Vindkraftverk. Foto: © 2018 Kuvatoimisto Kuvio Oy

Riksdagen har slagit fast ett mål om 100 procent förnybar elproduktion till år 2040, vilket gör att vindkraftens betydelse kommer att öka markant under de kommande 20 åren. Tanums kommun har idag cirka 60 vindkraftverk och det finns intresse att bygga mer. För att reglera hur kommunen ser på markanvändningen för vindkraft har Tanums kommun efter en upphandling i konkurrens gett Ramboll i uppdrag att ta fram en ny vindkraftsplan för kommunen.

–    Den nya planen blir en uppdatering av en tidigare vindkraftsplan från 2009. Kommunen vill ta fram en ny plan eftersom utvecklingen av vindkraftstekniken går fort och det idag är aktuellt med större verk än när den förra planen togs fram. Detta kan i sin tur påverka vilka markområden som är lämpliga, säger Mattias Bååth som är uppdragsledare på Ramboll.

Förutom själva vindkraftsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i uppdraget. Specialister inom vindkraft från både Sverige och Tyskland kommer att medverka för att bland annat göra bullerberäkningar och visualiseringar.

Kommuninvånare involverade i planen

Tanums kommun ska tillsammans med Ramboll samråda förslaget till den nya vindkraftsplanen med kommuninvånare och övriga intresserade.

–    Utmaningar är bland annat att vindkraftverk syns och medför visst buller samt tar mark i anspråk. Det är viktigt att invånarna kommer till tals eftersom vi vet att vindkraft kan väcka mycket känslor. Vi tror att vi ska hitta lösningar som även invånarna kommer att tycka är bra eftersom nyttan av förnybar energi kommer alla till godo, säger Mattias Bååth.

Tanums kommun avser dock att behålla de restriktioner som utarbetats tidigare, som att inte godkänna några vindkraftverk i kustzonen eller inom skyddade natur- och kulturområden.

Rambolls uppdrag startar i april 2020 med målsättningen att planen ska kunna samrådas under det första kvartalet 2021. Planen ska sedan kunna antas av kommunen under det första kvartalet 2022.

The post Tanums invånare involverade i vindkraftssatsning appeared first on Byggkontakt.

Vindkraftsbyggen innebär mycket logistik och med sitt breda utbud kan Ramirent arrangera helhetslösningar till samtliga aktörer på byggplatsen. Utrustning levereras till allt från transport av de kraftiga turbinerna, tillverkningen av dem och till själva monteringen. Ramirent förser också bygget med vatten, avlopp och ström samt produkter som exempelvis trafikljus, grindar, fallskydd och kommunikationsradiosystem. När bygget är klart kommer Michael Isaksson se till att Ramirents fokus flyttas från aktivt byggande till underhåll.

– Vårt mål är att vara med i hela kedjan och därför vill vi komma in tidigare än vi gör idag. Den här typen av projekt uppförs oftast mitt ute i ingenstans, där det inte finns vägar som klarar av att bära den tunga utrustning som behövs. Då kan vi kliva in med redskap som löser problemet. Vi kan också ta hand om bolagen som servar slutprodukten, som exempelvis hantering av oljebyte och reparation av blad, säger Michael Isaksson.

I maj 2018 var antalet vindkraftverk i Sverige 3 376 enligt Energimyndigheten. Ramirent är sedan sommaren delaktiga i bygget av vindkraftparken Markbygden utanför Piteå, där man hittills har byggt 60 turbiner. Parken väntas däremot ha potential att etablera hela 1 101 vindkraftverk på en area jämförbar med ett område stort som två gånger Stockholms kommun. Det innebär att Markbygden kommer att bli en av Europas största vindkraftparker. Ramirent har varit med från start och i uppdraget ingår etablering av byggbodar för att säkra det tillfälliga boendet för de som arbetar på plats, samt leveranser av maskiner, bland annat till de turbintillverkare och kranbolag som bygger vindkraftsparken.

The post Ramirent levererar till en av Europas största vindkraftsparker appeared first on Byggkontakt.

