Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

Vårens konjunkturrapport analyserar särskilt vad som hänt med jobben under krisen och vad som väntar framöver. Dessutom redovisas en unik undersökning, där 448 av Unionens klubbar på 630 företag med sammanlagt 516 000 anställda i Sverige, ger sin bild av nuläget och konjunkturutsikterna för deras företag.

Enligt klubbarna är läget just nu starkt för stora delar av näringslivet. Produktionen ligger sammantaget högre än innan krisen och lönsamheten bedöms vara starkare än normalt. Och framtidsoptimismen är stor. Undersökningens konjunkturindex pekar på att stämningsläget är positivt för samtliga branscher förutom transport och logistik.

Inom industrin är tillväxtförväntningarna är högst ställda inom fordonsindustrin, men de största lyften jämfört med i höstas står basindustrin och maskin- och metallvaruindustrin för. Tjänstesektorn har gjort en oväntat stor upphämtning sedan höstens undersökning. Framtidsförväntningarna är överlag positiva, inte minst för konsult- och bemanningsbranschen, it- och telekombranschen samt inom handeln.

– Vi tror att svensk ekonomi kommer utvecklas starkt i år och nästa år. Vaccinering och släppta restriktioner är viktiga skäl, men det finns fler anledningar till optimism. Våra exportmarknader utvecklas gynnsamt, näringslivet är i relativt gott skick och företagen har blivit mer effektiva under krisen. Dessutom skapar starka statsfinanser utrymme för finanspolitiska stimulanser. Regeringen måste nu snabbt växla om från krispolitik till att undanröja strukturella hinder för den fortsatta uppgången, säger Katarina Lundahl.

Läget på svensk arbetsmarknad har gradvis förbättrats under det senaste halvåret. Men under ytan har det sen krisen slog till skett dramatiska förändringar.

– Coronakrisen har gett raketbränsle till omstöpningen av svensk arbetsmarknad. Det är rätt otroligt att det under 2020 skapades 55 000 fler högkvalificerade tjänstemannajobb, enligt vår analys. Samtidigt försvann över 100 000 arbetarjobb och även 15 000 tjänstemannajobb med lägre utbildningskrav, säger Katarina Lundahl.

– Vi tror på stark jobbtillväxt under resten av 2020 och under 2021. Men det är i stor utsträckning andra jobb som tillkommer än de som försvann. Nu måste omställningslösningarna som finns i parternas trygghetsöverenskommelse snabbt komma på plats. Det behövs också omfattande utbildningsreformer för att möta kompetensbristen. Januaripartierna behöver även snabbt få på plats etableringsjobben, som vi verkligen ser behövs, avslutar Katarina Lundahl.

Unionens konjunkturprognos i tre punkter:

1. Snabb tillväxt i år. Unionen bedömer att svensk ekonomi kommer växa med 4,2% i år och med 3% nästa år. Stark konsumtionstillväxt och export blir viktiga drivkrafter bakom uppgången.

1. Arbetslösheten fortsätter att sjunka. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats de senaste månaderna, och vi tror att trenden fortsätter. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens mått landar i vår prognos på 8,1 procent i år och på 7,4 procent för helåret 2022. Vi ser även att det finns förutsättningar för att långtidsarbetslösheten börjar minska i närtid.

Företagen anställer igen. Enligt fackklubbarna kommer antalet anställda tjänstemän öka det kommande halvåret. Det gäller särskilt i tjänstesektorn.

The post Unionens konjunkturrapport: Snabb konjunkturuppgång och förändrad arbetsmarknad i krisens spår appeared first on Byggkontakt.

