i en kommun har en tillförlitlig elförsörjning när en stor elproduktionsenhet läggs ner? I dagsläget är ansvaret utspritt på många olika aktörer och myndigheter och det gör omställningen mycket sårbar, säger Anna Nordling, energiexpert på WSP.

Enligt rapporten väntas industrin i Sverige öka sin elanvändning fram till 2045 med mellan 60 och 100 procent och transportsektorn med hela 600 procent. Detta samtidigt som Svenska Kraftnät beräknar att det år 2040 kan förekomma brist på el i två av Sveriges fyra elområden i genomsnitt 400 timmar per år. Enligt rapporten finns det lösningar på detta, men det är bråttom. Med väderberoende energikällor behövs krav på nya lösningar för lagring av el, där vätgas och batterier spås bli de primära teknikerna. Det kommer också att krävas ökad överföringskapacitet mellan olika elområden i Sverige och en tydlighet i hur den framtida produktionen ska se ut för att elnätet ska kunna anpassas i tid.

– Det som behövs nu är ett ökat samarbete mellan politiker och andra aktörer, god framförhållning, nya tekniska lösningar och en översyn av nuvarande marknadsmodell. Vi behöver övergå till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande. Dessa punkter är nödvändiga om vi ska klara av skiftet till förnybar elproduktion samtidigt som behovet av el ökar för varje dag, säger Anna Nordling.

WSPs rapport ”Brister, beslut och balans i elsystemet – så kan ekvationen gå ihop” i korthet: 

• De regionala skillnaderna måste tas på allvar. Som det ser ut i dag får skillnaderna bland annat som konsekvens att nya verksamheter inte kan etablera sig på vissa platser i landet och att invånare påverkas olika mycket av avbrott i energiförsörjningen beroende på var de är bosatta. Kommunerna har olika strategier och det behövs en gemensam nationell plan för att balansera de olika regionala förutsättningarna.
• Den nuvarande marknadsmodellen medför att elpriserna minskar när utbudet ökar med mer sol och vind i elsystemet. Det behövs en justerad marknadsmodell, en övergång till en kapacitetsmarknad, där elproducenten inte bara får betalt för den el som levereras utan även för tillgänglig kapacitet som ställs till förfogande.
• I ett elsystem med stora andelar sol- och vindkraft är det viktigt att kunna lagra el. De två lagringsformer som kommer att vara dominerande är batterier och vätgas. Under 2020 antog EU en vätgasstrategi, som kommer att driva på utvecklingen och de tekniska lösningar som krävs för att kunna utnyttja vätgasens potential.
• Vindkraft och vattenkraft kommer att vara stommen i framtidens energimix. Dock finns stora hinder för utbyggnad av vindkraft, som till exempel kapacitetsbrist i näten och långsamma tillståndsprocesser. Detta behöver utredas skyndsamt för att vi ska klara av omställningen till hållbar energiproduktion. Svensk Vindenergi spår att havsbaserad vindkraft kommer att öka markant efter år 2026, och potentialen för sådan vindkraft är stor.
• Underhållet av elnätet är eftersatt, stora delar av Sveriges elsystem närmar sig en ålder på 50 år och en majoritet av nätet kommer behöva bytas ut. Därtill behöver ledningarna från norr till söder byggas ut. Här är tillståndsprocesserna för att bygga nya kraftledningar det största hindret för snabb utbyggnad, men också brist på personal som ska utföra arbetet.
• Ansvarsfrågan behöver redas ut och tydliggöras under 2021.

På wsp.com kan du läsa mer och ser hur det ligger till i din kommun

Ladda ner rapporten i sin helhet (pdf)

The post Så utmanas Sveriges elsystem enligt ny kartläggning – skillnaderna i landet är stora appeared first on Byggkontakt.

När analys- och teknikkonsultföretaget WSP frågade 1800 svenskar i storstadsregionerna hur pandemin förändrat deras syn på staden, svarade 34 procent att de vill bo mindre tättbefolkat i framtiden.