Foto: Annika Enström

I Falu kommuns nordöstra delar är vindförutsättningarna mycket goda för utvinning av vindkraftsel. Till sommaren kommer nio stycken nya turbiner för vindkraft att resas utanför byn Svartnäs cirka fem mil nordöst om Falun.

Innan vindkraftverken kan resas och börja producera klimatvänlig el behöver förberedande markarbete och ledningsdragning utföras.

– Vårt uppdrag är att bygga de vägar som krävs inom vindkraftparken, gjuta betongfundamenten som turbinerna ska resas på och förbereda marken för de kranplaner som behövs för att kunna lyfta turbinerna på plats, samt förlägga kanalisationsnät, säger Tobias Olsson, Svevia.

Totalt är det sju kilometer väg. Den större delen byggs genom obanad terräng men dras också delvis på befintlig väg som förstärks. Svevia förbereder även en 4000 meter lång kanalistation för kraft- och fibernät. Uppe på höjden gjuts nio betongfundament och lika många kranplaner byggs.

– Kranplanerna är den yta där de stora kranarna, som lyfter turbinerna på plats, placeras. Det är en stor belastning på marken och vårt jobb är att förbereda marken så att den är helt plan och klarar påfrestningen av både kranar och turbinlyft.

Projektet som är i fullgång framskrider enligt planerna med väg och markbyggnationer.

– De projekt som vi drev förra året var starkt präglad av ett ganska extremt väder med enorma snömängderna. I år har vi inte några sådana utmaningar.

Under maj planeras arbetet med att gjuta fundament utföras och i slutet av juni lämnar Svevia över till Siemens som ska resa vindkraftverken.

The post Svevia bygger för vindkraft i Dalarna appeared first on Byggkontakt.

Projektet Vargträsk har förvärvats från Nordisk Vindkraft. Tillståndet vann laga kraft i oktober 2016 och medger upp till 21 vindkraftverk. Den installerade effekten kommer att uppgå till ca 80 MW. Vargträsk kan årligen komma att producera hushållsel till ca 50 000 hem*, men ett slutgiltigt investeringsbeslut planeras att tas först 2020.

-.Som en del av vår strategi att växa inom förnybar energi är förvärv en av flera möjliga vägar att gå. Närheten till vindkraftsparken Blakliden/Fäbodberget, som vi nu bygger, och den befintliga vindkraftsparken Stor-Rotliden kommer att ge oss tydliga synergieffekter. Från ett nationellt perspektiv ger detta västerbottniska kluster ett betydande tillskott av förnybar energi , säger Daniel Gustafsson, chef vindkraftsutveckling på Vattenfall Vind Sverige.

-Vattenfall ser positivt på den svenska vindkraftsutvecklingen och har ambitioner att utöka sin portfölj med ytterligare projekt. Projekt Vargträsk är ett led i detta där vi tar vid efter 10 år av projektutveckling från Nordisk vindkraft med ambition att påbörja detaljprojekteringen, upphandling samt inleda samarbeten med lokala företag, säger Karl-Johan Hellblom, Vattenfalls projektledare för Vargträsk och Blakliden/Fäbodberget.

– Vi ser de naturliga synergierna för Vattenfall med projekt Vargträsk och är stolta över att lämna över ett välutvecklat projekt till dem. Vi önskar Vattenfall all lycka med den fortsatta projekteringen, säger Matilda Afzelius, VD på Nordisk Vindkraft.

Nyligen förvärvade Vattenfall projektet Klevberget i Ånge kommun, också det med alla tillstånd klara. Dessutom pågår byggnationen av Blakliden/Fäbodberget vindkraftspark Åsele och Lycksele kommuner. Med totalt 84 vindkraftverk kommer den att bli en av Sveriges största vindkraftsparker på land.

*Beräknat på en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kWh.

The post Vattenfall förvärvar ytterligare ett vindkraftsprojekt appeared first on Byggkontakt.

Byggnationen startar omgående och parken beräknas vara färdigbyggd i slutet av 2019 eller tidigt 2020. Därefter förväntas parken producera i genomsnitt ca 160 GWh per år.