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

– Coronakrisen ger svensk ekonomi en ordentlig smäll. Det kommer ta tid innan efterfrågan är tillbaka där vi var innan krisen och den globala lågkonjunkturen kommer slå hårt mot svensk export, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Enligt Unionens prognos beräknas Sveriges BNP falla med 7,5 procent i år, för att sedan delvis återhämta sig med en BNP-tillväxt på 4,5 procent år 2021. Arbetslösheten når en topp på runt 12 procent i höst, men beräknas därefter sakta sjunka. Produktionen inom fordonsindustrin minskar med runt 30 procent i år.

– I början slog krisen hårt mot delar av tjänstesektorn, som handel och besöksnäring. Men nu ser vi att även mer tjänstemannatunga branscher får det tufft, som konsultverksamheter och delar av industrin, säger Katarina Lundahl.

I prognosen spås att det kommer att komma nya vågor av uppsägningar vartefter företagen får en tydligare bild av efterfrågan framöver. Det gäller inte minst inom industrin, som har använt sig av korttidsarbete i stor utsträckning, men där sjunkande global efterfrågan kommer göra att en del företag måste anpassa sig efter en ny verklighet.

– Samtidigt ser vi att Sverige går in i den här krisen med många styrkor jämfört med andra länder. Vi har goda förutsättningar att komma stärkta ur den, men särskilt 2020 blir ett tufft år.

Unionens klubbar tror på långt försäljningstapp

I Unionens konjunkturrapport redovisas också hur Unionens fackklubbar ser på utvecklingen för försäljning och investeringar på det egna företaget. Två tredjedelar av klubbarna uppger att de har sett en minskad försäljning på grund av Coronakrisen. Av dem tror över hälften att det dröjer till nästa år innan företaget är tillbaka på samma försäljningsnivå som innan krisen.

Nära två tredjedelar av klubbarna anger att investeringsnivån kommer minska under år 2020. Men undersökningen visar även att fallet i investeringarna väntas bli mindre inom forskning, utveckling och IT än för investeringarna i stort. Det gäller särskilt på industriföretagen.

– Nära hälften av industriklubbarna säger att investeringarna i FoU-verksamhet och IT kommer ligga kvar på samma nivå som innan krisen eller öka. Det är positivt att man försöker värna viktiga framtidssatsningar i det rådande tuffa läget, säger Katarina Lundahl.

The post Unionens konjunkturprognos: Arbetslösheten når topp i höst appeared first on Byggkontakt.

Under 2019 har svensk industri gått mot strömmen och utvecklats starkare än den globala världshandeln. Svensk export är i år en viktig tillväxtmotor. Enligt Unionens prognos förväntas svensk ekonomi att växa med 1,4 procent under 2019.

— Den lägre tillväxten beror framför allt på minskat bostadsbyggande. Om vi hade haft samma byggtakt som under 2013 till 2017, hade vår prognos i stället landat på 2,5 procent, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

— Svensk industri har fått viss draghjälp av den svaga kronan, men kärnan i framgången har varit attraktiva produkter och innovativa företag, säger Katarina Lundahl.

Under 2020 bedömer Unionen att den ekonomiska tillväxten växlar ner något, till 1,2 procent och industrin går in en svagare period.

— Under flera år har svensk industri gått för högtryck. Nästa år tror vi att industrins höga produktionstillväxt kommer att ligga still och att exporten ökar långsammare. Signaler från omvärlden tyder på att det blir en dämpning för svensk industri snarare än en utförslöpa. Vi ser också att industriföretagen kommer att fortsätta satsa framåt, vilket lovar gott för framtiden, säger Katarina Lundahl.

På arbetsmarknaden blir sysselsättningstillväxten mer dämpad än under de senaste åren och arbetslösheten väntas öka till runt 7 procent.

— Efter några år med stark jobbtillväxt finns det nu ingen tydlig jobbmotor på svensk arbetsmarknad. Tjänstesektorn fortsätter anställa, men inte i samma takt som förr, och industrin justerar ner personalstyrkan. Det blir viktigt att offentlig sektor inte drar ner utan snarare kan balansera utvecklingen på arbetsmarknaden, anser Katarina Lundahl.

