Kraftiga oväder är den orsak som med högst sannolikhet kan orsaka både förhållandevis långvariga och geografiskt utbredda störningar i elförsörjningen. Visserligen finns det reservsystem för samhällskritiska funktioner, men vid långvariga störningar slås även dessa ut.

Ett aktuellt exempel är stormen Alfrida som orsakade elavbrott för cirka 100 000 hushåll i Sverige. På Åland blev konsekvenserna mycket allvarliga och vid en tidpunkt var uppemot 93 procent utav hushållen strömlösa.

I den senaste IPCC-rapporten varnas för att extremväder kan bli allt vanligare framöver. I kombination med att vi blir allt mer elberoende och digitaliserade blir våra samhällen också mer sårbara.

”Vi ser att ökat elberoende i relation till de prognoser som finns för ökade stormar är något som bör tas på allvar. För kortare elavbrott finns generellt en god samhällsberedskap, men det är vid kraftigare oväder och längre elavbrott som det kan medför stora samhällsekonomiska kostnader och störningar. Den typen av situationer behöver vi förbereda oss bättre på att hantera”, säger Magnus Lindén, energiförsörjningsexpert på Sweco.

I en ny Urban Insight-rapport tydliggörs hur beroende av elektricitet vi är idag och vikten av en väl genomarbetad strategi för att minimera negativ påverkan på samhället vid elavbrott.

Bakgrund
Urban Insight bygger på en serie insiktrapporter där experter inom Sweco delar med sig av kunskap kring stadsutveckling utifrån ett medborgarperspektiv. Läs rapporten här.

The post Ökat elberoende i kombination med mer frekventa extremväder en samhällsrisk appeared first on Byggkontakt.

För kyl- och värmepumpbranschen blev sommaren intensiv, med många nödutryckningar för att bistå verksamheter som fått problem med överbelastade kylsystem.

FN:s klimatpanel IPCC släppte nyligen sin senaste rapport som med all önskvärd tydlighet poängterade det brådskande i att skyndsamt minska våra utsläpp.

Sommaren 2018 såg vi början på vad klimatförändringarna kan få för konsekvenser på vårt samhälle med värmeböljor, skogsbränder, bevattningsförbud och översvämningar. Allting talar för att det extrema vädret kommer fortsätta och därför behöver vi anpassa våra system för att säkra samhällsnödvändiga verksamheter.

För kyl- och värmepumpbranschen har det varit en intensiv sommar med många nödutryckningar för att bistå verksamheter som fått problem med överbelastade kylsystem. Även media har rapporterat om hur verksamheter drabbas allvarligt av värmen. Vi har livsmedelshandlaren som fick kassera kyl- och frysvaror för miljontals kronor för att kylanläggningen var dåligt underhållen. Det var kirurgavdelningarna på ett antal platser i landet som på grund av undermålig kyla fick fuktpåslag på sina kirurginstrument, vilket ledde till att de måste steriliseras om gång på gång med försenade eller inställda operationer som följd.

Vi vill därmed utifrån våra erfarenheter från i sommar och efterföljande utvärderingar rikta en uppmaning till framförallt offentliga verksamheter om att problemen på allvar. Hög värme kan vara direkt dödligt för sjuka och äldre, men alla människor riskerar att drabbas av bland annat nedsatt koncentrationsförmåga, huvudvärk och illamående. Även teknisk utrustning såsom dataservrar och annat som kräver kylning riskerar att haverera vid en värmebölja.

Utifrån våra erfarenheter bedömer vi att följande åtgärder är viktiga framåt i syfte att förebygga risker kopplade till att värmeböljor blir mer vanliga i Sverige:

• Att alla kommuner och landsting säkerställer att de har handlingsplaner för att hantera värmeböljor, framförallt kopplat till vården
• Att kommuner och landsting genomför övergripande analyser av riskerna kopplat till en vanligare förekomst av värmeböljor och höga medeltemperaturer och att allvarliga brister hanteras
• En översyn av de delar av arbetsmiljölagstiftning och regelverk som är kopplade till värme.