– Det är lite svårt att tyda vad detta kan betyda för flyttmönstren i framtiden. Jag tror däremot att en del kommer addera frågan hur tätt de är beredda att bo, men också undersöka lite noggrannare vad det finns för ytor för gemenskap och motion i närheten, säger Lina Kumlin, senior planeringsarkitekt på WSP.

Undersökningen visar att nära 70 procent av de svarande har blivit medvetna om vikten av mötesplatser och grönområden i närheten. Forskning visar att grönområden i urban miljö har positiva effekter på många sätt, till exempel bidrar de till att rena luften, främja biologisk mångfald, sänka bullernivåer och ta hand om regnvatten. Men de är också bra för folkhälsan då naturen sänker stressnivån, ger skugga under värmeböljor och främjar interaktionen mellan människor. För Lina Kumlin och andra som arbetar med hållbar stadsplanering är vikten av mötesplatser och grönområden en ständig diskussion när staden ska förändras eller byggas ut.

– Generellt sett är grönområden ganska lågt prioriterade och det kan vara förödande för välmåendet – både sett till fysisk hälsa men även den psykiska hälsan. Jag skulle också vilja se fler åldersintegrerade mötesplatser där även äldre som oftare drabbas av ensamhet kan ha en naturlig plats, säger Lina Kumlin.

WSP har specifikt tittat på hur stadens utformning påverkar den ofrivilliga ensamheten. Grönområden är en av de insatser som kan ha en effekt, tillsammans med trygghet och god tillgång till kollektivtrafik. I WSPs studie svarar var fjärde svarande att resan med kollektivtrafiken bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet.

– Vi vet att problemet med ofrivillig ensamhet är större i stora städer och att hur vi utformar dem påverkar hälsan. Jag tror att kriser som vi nu genomgår kan få många att tänka till. I en tidigare WSP-studie såg vi till exempel att 16 procent av svenskarna inte kan namnet på en enda granne. Därför är det glädjande att var tredje upplever att pandemin ökat gemenskapen i närområdet och att nya kontakter har skapats, säger Lina Kumlin.

Kort ur undersökningen

• 34 procent svarar att de kommer vilja bo mindre tättbefolkat i framtiden
• 67 procent svarar att pandemin fått dem att inse vikten av mötesplatser och grönområden
• 36 procent upplever en stärkt gemenskap med grannar och människor i närområdet
• 6 av 10 svenskar känner sig ensamma, 35 procent upplever att det är ett problem
• 60 procent svarar att den sociala distanseringen gjort att de känt sig mer ensamma
• 16 procent kan inte namnet på en enda granne

Var fjärde upplever att resan med kollektivtrafiken bidrar till bättre sociala kontakter med människor i närområdet​

The post Var tredje storstadsbo vill bo mindre tättbefolkat i framtiden appeared first on Byggkontakt.

Sanja Vujicic, expert på turism och besöksnäring på WSP.  Foto: Anneli Hildonen

– Högre flygpriser på sikt, klimatfrågan och en fortsatt oro för smitta gör sannolikt att vi kommer se en minskning av ”slentrianresandet” så som weekends utomlands. Hur länge de nya vanorna kommer bestå är svårt att säga. Historiskt sett vet vi att människor glömmer snabbt. Min gissning är dock att familjens semesterresa kommer vara ett mer planerat beslut framöver och att när människor väljer att resa, stannar de längre, det säger Sanja Vujicic, expert på området turism och besöksnäring på WSP.

I en färsk undersökning gjord av WSP svarar hälften av de tillfrågade att de kommer semestra mer i Sverige i framtiden och 45 procent uppger att de kommer göra färre utlandsresor med flyg de kommande fem åren.

– Min analys är att den minskade efterfrågan och kraven på fysisk distansering kommer innebära högre flygpriser i framtiden, även om det på kort sikt kan krävas prissänkningar för att locka tillbaka resenärer. I sommar är det sannolikt bilen som står som vinnare när vi väljer transportsätt, säger Sanja Vujicic.