I Unionens konjunkturrapport presenteras också resultaten från Unionens enkätundersökning Branschbarometern. I den bedömer Unionens fackklubbar utsikterna för det egna företaget det kommande halvåret.

— Trots en svagare marknadsutveckling för industrin finns det positiva signaler. Företagen fortsätter att ha god lönsamhet och väntas växla upp investeringarna i bland annat forskning och utveckling, säger Katarina Lundahl.

— Klubbarna på tjänsteföretagen tror på fortsatt tillväxt, men i lite långsammare takt än i våras. Företagen storsatsar på investeringar i kapacitet och nya marknader, inte minst inom detaljhandeln. Här är stämningsläget oväntat gott, säger Katarina Lundahl.

Korta fakta från Unionens konjunkturprognos

• Svensk ekonomi förväntas växa med 1,4 procent under år 2019 och med 1,2 procent år 2020.
• Inom industrin förväntas orderingången gå ner, men från ett starkt läge. Trots det kommer industriföretagen att ha en fortsatt stark lönsamhet och god framtidstro. Industriföretagen planerar bland annat att öka sina investeringar i forskning och utveckling
• Personbilsbranschen fortsätter att gå starkt, medan tillväxten är svagare det kommande halvåret för tillverkare av tunga fordon och underleverantörer inom fordonsindustrin.
• Inom detaljhandeln tror klubbarna på ökat antal anställda tjänstemän, bättre försäljning och mer export det kommande halvåret.
• Konsultbolagen tror på fortsatt tillväxt, men i långsammare takt än innan. Tjänstemannakonsulterna är fortsatt eftertraktade, men på arbetarsidan kommer det ske en minskning av inhyrda medarbetare.
• Inom IT- och telekombranschen väntas försäljning och export öka. Trots det kommer antalet anställda att minska. Strukturomvandlingen och jakten på bättre vinstmarginaler inom branschen ser alltså ut att fortsätta.

The post Unionens konjunkturprognos: Svensk industri oväntat stark appeared first on Byggkontakt.

Sedan år 2008 har andelen kvinnor som driver företag ökat med ynka två procentenheter. År 2008 var andelen kvinnor som drev ett företag 29 procent och år 2017 hade siffran ökat till 31 procent. Det visar en ny analys som Unionen gjort av kvinnors företagande.

– Utvecklingen mot ett mer jämställt företagande går långsamt. Det är viktigt att förstå vad som påverkar beslut och attityder. Socialförsäkringssystemet måste anpassas på ett sätt som underlättar för alla företagare. Det är särskilt viktigt för kvinnor som har mer att förlora på att byta en trygg anställning mot att driva eget, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef Unionen.

Unionens rapport visar att andelen kvinnliga företagare varierar stort mellan olika kommuner. Högst andel kvinnliga företagare finns i kommuner i Stockholms och Skåne län medan kommunerna med lägst andel kvinnliga företagare finns i Jönköping, Norrbotten och Östergötlands län. Gemensamt för samtliga kommuner är att det inte finns någon kommun där kvinnor är i majoritet bland de som driver eget företag.

I kommuner där branscher som företagstjänster, information och kommunikation samt finans är relativt stora är andelen kvinnliga företagare högre. När kommunen domineras av traditionellt mansdominerade branscher som tillverkning- och utvinning, byggverksamhet samt jordbruk, skogsbruk och fiske är andelen kvinnliga företagare låg.

– Näringslivsstrukturen är en viktig faktor som kan hjälpa oss att förstå varför vissa kommuner har få kvinnliga företagare, menar Henrik Ehrenberg.

– Kommuner och regioner måste arbeta strategiskt med att främja kvinnors företagande, dels genom att skapa bra villkor för kvinnor att starta företag i branscher där de redan är verksamma, men också genom att främja kvinnors företagande i branscher där kommunen vill se fler företag i framtiden, säger Henrik Ehrenberg.

