Befolkningen blir allt äldre och antalet personer över 80 år förväntas växa kraftigt framöver.
Likväl åldras det befintliga fastighetsbeståndet och bristen på äldreboenden ökar. Därför
kliver nu Altura in på marknaden för att utveckla, förvalta och långsiktigt äga nästa
generations vård- och omsorgsboenden. Målsättningen är att kunna tillgodose högkvalitativa
boenden till såväl offentliga som privata vårdoperatörer.

Alturas fastigheter kommer att kännetecknas av hög kvalitet och hemlika miljöer.
Utformningen ska främja social interaktion och gemenskap genom öppna knutpunkter.
Även grönska prioriteras och tar sig uttryck i uppvärmda trädgårdar som kan nyttjas året
runt. I utvecklingen används hållbara material och den senaste tekniken för att minska
miljöpåverkan utan att kompromissa med komforten. Konceptet är ett resultat av forskning,
fokusgrupper och gedigen erfarenhet hos ett handplockat team.

Från sjuksköterska till konceptutvecklare på Altura
Dorotea Stellmach började arbeta som sjuksköterska 1993 och har varit verksam inom
vårdbranschen i 25 år. Närmast kommer hon från rollen som regionansvarig på Attendo
och nu ska Stellmach leda Altura som ansvarig för konceptutvecklingen. Den långa
erfarenheten har gett henne god insikt i vilka komponenter som krävs för att utveckla
framtidens äldreboenden.

”Jag vet själv hur ansträngt det kan vara inom äldreomsorgen och min vision är att
modernisera utvecklingen av dessa boenden. Altura består av ett starkt team där vi
tillsammans har en hög kompetens inom allt från fastighetsutveckling och förvaltning till vård
och äldreomsorg. Sammansättningen av olika perspektiv är unik och expertisen stor. Nu blir
vi långsiktiga ägare av kvalitativa fastigheter där boende, personal och närstående kan vistas i en hemtrevlig, trygg och genomtänkt miljö”, säger Dorotea Stellmach, ansvarig för
konceptutveckling på Altura.

I teamet ingår även Fredrik Häggbom och Carl-Adam von Scheele. Fredrik Häggbom har
gedigen erfarenhet inom utveckling av samhällsfastigheter och kommer senast från Hemsö.

På Altura ska han ansvara för projektutveckling. Carl-Adam von Scheele ska ansvara för
affärsutveckling och har en bakgrund hos MTG och McKinsey & Company.
Utvecklingsprojekt i Skåne och Stockholmsområdet

Altura har idag flera pågående utvecklingsprojekt i Skåne och Stockholmsområdet med
olika samarbetspartners. Ett av dem ligger i skånska Löddeköpinge där Altura utvecklar ett
äldreboende innehållandes 60 lägenheter tillsammans med Drevviken. Vårdoperatören
Vardaga har skrivit på ett 15-årigt hyresavtal och flyttar in 2021. I Masmo pågår ett
utvecklingsprojekt med SHH Bostäder avseende ett äldreboende på 79 lägenheter. Altura
kommer att långsiktigt äga och förvalta fastigheten där de tillsammans med hyresgästen
Attendo ska utveckla och modernisera äldreomsorgen i kommunen.

The post Altura ska utveckla framtidens äldreboenden appeared first on Byggkontakt.

Byggnaden uppförs av Svenska Stadsbyggen och boendet kommer att drivas av Vardaga.  

Villa Gullringen beräknas klar för inflyttning under andra kvartalet 2020 och kommer inkludera inriktning för finskspråkiga. De medarbetare som kommer att anställas ska kunna tala och skriva både finska och svenska. Vardaga har tidigare erfarenhet av att driva finskspråkiga äldreboenden, bland annat i Västerås.

Invändigt kommer boendet att inredas enligt Vardagas prisbelönta boendekoncept. Inredningen kombinerar funktion med nordisk design och skapar en hemtrevlig, ombonad och funktionell boendemiljö. Färger och inredningsdetaljer är med grund i forskning och evidens anpassade till det åldrande ögat och underlättar för personer med demenssjukdom att orientera sig på boendet.

”Vi ser fram emot att kunna erbjuda ett fräscht äldreboende för de som kom till Sverige från Finland under 60- och 70-talen, där de får möjlighet att tala sitt modersmål, äta finsk mat och följa hemlandets traditioner”, säger Vardagas regionchef Christina Hinnas Selder.

”Svenska Stadsbyggen är väldigt stolta och glada att Vardaga Äldreomsorg har valt oss som fastighetsägare till deras stora satsning i Jordbro” säger VD Peter Åman.

”Vi välkomnar Vardagas boende, som vi vet kommer att fylla en viktig funktion i att kunna ge trygg vård och omsorg åt bland annat våra finsktalande äldre som önskar att åldras med stöd av personer som förstår och kan tala finska, något vi vet att det finns Haningebor som efterfrågar”, säger Petri Salonen, kommunalråd (C) i Haninge kommun.

