Att allt fler unga känner sig ensamma kunde vi konstatera redan i höstas. Då svarade var fjärde att de upplever ensamhet, en ökning med 60% på bara fyra år (Boinstitutet och Ungdomsbarometern, mars 2020)

”Jag skulle ha jobbat, betalat min hyra på lägenheten och tagit tag i mitt körkort (måste betala allt själv) men tack vare Corona så har jag nästan inget jobb kvar = måste söka nytt. Men jag måste även ta tag i skolan och min hälsa så jag är sjukt stressad.” – Tjej, 19 år

Att unga mår dåligt i samband med coronapandemin är inte bara en ögonblicksbild. De upplever även en ökad stress över framtiden på längre sikt (38%), över sin ekonomi (36%), sina vänner (27%) och sin bostadssituation (21%).

Ensamheten störst i hemmet 

Hemmet är den plats som unga känner sig mest ensamma på (32%), och när unga själva får välja är en sänkt boendekostnad för att ha råd med sociala aktiviteter den viktigaste åtgärden för att minska ensamheten. Något som får allt större betydelse i den oroliga tid som ungdomsgenerationen befinner sig i nu och framåt. Att inte ha pengar till sociala aktiviteter med vänner är nämligen en av de främsta orsakerna till ungas ekonomiska stress.

– På Ungdomsbarometern har vi sett en oroande trend kring ungas mående, som påskyndats av coronapandemin. Att belysa den ökande ensamheten bland unga möjliggör för fler aktörer inom bostadsbranschen att bidrar till arbetet med att minska den, säger Sara Fröhling Lind, livsstilsexpert på Ungdomsbarometern

– Bostadsbranschen har en viktig roll att spela för att bidra till en välmående ungdomsgeneration och undvika försenat vuxenblivande, säger Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet

– Vid sidan av insatser som förbättrar ungas psykiska hälsa generellt finns det anledning att titta närmare på hur vi kan bygga och planera bostäder på ett sätt som motverkar ensamhet, säger Moa Andersson.

– Höga bostadspriser är en stressfaktor för unga som i regel tjänar mindre. I en situation med stigande arbetslöshet kan samhället vinna på att underlätta för den här gruppen att klara sina boendekostnader, säger Moa Andersson.

Fakta om undersökningen:

Intervjumetod: Onlineundersökning

Målgrupp: Ungdomar i Sverige mellan 15-24 år

Fältperiod: 20-22 maj 2020

Antal intervjuer: 513 st.

Fotnot: Uppgiften gymnasieelevers ensamhet är hämtad från Ungdomsbarometerns  onlineundersökning 6-13 maj 2020 där 1317 gymnasieelever intervjuats)

Läs hela rapporten här

Seminarium i Digitala Almedalen 

Se Ungdomsbarometerns projektledare och livstilsexpert Sara Fröhling presentera de nya reultaten samt höstens undersökning ”Ensam hemma” i webbsända Digitala Almedalen den 29 juni  Läs mer här​

The post Ensamheten ökar, unga mår sämre under coronakrisen appeared first on Byggkontakt.

Varje arbetsplats ska vara så säker att ingen skadas eller blir sjuk av sitt arbete. För att förbättra arbetsmiljön och främja hälsan hos sina försäkrade, arbetstagare som omfattas av kollektivavtalade försäkringar, arbetar AFA Försäkring aktivt med olika förebyggande insatser.

– Eftersom unga i arbetslivet är en viktig målgrupp för oss att jobba förebyggande med, har vi varit med och delfinansierat denna rapport där vi låter de unga själva tala om hur de ser på sitt arbetsliv. Förutom den här rapporten satsar vi, på uppdrag av arbetsmarknadens parter, 40 miljoner kronor på ett forskningsprogram, Ung i arbetslivet, där åtta projekt ur ett vetenskapligt perspektiv ska ta reda på hur unga kan få en hälsosam och bra etablering i arbetslivet, säger Helena Jahncke, chef för FoU-verksamheten på AFA Försäkring.