2020 kommer vara ett tufft år för besöksnäringen och det är många turistföretag som funderar över hur de ska utveckla sin verksamhet för att möta restriktioner och nya beteenden.

– Vi kommer se en accelerering av specialresor så som exempelvis fiskeresor, matresor, cykelresor eller andra motionsinriktade resor – en utveckling som redan pågått en tid men som nu sannolikt snabbas på ytterligare. Forskning visar att människor med specialintressen är beredda att lägga mycket pengar och tid på sina resor. Besöksnäringen bör ta reda på resenärernas intressen, betalningsvilja, transportpreferenser med mera och anpassa sin verksamhet för detta, förklarar Sanja Vujicic.

WSP frågade i slutet av maj 1 800 svenskar om sitt framtida resande och val av transportmedel. Enligt undersökningen planerar 14 procent att resa utomlands i sommar. Lika många kommer resa med flyg. Totalt 34 procent av de svarande planerade för Sverigesemester med mer än två timmars restid från hemmet (trots de då rådande restriktionerna). Resan kommer sannolikt ske med bil, endast 15 procent planerar en resa med tåg.

Kort från undersökningen:

• 48 procent svarar att de kommer semestra mer i Sverige än tidigare
• 45 procent uppger att de kommer göra färre utlandsresor med flyg de kommande fem åren
• 39 procent uppger att pandemin gjort dem mer miljömedvetna
• 41 procent planerar en semesterresa inom två timmar från hemmet i sommar

36 procent har upptäckt nya utflyktsmål i sin närhet​

The post Slentrianresandet minskar när semesterresan blir ett större beslut appeared first on Byggkontakt.

Foto: WSP

Vardagen ser annorlunda ut för många människor just nu, och det är många som funderar på hur pendlingen till och från arbete och skola kommer se ut inom den närmsta framtiden. En färsk undersökning om svenskarnas resande från analys- och teknikkonsultföretaget WSP visar att även om intresset för cykel och promenader har växt i och med pandemin så är det framför bilen som vinner mark när människor vill undvika kollektivtrafiken. Samtidigt uppger majoriteten av de svarande i undersökningen som har möjligheten att arbeta på distans att de kommer att göra det minst två dagar i veckan även när pandemin har ebbat ut.

– Vi ser två olika beteendeförändringar som troligen kommer bestå en tid framöver, dels att vi använder bilen i större utsträckning och dels att vi ser en framtid med betydligt mer hemarbete än tidigare. Ett scenario är att dessa två rörelser tar ut varandra och att biltrafiken på det stora hela inte förändras så mycket. Det är tydligt hur beroende vi är av kollektivtrafiken, var fjärde svarande har inte något annat alternativ, samtidigt som varannan är tveksam av rädsla för smitta. Frågan är hur länge den utbredda tveksamheten består, säger Dan Firth, stads- och trafikanalytiker på WSP.

Att resenärer använder munskydd skulle enligt undersökningen få en tredjedel att känna sig mer trygga, men viktigaste åtgärderna för att återgå till kollektivtrafiken var att operatörerna har glesare mellan säten och någon typ av app för att se aktuell trängselinformation.

Att så många ändrar sina resvanor tar normalt sett väldigt lång tid. Utvecklingen som skett de senaste månaderna är unik. Även om många resenärer så småningom kommer återgå till det normala så finns det ett fönster att puffa utvecklingen i en annan riktning, enligt Dan Firth.

– Det viktiga för städerna nu är att hålla fast vid sina visioner och planer för hållbart och jämlikt resande och att ta chansen att ta stora kliv framåt. Kollektivtrafiken kommer fortsatt vara vårt viktigaste transportmedel i storstäderna och snabba åtgärder behövs för att minska trängsel och återfå förtroendet. Nu är också en bra tid att testa nya saker så som till exempel tillfälliga cykelbanor, justeringar av hastigheter, trafikljus eller parkeringsavgifter.