En stor utmaning är att bryta den branschvisa könssegregeringen. Redan i gymnasiet uppstår en ojämn könsfördelning i val av program som i förlängningen påverkar vilken typ av företag kvinnor startar.

– Ett sätt att påverka unga kvinnor att se möjligheterna är att uppmärksamma framgångsrika kvinnor som driver stora företag med hög omsättning och många anställda, gärna inom IT och andra mansdominerade branscher, säger Henrik Ehrenberg.

De tio kommunerna med störst andel kvinnliga företagare år 2017

Toppkommuner                               andel kvinnor i procent

1. Lidingö (Stockholms län)            43,80
2. Danderyd (Stockholms län)         42,69
3. Vaxholm (Stockholms län)          39,08
4. Perstorp (Skåne län)                     38,33
5. Höganäs (Skåne län)                    38,02
6. Täby (Stockholms län)                 37,53
7. Ystad (Skåne län)                         37,17
8. Lund (Skåne län)                          36,71
9. Nacka (Stockholms län)               36,50
10. Lomma (Skåne län)                      36,06

Bottenkommuner                             andel kvinnor i procent

1. Pajala (Norrbottens län)               19,34
2. Aneby (Jönköpings län)               20,65
3. Storfors (Värmlands län)              20,97
4. Bräcke (Jämtlands län)                 21,18
5. Munkedal (Västra Götalands län)21,32
6. Tanum (Västra Götalands län)     21,74
7. Sävsjö (Jönköpings län)               22,06
8. Färgelanda (Västra Götalands län)22,26
9. Mellerud (Västra Götalands län)  22,27
10. Överkalix (Norrbottens län)         22,3

Så stor andel av företagarna är kvinnor i respektive län

1. Stockholm              34,21%
2. Skåne                      33,24%
3. Södermanland        30,93%
4. Uppsala                   30,87%
5. Gotland                  30,65%
6. Halland                   30,42%
7. Värmland                30,41%
8. Örebro                    30,30%
9. Gävleborg               30,15%
10. Jämtland                 29,80%
11. Västernorrland        29,73%
12. Kronoberg              29,63%
13. Dalarna                   29,59%
14. Västra Götaland     29,47%
15. Västmanland          29,46%
16. Västerbotten           29,20%
17. Blekinge                 28,97%
18. Kalmar                    28,76%
19. Östergötland           28,52%
20. Norrbotten              28,18%
21. Jönköping               27,72%

Om rapporten Kvinnors företagande

I rapporten Kvinnors företagande regionalt analyserar Unionen kvinnors företagande på kommunal och regional nivå. Analysen har gjort med hjälp at statistik från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS) med data från 2008 till 2017.

Därutöver användes en enkätundersökning bland 1860 företagare som SKOP genomförde på beställning av Unionen mellan november 2016 och januari 2017.

The post Kvinnors företagande varierar stort mellan svenska kommuner appeared first on Byggkontakt.

Unionen bedömer att den svenska ekonomiska tillväxten bromsar ner till 1,2 procent i år. Det beror framför allt på minskat bostadsbyggande, lägre exporttillväxt och att hushållen håller lite hårdare i plånboken.

– Men vi tror att den svenska BNP-tillväxten kommer vända uppåt igen nästa år, tack vare växande investeringar i näringslivet och starkare exporttillväxt när omvärldskonjunkturen stärks, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.

Unionens konjunkturprognos bygger bland annat på en unik enkätundersökning, Branschbarometern, där runt 500 förtroendevalda på Unionens klubbar i det privata näringslivet bedömer utsikterna för det egna företaget det kommande halvåret.

Klubbarna bekräftar bilden av att konjunkturläget mattas av i år, men ändå är fortsatt positivt. Det är framför allt förväntningarna kring tillväxten av försäljning och orderingång som skruvats ner, medan klubbarna tror på en stark investeringstillväxt när det gäller kapacitets- och FoU- investeringar.