Det är viktigt att komma till bukt med dessa utmaningar för varken vi eller någon annan vill behöva läsa om människor som drabbats av att sjukhus fått stänga ned sina operationssalar eller farligt höga temperaturer på äldreboenden.

The post Kommuner och landsting behöver säkra upp mot extremväder appeared first on Byggkontakt.

Extrema väderförhållanden kan bli allt vanligare och kraftigare. Fotograf: Jim Jurica

Enligt Europeiska miljöbyrån kommer den globala uppvärmningen att medföra att extrema väderförhållanden blir allt vanligare och kraftigare. Samtidigt har FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport konstaterat att det krävs fördubblade ansträngningar för att vi ska kunna hålla den globala uppvärmningen vid 1,5 grader.  

Många städer är idag dåligt rustade för extrema väderförhållanden, vilket kan medföra stora samhällsekonomiska kostnader. Enligt Mattias Salomonsson, skyfallsexpert på Sweco, behöver hanteringen av intensiva skyfall komma in tidigt i samhällsplaneringen.  

”Med en tydlig strategi går det att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar hantering av såväl dagvatten som skyfall och förebygga många av de skador som kan ske”. 

I en ny Urban Insight-rapport från Sweco ges konkreta förslag hur städer med en så kallad ”blågrön infrastruktur” kan förbereda sig inför kommande klimatförändringar. Grön infrastruktur kan bestå av ”naturliga” åtgärder som att anlägga parker, trädgårdar, landskap och gröna tak. Blå infrastruktur innefattar vattendrag, våtmarker och hållbara dräneringssystem.  

”Det är generellt sett mer ekonomiskt att göra förberedande arbete för att skapa en långsiktigt hållbar hantering av skyfall än att ta kostnaderna för översvämningar när regnet väl kommer”, säger Mattias Salomonsson.

Bakgrund
Urban Insight bygger på en serie insiktrapporter där experter inom Sweco delar med sig av kunskap kring stadsutveckling utifrån ett medborgarperspektiv. Läs rapporten här.

The post Städer står dåligt rustade inför ökade extremväder appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Katarina Werner Lietz

– Vi vill ge stadens unga en direktlänk till ett viktigt kapitel i svensk vetenskapshistoria. Här i Observatoriet samlar vi en världsunik kunskap som vi vidareförmedlar till elever och lärare, säger Olle Burell (S), skolborgarråd och ordförande för SISAB.

Stockholms stad, genom skolfastighetsbolaget SISAB, förvärvade fastigheten i april. Nu tar innehållet form. På inflyttningskalaset medverkar förutom Olle Burell, utbildningsförvaltningen och SISAB, de organisationer som är påtänkta för samarbete inom ramen för konceptet för Observatoriet, det vill säga ideella och icke vinstdrivande organisationer med fokus på skola och vetenskap.

Inflyttningskalas 24 augusti kl. 15:00-16:30 vid Stockholms gamla observatorium

I programmet finns bland annat en presentation av stadens vision för Observatoriet och ett panelsamtal med fokus på hur skolor kan gagnas av samarbete med ideell sektor.

Världsunik forskningsinsats
Temperatur och nederbörd har mätts tre gånger dagligen på observatoriet sedan år 1756. Observatoriet är därför den enda plats i världen där vädret observerats kontinuerligt i drygt 250 år. Idag sköter SMHI mätningarna och har en mätstation utanför byggnaden. Nu i april tilldelades de utmärkelsen ”Centennial station” av världsmeteorologiorganisationen WMO.

The post Inflyttningskalas i Observatoriet appeared first on Byggkontakt.

100 meter långt skärmtak City 90 T-Piazza, Frihamnen Stockholm

The post 100 meter väderskydd appeared first on Byggkontakt.