Trots stora utmaningar för resandet och oro bland människor som fortsatt behöver trängas under sin resa finns det ljusglimtar. Många vittnar om minskad stress i vardagen när pendlingen minskar, hela 40 procent uppger i WSPs undersökning att de upplever mindre stress nu än innan pandemin. Men det är också många som saknar den gamla vardagen, kring tre av fyra önskar att allt ska gå tillbaka till hur det var innan pandemin vad gäller arbetslivet och resande. Det är också förvånansvärt många som saknar själva resan till och från jobbet, framförallt gångtrafikanter.

– Resan till och från jobbet är en viktig övergång mellan arbete och fritid, som för många även innebär rörelse och möten med andra människor. Men trängseln i rusningstrafik är det nog få som saknar. Jag tror att vi kommer se en större flexibilitet hos arbetsgivare och skolor när det gäller start- och sluttider som ett led i att skapa effektivare arbete och studier, säger Dan Firth.

Studien i korthet

• Kollektivtrafiken kan tappa minst en av fem resenärer i storstadsregionerna. Från 47 procent kollektivt resande till och från arbetet innan pandemin till en uppskattning på 38 procent efter.
• Mer än 50 procent av de som åkte kollektivtrafik innan pandemin anger att de är lite eller mycket tveksamma inför att åka kollektivt. Stockholmare är minst tveksamma, Skåningar mest tveksamma.
• Glesare mellan säten är den åtgärd som skulle påverkar resenärer mest när det kommer till att återgå till kollektivtrafiken (50%), därefter en trängselapp för att förutspå trängsel (38%). 34 procent av de svarande skulle känna sig mer trygga om alla som reser bär munskydd.
• En tredjedel av de som åker kollektivt nu under pandemin anger att de inte har något annat val.
• Nio procent anger att de införskaffat bil nu under pandemin, ytterligare 12 procent säger att de använder bilen mer. Mer än en av fem säger att de skaffat cykel och ytterligare 14 procent anger att de cyklar mer än före.
• Bland åtgärderna som skulle få fler att välja cykeln hamnar fler cykelvägar i topp (28 %) och bredare cykelvägar (25 %), åtgärder som nu införs i många europeiska städer. Även tillgång till elcykel skulle öka andelen cyklande (25 %)
• Lite över 50 procent av de svarande har möjlighet att jobba på distans, vilket är betydligt högre än tidigare uppskattningar. I stockholmsregionen är andelen högre (ca 50 %) jämfört med Skåne och Västra Götaland (strax över 40 %), och vanligare för män än for kvinnor. Skillnaden är tydligast vad gäller inkomst: bland de som bor i hushåll där månadsinkomsten är under 30,000 kronor i månaden är det cirka 40 procent som har möjlighet att jobba hemma, medan de i hushåll mer inkomst över 60 000 kronor i månaden är det nästan 65 procent som kan jobba hemma.
• 40 procent uppger att de är mindre stressade nu än innan pandemin

Här hittar du studien i sin helhet ​

The post Varannan pendlare tveksam till att återgå till kollektivtrafiken appeared first on Byggkontakt.

Lokaliseringsutredningen ska redovisa alternativa sträckningar för den nya tunnelbanan och stationslägen samt uppgångar för de nya stationerna. Bilden får användas fritt av tredje part. Foto: WSP

– Vi är mycket stolta att få medverka vid detta omfattande stadsbyggnadsprojekt, säger WSPs VD, Håkan Danielsson. Tunnelbaneutbyggnaden ökar kapaciteten på Stockholms kollektivtrafik och gör det möjligt att bygga nya bostäder utmed den nya tunnelbanelinjen. Vi har en stark organisation med lokal och global expertis som gör att vi kan bidra i utvecklingen av framtidens samhälle.

Lokaliseringsutredningen ska redovisa alternativa sträckningar för den nya tunnelbanan och stationslägen samt uppgångar för de nya stationerna Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östberga och Älvsjö. De olika sträckningarna ska jämföras utifrån ekonomi, tid, miljö- och omgivningspåverkan.