Den nya rapporten Generation jobb – ungas syn på jobb och arbetsmarknad 2020 är genomförd av analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence med delfinansiering från bland annat AFA Försäkring.

85 procent trivs bra på jobbet
Unga vill helst arbeta med människor, teknik och samhällsutveckling. Åtta av tio föredrar en tillsvidareanställning. Många framhåller vikten av ett meningsfullt arbete för att trivas på jobbet. I rapporten framkommer att unga kvinnor mår sämre på jobbet än män. De är också mer oroliga att förlora jobbet som en följd av coronakrisen. Undersökningen, som genomförts sedan 2014, visar att andelen unga som känner sig otrygga har ökat från 19 procent 2018 till 41 procent i år.

– Vi ser här att många av de unga i arbetslivet upplever en ökad otrygghet, men samtidigt uppger majoriteten att de trivs på jobbet. Hela 85 procent säger att de mår ganska eller mycket bra på jobbet. De flesta som trivs på jobbet förklarar det med att de har bra kollegor och en god arbetsmiljö. Just en inkluderande arbetsmiljö, där man blir inbjuden att få ta del av organisationens utveckling, verkar ses som den viktigaste delen i en organisationskultur för de unga, vilket vi ser som positivt, säger Helena Jahncke.

Mer information:
Ladda ner och läs hela rapporten Generation jobb – ungas syn på jobb och arbetsmarknad 2020 här. 
Undersökningen är genomförd av analys- och kommunikationsbyrån Insight Intelligence med delfinansiering av AFA Försäkring. Den är baserad på svar från 1 000 svenskar mellan 16 och 30 år, intervjuade under mars och april 2020 genom Sifos slumpmässigt rekryterade och riksrepresentativa webbpanel.
Läs mer om de åtta forskningsprojekten inom ramen för FoU-programmet Ung i arbetslivet.​

The post Unga i arbetslivet – ökad otrygghet men stor trivsel på jobbet visar ny rapport appeared first on Byggkontakt.

93 procent av fastighetsmäklarna i Stockholm bedömer att det är de unga förstagångsköparna som drar det kortaste strået på dagens bostadsmarknad. Motsvarande siffror för Göteborg och Malmö är 80 respektive 78 procent. I både Göteborg och Malmö är det de ensamstående med barn som toppar listan, följt av de unga. I botten av listan i alla tre storstadsregioner hamnar äldre som säljer villan, de har det inte lika svårt som andra grupper.

–  Jag tar mig friheten att tolka resultatet så här: skiljelinjen mellan insiders och outsiders är allra tydligast i Stockholm där priserna också är högst, vilket påverkar den unga generationen som ännu inte etablerat sig. Alla andra som redan är inne på bostadsmarknaden, och
framförallt de som varit med under uppgången, påverkas inte i lika hög grad av vare sig kontantinsats eller amorteringskrav. Förutsatt att du inte separerar, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

–  De äldre som vill sälja villan har det, enligt fastighetsmäklarna, inte lika svårt jämfört med de unga och de som separerar. Man ska komma ihåg att undersökningen ställer grupperna mot varandra, och självklart finns det äldre som upplever att de har problem med att flytta. Vi verkar ha byggt en bostadsmarknad anpassad efter två inkomster, samtidigt som Sverige har flest andel singelhushåll i världen. Det är anmärkningsvärt och konstigt, avslutar Claudia Wörmann.

Vilken grupp anser du har det svårast på bostadsmarknaden just nu? Med svårt menas att hitta/ha råd med ett boende som passar.

Fakta om SBAB:s Mäklarbarometer

SBAB:s Mäklarbarometer är en kvartalsvis enkät till 220 fastighetsmäklare i StorStockholm, StorGöteborg och StorMalmö som genomförts sedan 2005. Den görs av Origo Group på uppdrag av SBAB. Den senaste enkäten gjordes från 16 till 30 september. Mäklarbarometern presenteras senare i oktober.