– Intressant nog anser klubbarna att det främsta tillväxthindret den närmaste tiden är den ansträngda produktionskapaciteten. Därför är det är positivt att klubbarna tror på kraftigt ökade kapacitetsinvesteringar. På andra plats som tillväxthinder kommer bristande efterfrågan, som har blivit ett något större hinder nu jämfört med i höstas, säger Katarina Lundahl.

Unionens bild är att svensk industri går fortsatt starkt, även om det sker en viss avmattning från ett starkt utgångsläge. Svensk industri ser ut att gå betydligt bättre än den tyska.

– Vi tror att den svaga kronan spelar en viss men begränsad roll. Andra faktorer som spelar in är att Tyskland har en mer ofördelaktig sammansättning av sina exportmarknader samt att svensk industri på många håll har hittat gynnsamma nischer där efterfrågan utvecklas relativt väl trots avmattning, säger Katarina Lundahl.

Framtiden oroväckande för kvinnliga tjänstemän

Konjunkturrapporten analyserar även arbetsmarknadsläget för de privatanställda tjänstemännen. Tjänstemannajobben har blivit fler de senaste åren, men hela tillväxten har skett i yrken som kräver högre utbildning.

– När vi blickar framåt ser vi en oroväckande könsuppdelning. I de tjänstemannayrken som har svaga framtidsutsikter är 70 procent kvinnor, medan bilden är den omvända när det gäller de yrkesgrupper som det kommer råda störst brist på. Där männen är i stor majoritet. Politikerna måste göra det lättare att kompetensutvecklas och kliva vidare till nya karriärer och jobb, säger Katarina Lundahl.

Rapporten: Svensk tillväxtsvacka – men investeringar och export ger ny fart i konjunkturen

Rapporten finns att ladda ner på Unionens pressrum på Cision och Unionen.se.

The post Unionens konjunkturprognos: Konjunktursvacka vänds till uppgång nästa år appeared first on Byggkontakt.

Över fyra av tio privatanställda tjänstemän har någon gång övervägt att byta jobb för att nå en bättre balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen. Bland kvinnliga tjänstemän och tjänstemän i åldern 30-49 år uppgav så många som hälften av de tillfrågade att de vill byta jobb på grund av stress.

– Det är orimligt att man ska behöva byta jobb för att minska sin stress. Arbetsgivare måste ta itu med stressproblem innan medarbetare väljer att byta arbetsplats. Kompetenta medarbetare är företagens främsta tillgång och för arbetsgivare blir det kostsamt att rekrytera och lära upp nya medarbetare, säger Martin Linder ordförande i Unionen.

I undersökningen uppger fyra av tio tjänstemän att arbetsgivaren regelbundet undersöker risker som orimlig arbetsbelastning och ohälsosam arbetstidsförläggning på arbetsplatsen. Lika många anser att deras chef inte gör något åt problem med stress och ohälsosamma arbetstider.

– Chefer och ledare måste inse att det inte räcker med att undersöka arbetsmiljön. Man måste agera! Arbetsgivare ska ha en plan för hur man ska åtgärda problemen och sedan följa upp resultatet, säger Martin Linder.

Av de tjänstemän som svarar att de inte hade planer på att byta jobb uppger sex av tio att arbetsplatsen har riktlinjer för hur man minskar stress på arbetsplatsen.

– Det lönar sig att ta itu med arbetsmiljöproblem som skapar stress på jobbet. Arbetsplatser där människor mår bra är attraktiva arbetsgivare, menar Martin Linder.

Det här skapar stress på jobbet – listan

1. Hög arbetsbelastning (85 %)
2. Otydlighet i ansvar, mandat och befogenheter (45 %)
3. Bristande ledarskap (41 %)
4. Omorganisationer (37 %)
5. Förväntningar om ständig nåbarhet (20 %)
6. Psykiskt påfrestande arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden (18 %)
7. Annat (5 %)
8. Kränkande särbehandling/mobbing (4 %)

Källa: Unionens Arbetsmiljöbarometer år 2018. 