Det är Region Stockholm, förvaltning för utbyggd tunnelbana, FUT som ansvarar för den nya utbyggnaden av tunnelbanan.

WSP startar nu utredningsarbetet som ska vara färdigställt hösten 2021. Förutom val av korridor för tunnelbanelinjen ska kostnadsberäkningar tas fram, samråd genomföras och miljökonsekvenser beskrivas. WSPs arbete med liknande projekt både i Sverige och internationellt är viktiga erfarenheter som tas med in i detta uppdrag.

Utbyggnaden av tunnelbana mellan Fridhemsplan och Älvsjö är en del av Sverigeförhandlingen där kommuner, regioner och stat samverkar för att öka kollektivtrafiken och bostadsbyggandet i storstadsregionerna. Region Stockholm och Stockholms stad har nu beslutat att starta projekteringen av den nya tunnelbanan två år tidigare än planerat. Den nya linjen innebär att 48 500 bostäder kan byggas i anslutning till tunnelbanan.​

The post WSP utreder ny tunnelbanelinje mellan Fridhemsplan och Älvsjö appeared first on Byggkontakt.

En av alla åtgärder som nu görs är att branschen ser över hur material kan bytas ut till ytor där virus överlever sämre

– Det vi ser nu är en bransch i fritt fall, säger Ulf Larsson, rådgivare och branschexpert på WSP. Förutom olika former av ekonomiskt stöd för att överleva på kort sikt behöver branschen hitta sätt att skapa en säker resemiljö. Det handlar om exempelvis materialval där smitta trivs sämre, flexibla fordon och trängselstyrning i realtid.

För en tid sedan blev det klart att Regeringen skjuter till pengar i kollektivtrafikbranschen, men andra länder har gått längre som till exempel Storbritannien där tågbranschen i stort sett har förstatligats. I Sverige har samhällskritiska flyglinjer upphandlats med statliga medel, vilket borde prioriterat även för långväga tågtrafik, menar Ulf Larsson. En ljuspunkt är dock godstrafik på järnväg där trafiken bara minskat marginellt. Här finns en möjlighet att med rätt stöd komma ur krisen med en bibehållen marknadsandel.

– Regeringen borde använda tillfället till att stödja en långsiktig överflyttning från fossildrivna vägtransporter, tycker Ulf Larsson. Trafikverket kan till exempel underlätta genom en mer dynamisk bokning av tågtider.

På det stora hela kommer det sannolikt vara en tung uppförsbacke tillbaka för tågbranschen.

– Risken att vi missar klimatmålen är överhängande om räddningsinsatser inte är tillräckligt kraftfulla. En konkret åtgärd kan vara att accelerera underhållsarbetet så att vi har en mer tillförlitlig järnväg när trafiken är igång igen, vilket också är ett klassiskt verktyg för att stimulera ekonomi och arbetsmarknad. Här finns även chans att i en omställning digitalisera arbetet. Det kan handla om utökat system med sensorer som håller koll på statusen på järnvägen för att minska antalet fysiska inspektioner till exempel.

WSPs studie i korthet:

• Minskat resande. Resandet i urbana områden i länder världen över har minskat kraftigt, med 80 procent i USA, Kanada, UK och Australien medan minskningen i exempelvis Hong Kong och Sydkorea bara minskat med 40-50 procent.
• Stödinsatser. Direkta stöd till flygbranschen är stort, men allt fler ser även behovet på tågsidan, ex i UK där branschen i stort sett förstatligats. Staten går in och står för biljettavgifter för redan köpta biljetter mm.
• Material. Branschen ser över hur material kan bytas ut till ytor där virus överlever sämre, ex Chile där man redan bytt ut alla ledstänger i en T-banestation i Santiago till koppar där virus överlever 4 timmar jämfört med 72 timmar på stål.
• Digitala verktyg. Allt fler aktörer utvecklar appar som visar aktuell trängsel så att passagerare kan välja den väg som innebär minst trängsel.
• Febermätning. Olika metoder för att mäta passagerares kroppstemperatur används i allt större utsträckning, värmekameror inbyggda i polisens hjälmar, drönare med värmekamera mm.
• Rengöring. Fordon och stationer rengörs för att förhindra smittspridning. Exempelvis UV-tvätt som är effektivt mot virus. Allt fler rengörningsrobotar används.
• Ombyggnation. Fordon byggs om för att snabbt kunna stället om till att köra gods eller till och med transportera sjuka.