The post Unga och ensamstående har det svårast på bostadsmarknaden appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: AdobeStock

Drygt sju av tio unga tjänstemän har någon gång köpt en bostad. Av de som köpt en bostad i Stockholm har så många som två av tre fått ekonomisk hjälp av familj eller närstående för att genomföra köpet. Det visar en ny undersökning om hur unga tjänstemän mellan 18-36 år ser på arbetsliv och bostäder som Novus gjort på uppdrag av Unionen.

– Stränga kreditregler och höga priser i Stockholm gör att det är otroligt svårt för unga och nyutexaminerade att flytta dit där många av de nya jobben skapas. Det är skadligt för svensk ekonomi. Det är orimligt att möjligheten att få arbete och bostad är beroende av föräldrarnas ekonomi, säger Katarina Lundahl.

– För att fler unga ska kunna köpa en bostad behöver nya bostäder som produceras byggas billigare, kreditrestriktionerna ses över och kravet på kontantinsats sänkas för unga som har ett bosparande, menar Katarina Lundahl.

Vanligt att avstå från att ens försöka att söka jobb på grund av bostadsbrist

Undersökningen visar även att många unga upplever att det är så svårt att hitta en bostad att de helt enkelt avstår från att ens försöka att söka ett jobb på annan ort.

Nästa var fjärde ung tjänstemän har någon gång låtit bli att söka ett jobb på grund av svårigheter att hitta bostad på annan ort. Bland unga tjänstemän som tjänar mindre än 30 000 kr i månaden är andelen ännu högre. Där har så många som var tredje avstått från att söka ett jobb för att det är svårt att hitta någonstans att bo.

En av tjugo uppger i undersökningen att de någon gång varit tvungna att tackat nej till ett jobberbjudande på grund av bostadsbristen.

– Risken är uppenbar att unga vuxna inte kommer vidare i karriären. Det drabbar individen, men det men gör också att företagen i Stockholmsregionen går miste om viktig kompetens och att tillväxten hämmas. Det är hög tid att politikerna prioritera att lösa problemen på bostadsmarknaden, säger Katarina Lundahl

Unga tjänstemän 2019: arbetslivet och bostäder

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Syftet med undersökningen är att få en bild av hur tjänstemän 36 år eller yngre ser på sitt arbetsliv kopplat till bostad. Antalet respondenter: 1017. Deltagarfrekvensen är 59 procent.

The post 2 av 3 unga som köpt bostad i Stockholm har fått ekonomisk hjälp av föräldrar appeared first on Byggkontakt.

I landets två största städer med de största grupperna av unga vuxna, Stockholm och Göteborg, saknar 80-90 procent av ensamboende unga möjlighet att köpa en nybyggd enrumslägenhet. Detta är samma marknader där köerna för en hyresrätt är som allra längst. Det visar den undersökning som Evidens gjort på uppdrag av Riksbyggen.

– Riksbyggen presenterar idag principer för en statlig bolåneform – ett Ungbolån, inspirerat av det sedan länge etablerade studielånssystemet. Genom Ungbolånet skapas en möjlighet för unga att investera i ett eget boende till en rimlig kostnad. Ungbolånet kommer att ge många unga vuxna ett tryggt inträde på bostadsmarknaden långt tidigare än vad dagens villkor ger möjlighet till, säger Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad

Snitthyran i riket för en enrummare på andrahandsmarknaden ligger strax under 11 000 kronor. I Storstockholm, där andrahandshyrorna är som högst, kostar samma lägenhet ytterligare cirka 3 000 kronor per månad. En bostadsrätt blir betydligt billigare över tid. För knappt 7 000 kronor i månaden kan en Stockholmare bo i en enrums bostadsrättslägenhet med motsvarande läge och standard som andrahandslägenheten.

Kostnaden för att bo i en andrahandslägenhet jämfört med en bostadsrätt är alltså nästan dubbelt så högt i huvudstadsområdet. Pengar som en ung vuxen hade kunnat lägga på amortering läggs nu istället i fickorna på andrahandsmarknadens hyresvärdar. Bostadsmarknaden riskerar därför att bli en fattigdomsfälla för tusentals unga vuxna.