“Den här investeringen är i linje med vår strategi inom förnybar energi där fokus är projekt med begränsade subventioner och konkurrenskraftig LCOE*. Vi på Marguerite ser med spänning fram emot vårt framtida samarbete med OX2”, säger William Pierson, partner på Marguerite.

”Vi är glada över att ha etablerat en god affärsrelation med Marguerite. Att vi nått fram till byggstart i det här projektet bevisar ännu en gång OX2:s spetskompetens och fokus; teknisk och finansiell optimering av vindkraftsparker samt förmåga att leverera stora totalentreprenader”, säger Paul Stormoen, vd för OX2 Wind.

“Brännliden erbjuder mycket goda vindresurser med en medelvind på över 8 m/s vid turbinernas navhöjd vilket gör projektet till ett av de bästa landbaserade vindlägena i Norden. Projektutvecklingen initierades 2013 och vi ser nu fram emot byggstart”, säger Christoffer Brandorf, transaktionsdirektör på OX2 Wind.

OX2 har totalentreprenadansvar under byggnationen och kommer därefter även ansvara för den tekniska och kommersiella förvaltningen av parken. Turbinleverantör är Vestas som kommer att ansvara för drift och underhåll enligt ett 25-årigt serviceavtal. Valda turbiner är av modellen Vestas V136 4.2MW.

OX2 bygger för närvarande ca 800 MW i Norden varav 660 MW i Sverige.

Marguerite har nyligen driftsatt sin första landbaserade vindpark i Sverige, Grimsås vindpark om 46,8 MW, i Tranemo kommun, Västra Götalands län. När Brännliden vindpark har byggts kommer Marguerite totalt ha en installerad kapacitet om 88,8 MW vindkraft i Sverige.

DLA Piper har varit juridisk rådgivare till OX2 i affären. Marguerite har haft Vinge som rådgivare (juridiskt), DNV GL (tekniskt), Grant Thornton (skattemässigt/finansiellt) och A.ON (försäkringsfrågor).

* Elproduktionskostnad

The post OX2 och Marguerite tecknar avtal om 42 MW vindkraft appeared first on Byggkontakt.

– Vi är väldigt glada över den här möjligheten att investera i Stena Renewable, ett bolag som med sitt långsiktiga perspektiv och sin tydliga hållbarhetsprägel passar mycket väl in i vår portfölj. Investeringen är ett led i vårt målmedvetna arbete med att förbättra vår riskspridning, bredda vår portfölj, och stärka våra möjligheter att leverera en konkurrenskraftig avkastning åt våra sparare, även i ett läge med rekordlåga räntor och osäkra börser, säger Javiera Ragnartz, kapitalförvaltningschef AMF. 

Stena Renewable grundades 2005 och är ett av Sveriges största landbaserade vindkraftsbolag, med 94 verk och en installerad kapacitet om 244 MW. Bolaget projekterar, bygger och förvaltar vindparker för ett långsiktigt ägande. Sten Renewable har även en konkurrenskraftig projektportfölj som motsvarar investeringar på cirka sex miljarder kronor. AMF har tidigare investerat i havsbaserad vindkraft i Storbritannien.

–  Det här är en investering som har goda möjligheter att ge en bra avkastning till AMFs pensionssparare redan i dag, trots förhållandevis låga elpriser. Men det är även en investering i den pågående omställningen mot en mer hållbar energiproduktion, med stor potential att växa i betydelse. Vi ser fram emot att vara en aktiv ägare i den spännande expansionsfas som bolaget är inne i, med ett antal stora projekt som vi har för avsikt att vara med och finansiera, säger Anders Oscarsson, aktiechef och ägaransvarig på AMF.

Affärens slutförande är villkorat av konkurrensgodkännande och förväntas ske under tredje kvartalet 2018.

The post AMF ny storägare i ett av Sveriges största landbaserade vindkraftsbolag appeared first on Byggkontakt.

Vattenfall har tecknat ett turbinkontrakt med Vestas och, efter att bankfinansiering är på plats, ett 20-årigt elleveransavtal med Norsk Hydro. För att äga projektet har ett partnerskap bildats mellan Vattenfall (30%), Vestas och PKA, ett danskt pensionsbolag, (tillsammans 70%).