The post Fyra av tio vill byta jobb på grund av stress appeared first on Byggkontakt.

– Det är glädjande att tusentals privatanställda tjänstemän upptäcker värdet av att vara medlem i Unionen. Det visar att medlemskapet är attraktivt och relevant, säger Unionens förbundsordförande Martin Linder.

År 2020 ska Unionens kollektivavtal omförhandlas. Då är det dags för avtalsrörelse och förberedelserna är redan igång.

– Ju fler medlemmar vi är desto mer kraft kommer vi att ha vid förhandlingsbordet i avtalsrörelsen. Med vår storlek kan vi också påverka politiker, beslutsfattare och ute på arbetsplatserna med stärkta arbetsvillkor och bättre arbetsmiljö som följd, säger Martin Linder.

Unionens medlemmar i siffror

• Under år 2018 ökade Unionen med 15 325 medlemmar.
• Unionen har 541 842 yrkesverksamma medlemmar – en ökning med 12 582 medlemmar.
• 48 332 av Unionens medlemmar är studenter – en ökning med 1 926 medlemmar.
• 9 680 medlemmar är egenföretagare – en ökning med 95 medlemmar.
• 64 609 medlemmar är pensionärer – en ökning med 721 medlemmar.

The post Unionen slår medlemsrekord – nu över 660 000 medlemmar appeared first on Byggkontakt.

Svensk ekonomi går på högvarv och optimismen på landets företag är fortsatt god, visar Unionens konjunkturprognos som presenteras på onsdagen. Prognosen bygger bland annat på enkätsvar från Unionens fackklubbar på landets företag och de vittnar om investeringar på rekordnivåer samtidigt som sysselsättningstillväxten är fortsatt god.

Samtidigt växlar stämningsläget inom industrin ner jämfört med vårens undersökning. Däremot har de kunskapsintensiva tjänstebranscherna skruvat upp sina förväntningar om utvecklingen den närmsta tiden.

Allt tyder även på att bostadsbyggandet kommer minska betydligt under nästa år, som en följd av prisfall och kreditåtstramningar. Unionen bedömer att bostadsbyggandet minskar med 15 procent jämfört med i år. Om konjunkturen i omvärlden dessutom försvagas mer än väntat finns det en risk att det minskade byggandet drar ner Sverige in i en lågkonjunktur.

– Det är en tydlig risk inför nästa år, även om det inte är huvudscenariot. Byggsektorn är en viktig hemmamarknad för industrin. Om efterfrågan från omvärlden viker samtidigt som byggandet i Sverige minskar kraftigt så utsätts delar av svensk industri för en tuff situation, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

Konjunkturrapporten innehåller även en specialstudie av fordonsindustrin. Unionens fordonsklubbar signalerar nu ett skifte i stämningsläget. Tillväxten i orderingången har bromsat in markant och försäljningsutsikterna har skruvats ner. Under tre års tid har fordonsbranschen räknat med fortsatt jobbtillväxt, men klubbarna tror nu att antalet anställda inte kommer öka under det närmsta halvåret.

Ökad konjunkturoro på världens tillväxtmarknader och ett eskalerande handelskrig är dåliga nyheter för fordonsindustrin. Den ekonomiska rutvecklingen i Kina är enligt fordonsklubbarna den viktigaste faktorn för hur det går med utlandsförsäljningen det kommande året.

– Samtidigt sker stora teknikskiften inom fordonsbranschen och det kommer vara en utmaning för företagen att klara av omställning av både teknik och affärsmodeller, säger Katarina Lundahl.