En välbalanserad bostadsmarknad är en grundförutsättning för att det ska finnas bostäder där jobben finns. Det är inte samhällsekonomiskt effektivt att unga vuxna lägger mer än 10 000 i månaden på ett andrahandsboende när de istället kan spara, investera och konsumera. När det allmänna studiestödet infördes för mer än 50 år sedan bedömdes det vara samhället till godo att alla, oavsett ekonomisk förmåga, hade möjlighet att skaffa sig en högre utbildning. Stödet kom att delas ut som långsiktiga lågräntelån, under tillsyn av Centrala Studiestödsnämnden. Samma princip kan appliceras på dagens bostadsmarknad.

Ett statligt subventionerat bolån kan utformas enligt sju grundprinciper:

1. Lånet riktar sig till unga vuxna i åldern 18-35 år
2. Ett eget kapital krävs om minst 5 %
3. Ungbolånet utgör maximalt 10 % av marknadsvärdet med ett tak på 300 000 kr per person
4. Lånet är amorteringsfritt i maximalt fem år
5. Banker och bolåneinstitut kan även fortsättningsvis bevilja lån upp till 85 % av marknadsvärdet
6. Räntan på lånet utgörs av statens upplåningskostnad plus avgiften för administration (i likhet med studiestödet). Räntan är inte avdragsgill.
7. Amorteringskrav två, som innebär en extra procents amortering om lånet överskrider bruttoinkomsten med 450 procent, ska inte tillämpas.

Till skillnad från andra varor är boende inte något som kan väljas bort. Ett statligt garanterat stöd för unga vuxna som köper sin första lägenhet skulle inte enbart underlätta etableringen av en mycket stor grupp, det skulle även gynna den totala samhällsekonomin.

The post Ungbolån – Riksbyggens förslag för att lösa unga vuxnas boendesituation appeared first on Byggkontakt.

Från vänster: Jonatan Lund, William Strandberg och Victor Stenström på Älvsjö-mässan för ungt företagande.

För att knyta kontakter och bygga ett nätverk med näringslivet i Sundsvall kontaktade de tre killarna ett antal företag, och på Ramirent fick de tidigt en bra kontakt i Mikael Billström, kundcenterchef på Ramirent i Sundsvall.

Ramirent har agerat näringslivskontakt, coach och bollplank till UF-företaget, som idag går under namnet Vestigo Security, men som inom kort kommer att omvandlas till ett aktiebolag och därmed byta företagsnamn.

– Det finns många sätt att stötta ungt företagande, säger Mikael Billström, kundcenterchef för Ramirent i Sundsvall.

– I mitt fall har jag beskrivit hur uthyrningsbranschen och byggbranschen fungerar, agerat bollplank kring Willams, Victors och Jonatans idéer och tankar, och samtidigt coachat grabbarna som de unga, drivna och hungriga entreprenörer de är, både kring deras produkt och som företagare.

– Viktigt är förstås också att använda sitt nätverk – att slussa unga, drivna entreprenörer till kontakter som i sin tur kan hjälpa dem vidare på olika sätt, säger Mikael Billström.

William Strandberg, som är VD för UF-företaget Vestigo Security, ser stora utvecklingsmöjligheter.

– Det känns spännande. Vi har bevakat marknaden under en längre period och upptäckt att det finns ett stort behov av en ny stöldskyddslösning för att minska stölderna ute på byggplatserna, säger William.

– Marknadspotentialen för stöldskydd i byggbranschen är enorm, konstaterar Victor Stenström, ekonomiansvarig på UF-företaget Vestigo Security.

– Varje år försvinner ett värde av cirka hundra miljoner kronor från svenska byggarbetsplatser – enbart i stulna verktyg. Chansen att få tillbaka de stulna verktygen är dessutom näst intill obefintlig. I dagsläget håller vi på att färdigställa affärsmodellen och pussla ihop alla bitar i tillverkningen, så vi siktar på att lansera den första stöldskyddslösningen i sommar, säger Victor Stenström.

– På Ramirent tycker vi att det är otroligt viktigt med ungt, utvecklingsorienterat företagande, så det har verkligen varit givande och inspirerande att få följa dessa tre ungdomars produkt- och företagsutveckling, säger Mikael Billström.