Vindkraftparken består av två områden; Blakliden i Åsele kommun med 50 kraftverk och Fäbodberget i Åsele och Lycksele kommuner med 34 kraftverk. Den totala kapaciteten kommer att bli 353 MW vilket är tillräckligt mycket förnybar energi för att kunna förse 220 000 svenska hem med hushållsel.

– Det är mycket glädjande att vi nu kan fortsätta vår expansion av landbaserad vindkraft i Sverige. Med Blakliden/Fäbodberget tar vi ett betydande steg i vår strategi att bli fossilfria inom en generation och denna gång gör vi det ihop med starka partners i form av Vestas och PKA, säger Magnus Hall, VD och koncernchef Vattenfall.

-Det är viktigt för norra Sverige att stora investeringar hamnar här. Vi har utvecklat de här projekten från första början och haft god hjälp från kommunerna, ansvariga myndigheter, Sveaskog och andra markägare. Vattenfall har redan omfattande verksamhet i regionen, som till exempel vattenkraftverk, Stor-Rotliden vindkraftpark, en omfattande serviceorganisation och kundtjänst i Umeå. Regionen spelar en viktig roll för Vattenfall och kommer att göra det även i framtiden, säger Sandra Grauers Nilsson, chef för affärsområde Onshore Wind på Vattenfall.

Fakta Blakliden/Fäbodberget vindkraftpark:
– Total maxkapacitet 353 MW.
– Beräknad årsproduktion: 1,1 TWh, vilket är tillräckligt för att försörja 220 000 svenska hem med hushållsel eller 10 % av Sveriges bilar om de vore eldrivna.
– Total höjd från rotorbladsspets 180 m.
– Investeringskostnad ca 3,5 miljarder SEK.
– Idrifttagning 2021/2022.

The post Vattenfall påbörjar byggandet av en av Sveriges största vindkraftsparker appeared first on Byggkontakt.

Linda har varit ledamot i styrelsen för Svensk Vindenergi sedan 2012 och ersätter Matilda Afzelius som varit ordförande i Svensk Vindenergi sedan 2016. Till vice ordförande valdes Peter Zachrisson, vd Stena Renewable.

– Jag är hedrad över uppdraget och ser fram emot att tillsammans med våra medlemmar, kansliet och övriga styrelsen, bidra till Svensk Vindenergis arbete att främja vindkraft i Sverige. Sverige har ett mål om 100% förnybar elproduktion och här kommer vindkraften att spela en avgörande roll. Det är mycket som behöver komma på plats, exempelvis kopplat till tillståndsprocessen, för att målet om förnybart ska nås. Nu behövs verkstad, säger Linda Burenius Magnusson.

– Med den gedigna kompetens och bredd som Linda Burenius Magnusson har inom branschen kommer hon att axla ordföranderollen i Svensk Vindenergi galant, säger Charlotte Unger Larson. Samtidigt vill jag tacka Matilda Afzelius för hennes tid som ordförande hos oss.

The post Linda Burenius Magnusson ny ordförande för Svensk Vindenergi appeared first on Byggkontakt.

– Investeringsbesluten fortsätter att tas i rask takt. Det är nu mycket brådskande med en stoppregel som stänger elcertifikatsystemet på ett ansvarsfullt och rättssäkert sätt, med hänsyn till alla investeringar, säger Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Under det första kvartalet 2018 fattades beslut om investeringar i vindkraft i Sverige avseende 220 MW. Det kan jämföras med toppnoteringen 1 429 MW under föregående kvartal och med endast 2 MW under första kvartalet 2017. Investeringstakten är fortfarande hög. Svensk Vindenergis prognos är att vindkraftsproduktionen kommer att öka från cirka 17 TWh år 2017 till nära 30 TWh år 2021.

Energimyndigheten utreder just nu hur en stoppmekanism för det norsk-svenska elcertifikatsystemet kan införas i Sverige innan utgången av 2020. Norge har i dag en tidsbaserad stoppregel som innebär att producenter av förnybar el kan få elcertifikat fram till den 31 december 2021.