Unionen bedömer att Riksbanken höjer reporäntan redan i december. Samtidigt saktar jobbtillväxten in, vilket leder till att arbetslösheten stiger något under nästa år till i snitt 6,6 procent.

– Svensk ekonomi står inför stora utmaningar. Nästa regering måste genomföra reformer för att snabba på inträdet på arbetsmarknaden och minska kompetensbristen. Den behöver också reformera bostadsmarknaden så att det går att flytta dit jobben finns, avslutar Katarina Lundahl.

The post Unionens konjunkturprognos: Fordonsindustrin växlar ner appeared first on Byggkontakt.

Unionen bedömer att världsekonomin växer med knappt fyra procent i år och nästa, vilket innebär en snabbare tillväxt än under de senaste åren. Även världshandeln växer och närmar sig en ökning med fem procent i årstakt. När tillväxten åter tar fart kommer penningpolitiken att börja stramas åt.

Rysslands användning av energipriserna som politiskt påtryckningsmedel riskerar att drabba den så nödvändiga och ännu sköra uppgången i ekonomisk aktivitet i Europa. Många svenska företag har etablerat sig eller är på väg att etablera sig i Ryssland och dess närområde. En återgång till något som påminner om det kalla kriget riskerar att göra investeringar värdelösa.

– Krisen i Ukraina kan om den trappas upp utvecklas till något som åter tar Europa tillbaka i en recession. Stora delar av Europa, inklusive Sverige, är beroende av Ryssland för sin energiförsörjning, säger Gösta Karlsson, chefsekonom på Unionen.

Den låga prisökningstakten gör att hushållen förbättrar reallönerna betydligt trots en långsammare löneökningstakt. Unionen bedömer att detta kommer leda till en än starkare ökningstakt i hushållens konsumtion framför allt vad avser kapitalvaror som bilar.

Bilden av en uppgång i den ekonomiska aktiviteten styrks av Unionens branschbarometer. De klubbar som svarar på enkäten är i dag något mer positiva än för ett halvår sedan. Sysselsättningen bedöms av klubbarna bli fortsatt svag.

– Den höga arbetslösheten kräver satsningar som innebär ett nytt reellt kompetenslyft där enskilda ges möjlighet att förbättra sina faktiska kompetenser. Unionen vill också se investeringar i bostäder och infrastruktur för att konjunkturuppgången inte ska kvävas, säger Gösta Karlsson.

The post Unionen ser orosmoln över ljusnande ekonomi appeared first on Byggkontakt.

Sammanställningen av finansanalytikernas prognoser tyder på att trenden med börsbolagens fallande lönsamhet bryts under 2014. I stället väntas lönsamheten klättra cirka en procentenhet och därmed vara tillbaka på 2012 års nivå. Detta samtidigt som ökningstakten från föregående år gällande försäljningen förväntas bestå. Prognoserna om stigande lönsamhet och omsättning gäller för såväl bolagen inom tjänstesektorn som dem inom tillverkningsindustrin.

De positiva förväntningarna gäller oavsett storlek, även om prognoserna för de små bolagen sticker ut som extra positiva. I slutänden drivs förändringarna av att tillväxten stärks såväl i Sverige som på de viktiga marknaderna i Europa och i USA.

–        Med stigande lönsamhet ser vi att det finns utrymme för välkomna och nödvändiga investeringar i bolagen så att nya jobb kan skapas, säger Gösta Karlsson.

Bolagsindikatorn är Unionens sammanställning av finansanalytikers bedömningar av de enskilda börsbolagens utveckling. I detta fall cirka 1 500 prognoser av vilka de färskaste är daterade 2 januari i år. Börsbolagens centrala position i den svenska ekonomin gör att dessa bedömningar är en signal om tillståndet även för näringslivet och samhällsekonomin i stort. Rapporten görs två gånger per år.

Läs: Unionens bolagsindikator 

The post Unionen: Börsbolagen stärker sin lönsamhet 2014 appeared first on Byggkontakt.