Ta del av rapporten i sin helhet på wsp.com​

The post Hur ska tågbranschen resa sig? Så gör andra länder appeared first on Byggkontakt.

Kunskapen om vad vatten kostar och var det kommer ifrån är låg enligt WSPs undersökning. Bara varannan svensk känner till var det egna dricksvattnet tas

I Sverige har vi vant oss vid att ha mycket vatten av god kvalitet till ett så lågt pris att det i vissa kommuner bara rör sig om några enstaka ören litern. Det finns dock en växande oro i Sverige både bland kommuner och konsumenter för vad klimatförändringarna för med sig för konsekvenser för tillgången på friskt dricksvatten.

Undersökningen visar att sju av tio (68 %) svenskar bedömer att klimatförändringarna kommer leda till kraftiga kostnadshöjningar för vatten, men ändå säger mindre än hälften (47%) att de är beredda att betala mer för att få rent dricksvatten även i fortsättningen.

– Vi behöver vänja oss vid tanken på att vårt vatten kommer bli dyrare, säger Anna Dahlman Petri, VA- och vattenexpert på WSP. Det beror bland annat på att våra vattenledningssystem är gamla och behöver renoveras. Men vi behöver också förbereda våra städer för kraftiga skyfall, översvämningar och torka på ett annat sätt än tidigare. Ett exempel är att vi kommer behöva flytta vatten längre sträckor när tillgången minskar på vissa håll. Detta sammantaget gör att hanteringen av dricksvatten kommer kosta mer.

Enligt WSP borde svenska kommuner ha investerat mellan 15-30 miljarder mer i sina föråldrade vatten- och avloppssystem de senaste 15 åren. Men i en färsk enkät med svenska kommuner som WSP genomfört, uppger kommunerna att det bristande underhållet framför allt beror på brist på pengar, tid och kompetens.

– Den här typen av underhåll och utbyggnad tar tid att planera, finansiera och genomföra, påpekar Anna Dahlman Petri. Det finns svåra prioriteringar som ska göras både i VA-verksamheten och med andra verksamheter inom kommunen. Sverige har under lång tid byggt upp en infrastrukturskuld för landets kommuninvånare och ju längre vi väntar med reinvesteringarna, desto större problem kommer vi att få.

Axplock ur undersökningen

• Nästan hälften (45%) av svenskarna med kommunalt vatten vet inte var deras dricksvatten kommer ifrån.
• Mer än hälften (53%) av de svarande med kommunalt vatten har tillit till att ansvariga inom kommunen har förmåga att hantera och lösa större läckage/skador i avlopps- eller dricksvattensystemet
• Sju av tio (68%) svenskar med kommunalt vatten tror att klimatförändringarna kan innebära kraftiga kostnadshöjningarna för vatten
• 47 procent är beredda att betala mer för vattnet
• Sju av tio (73%) har ingen beredskap för att bli utan vatten längre tid än ett dygn.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av WSP genom en webbenkät under oktober 2019 tillsammans med det globala insiktsföretaget CINT. Totalt har ett riksrepresentativt urval av 1 004 svenskar, varav 843 med kommunalt vatten, svarat på frågor om tillgången på friskt vatten nu och i framtiden, vad man tror om klimatförändringarnas inverkan på vattnet och den egna kommunens beredskap att förebygga och lösa eventuell bristande tillgång på vatten. Undersökningen är en del av rapporten ”Sverige och 20-talets vattenutmaningar” som går att ladda ner här​

The post Svenskar vill inte betala mer för rent dricksvatten appeared first on Byggkontakt.