Riksdagen utökade förra året elcertifikatsystemet med 18 TWh förnybar elproduktion för perioden fram till 2030. Därefter har utvecklingen gått mycket snabbt. Enligt Svensk Vindenergis beräkningar återstår det endast investeringsbeslut för cirka 6 TWh, sammantaget i Sverige och Norge. Sett till tagna investeringsbeslut är systemet sannolikt fullt senast någon gång under nästa år.

– Därför måste det i både Sverige och Norge införas en volymbaserad stoppregel senast vid årsskiftet. Annars finns det en överhängande risk för en överutbyggnad som leder till att elcertifikatsystemet havererar, säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad på Svensk Vindenergi.

Se statistik och prognos

The post Fortsatt hög investeringstakt i vindkraft appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Den fortsatta vindkraftsutbyggnaden gör att Sverige kan upprätthålla elexporten, trots att kärnkraften av ekonomiska skäl nu börjar avvecklas. Elexporten är mycket viktig för att minska koldioxidutsläppen i Europa, säger Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

– Det är bra för både näringslivet och klimatet att utbyggnaden av förnybar elproduktion går rekordsnabbt. Det underlättar elektrifieringen av transport- och industrisektorn, samtidigt som vi kan exportera klimatvänlig el till länder med mycket kolkraft, säger Charlotte Unger Larson, vd Svensk Vindenergi.

Under 2017 fattades rekordstora investeringsbeslut i vindkraft – omfattande totalt 2 079 MW (cirka 6,8 TWh), varav 1 417 MW bara under det sista kvartalet. Det leder till en väsentligt snabbare utbyggnadstakt. Svensk Vindenergi bedömer att vindkraftsproduktionen under de kommande fyra åren ökar med cirka 60 procent, från cirka 17 TWh år 2017 till drygt 29 TWh år 2021.

Baserat på den blocköverskridande energiöverenskommelsen beslöt riksdagen i juni 2017 att elcertifikatsystemet skulle utökas med ytterligare 18 TWh förnybar el mellan 2022 och 2030. Beslutet fick omedelbara konsekvenser.

– Energiöverenskommelsen skapade en politisk trygghet för investerarna. Det fanns ett uppdämt investeringsbehov och nu har det inletts en kapplöpning om de sista terawattimmarna i elcertifikatsystemet, säger Mattias Wondollek, ansvarig för elnät och marknad på Svensk Vindenergi.

Den snabba utvecklingen gör att Svensk Vindenergi bedömer att utbyggnadsmålet inom elcertifikatsystemet sannolikt nås redan innan den tilltänkta perioden ens har börjat. Av de 18 terawattimmarna omfattas cirka 9 TWh av redan fattade investeringsbeslut i Sverige och delvis i Norge, som också ingår i elcertifikatsystemet.

De globala utsläppen av koldioxid måste minska senast år 2020 för att vi ska nå Parisavtalets klimatmål. Och genom förändringen i EU:s handelssystem, med annullering av utsläppsrätter, kan vindkraften spela en viktig roll för att snabbt minska utsläppen.

– Den fortsatta vindkraftsutbyggnaden gör att Sverige kan upprätthålla elexporten, trots att kärnkraften av ekonomiska skäl nu börjar avvecklas. Elexporten är mycket viktig för att minska koldioxidutsläppen i Europa, säger Charlotte Unger Larson.

Svensk Vindenergi bedömer att det framförallt är vindkraften som kommer att bana väg för det politiska målet om ett hundra procent förnybart elsystem till 2040.

– Även om utbyggnaden nu går snabbt återstår mycket jobb. Tillståndsprocesserna behöver bli rättssäkra och mer flexibla och det måste bli enklare att ansluta vindkraften till elnäten. Dessutom behöver överföringskapaciteten skyndsamt öka inom landet och till våra grannländer, avslutar Charlotte Unger Larson.

The post Vindkraften väntas öka med 60 procent på fyra år appeared first on Byggkontakt.