The post Vardaga och Svenska Stadsbyggen bygger nytt finskspråkigt äldreboende i Jordbro – med finsk mat och bastubad på menyn appeared first on Byggkontakt.

– Det känns väldigt roligt att andra etappen nu är helt färdig och utemiljön som går under namnet Sparbankgården blev väldigt fin. Byggandet av nästa etapp pågår redan för fullt, säger Anna Norregårdh, projektledare på Riksbyggens marknadsområde Sydost.

Den 11 september var det invigning med pompa och ståt. Med under invigningen var bland andra kommunalrådet Stihna Johansson Evertsson (C). Sparbanksgården kom till när den lokala banken Högsby Sparbank ville vara med och sponsra föreningen med något trevligt till de boende. Föreningen bestämde då att investera i ett växthus med intilliggande pergola, promenadstråk och fruktträdgård.

– Förhoppningen är att utemiljö skall inspirera de boende och verksamhetspersonal till utomhusaktiviter. Hela utemiljön är handikappanpassad så alla skall kunna njuta ut av den, berättar Anna Norregårdh.

Med kooperativa hyresrätter kan kommuner säkerställa kvaliteten och långsiktigheten i sin vårdverksamhet och boenden för äldre utan att kostnaderna för fastighetsinvesteringar belastar den kommunala investeringsbudgeten. Konceptet är bra för de kommuner som vill ha ett alternativ till traditionellt, kommunalt fastighetsförvaltande, men samtidigt möta ett ökande vård- och omsorgsbehov.

Läs mer här

The post Invigning av nya vård- och omsorgslägenheter i Högsby appeared first on Byggkontakt.

”Den centrala uppgiften för en CMO bör vara att bidra till att långsiktigt maximera vårdens kvalitet och tillgänglighet. Hälso- och sjukvården har en begränsad budget. Efterfrågan på vård kommer alltid vara större än vad som kan erbjudas och vårdens arbete måste därför prioriteras. Digitala verktyg kan både bidra med att effektivisera vården och med att förbättra vårdens möjligheter att prioritera. Med helt nya möjligheter medicinskt och tekniskt behöver också nya arbetssätt och organisationsformer tas fram.

Dagens digitalisering av vården har många fördelar, men det finns också brister och befogad kritik. Digitalisering får aldrig handla om att outsourca det som läkarna kan bäst, som att behandla och ställa diagnos. Digitaliseringen är en av flera delar av en modernisering av vården. Att utforma gemensamma modeller, verka för evidensbaserade vårdförlopp, att mer strukturerat säkerställa professionens inflytande över utvecklingen samt att bättre skapa förutsättningar för innovativa lösningar bör vara huvuduppgifter för en CMO.

Om Sverige ska förmå att effektivisera och förbättra vården måste teknik, politik och profession gå i samma riktning. Idag är frågorna oerhört diversifierade och splittrade, vilket hindrar oss från att gå från idé till verklighet i alla ”lyckade projekt” som vi hittar på projektkyrkogården. Vårdens medarbetare i form av inte minst läkare och sjuksköterskor är de som kan och förstår vården bäst i praktiken. Därför behöver deras erfarenheter långt mer än idag tas tillvara i den digitala utvecklingen av vården, och i framväxten av framtidens sätt att organisera vården, samtidigt som vi måste bli bättre på att lära av andra länder. Det är en förutsättning för att Sverige ska kunna ta ledarposition i digitaliseringen av en ny vård som är bättre än den vi har idag och för att forma den bästa vården som är möjlig.

Exemplen på lyckad digitalisering är många. I framtiden hägrar mycket effektiva verktyg med till exempel artificiell intelligens som beslutsstöd för läkare. Idag växer möjligheterna med triagering; att sortera och prioritera patienter. Idag finns alltför ofta, och inte helt utan fog, en bild av att digital vård handlar om att de ”starka” patienterna får lättare tillgång till enkel vård och att det därmed finns en risk för överutnyttjande. Det är en risk som är reell, men lösningen är inte mindre digitala verktyg utan att vi använder digital teknik på ett bättre sätt. När patienters upplevda behov av vård exploderar samtidigt som det medicinska behovet är konstant högt, behöver vi utveckla våra system för triagering.

Lyckas vi har vi alla förutsättningar i världen. Som land är vi uppkopplade, teknikvänliga och har redan en betydande grundkompetens att stå på. Digitala tekniker, som till stor del redan idag finns utvecklade, har potential att i grunden förändra vårdsystemet i Sverige till det bättre. För att uppnå framtidens hälso- och sjukvård med en hållbar kostnadsutveckling behöver Sverige därför en central chef för utvecklingen av framtidens vård.”

Jonas Sareld
Ansvarig för samhällskontakter, Medhelp

The post Tillsätt en nationell chef för utvecklingen av framtidens vård appeared first on Byggkontakt.