– Att killarna på Vestigo Security utvecklar och framställer spännande lösningar för att minska stölder ute på byggarbetsplatserna är förstås särskilt intressant för Ramirent. Därför vill vi gärna försöka hjälpa till på de sätt vi kan, avslutar Mikael Billström.

Vestigo Security har nyligen blivit antaget som inkubatorföretag hos Bizmaker och som tidigare nämnts håller alltså ungdomsföretaget på att omvandlas till ett aktiebolag med ett nytt företagsnamn. Genom hårt arbete, gott stöd och tre vunna priser i SM-kvalificerande kategorier på den regionala mässan i Sundsvall har Vestigo Security kvalificerat sig till SM i Ung företagsamhet. Den avgörande kampen om det svenska mästerskapet hålls på Älvsjömässan, som idag tisdagen den 7:e maj, är inne på sin andra och sista dag.

The post Ramirent stöttar unga entreprenörer appeared first on Byggkontakt.

Så vad är co-living? Enligt COLIVEs medgrundare och vice VD Katarina Liljestam Beyer påminner det om ett student/kollektivboende med skillnaden att det utformats med en tydlig ambition om att främja social gemenskap och boendekvalitet, sett till både fysisk miljö, service och matchning av hyresgäster för minskad friktion. Inspirationen kommer från så kallade hacker houses i USA där boendeformen är mer utbredd än i Sverige.

– Avsikten är att matcha ihop hyresgäster som kan fungera bra tillsammans. Vi har också lagt vikt vid att utforma delningsbostaden med bra sociala ytor för umgänge men även jobbat med att minska risken för friktion mellan våra ”colivers”, exempelvis genom att städning av gemensamma utrymmen ingår i hyran, säger Katarina Liljestam Beyer, vice VD för COLIVE.

På COLIVE LAB på Södermalm i Stockholm kommer under maj månad flytta in 11 personer, som valts ut bland tusen sökande. De boende är mellan 20 och 35 år, en målgrupp som i regel har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden.

– Vi har själva barn som kommer behöva någonstans att bo i framtiden, samtidigt ser vi en kraftig urbanisering, bostadsbrist och en utbredd ensamhet i våra städer, där COLIVE kan vara en del av lösningen, säger Katarina Liljestam Beyer.

Genom att man delar utrymmen går det att pressa hyrorna, menar Jonas Häggqvist, medgrundare och VD av COLIVE, som har ambitionen att pressa hyran till 6000 kr – där el, försäkring, wifi och städ ingår i hyran. En stor del av projektet handlar även om den digitala plattformen, som förutom automatiserad matchning skall göra det enkelt att sköta allt kring boendet via sin mobiltelefon, exempelvis att hyra möbler.

Men vad tycker branschen och de unga själva om konceptet?

– Kan man hålla hyresnivån till 6000 kr så är det ett bra komplement för unga på bostadsmarknaden, kanske inte om man är student men för dem som har ett jobb, säger Björn Lindgren, förbundschef för föreningen Jagvillhabostad.nu.

– Dagens och morgondagens bostadskonsumenter har delvis andra krav på sitt boende än gårdagens. Colive är ett exempel på den utveckling av nya boende- och upplåtelseformer som är så nödvändig för att möta det. Men innovation och förändring måste också uppmuntras av lagstiftning och organisationer på bostadsmarknaden, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef, Fastighetsägarna Sverige.

– Allt som kan mildra bostadsbristen och utveckla hyresrätten är positivt, förutsatt att reglerna i hyreslagstiftningen följs. Än så länge är det för tidigt att säga exakt vilka de hyresjuridiska konsekvenserna blir men vi ser hoppfullt på den här sortens initiativ, säger Johan Mirtorp, Förbundsjurist, Hyresgästföreningen.

– Med tanke på den stora bostadsbristen i storstadsregionerna och svårigheterna att komma in på bostadsmarknaden tror jag att denna boendeform har en bra framtid. Det är flexibel och social, vilket jag tror kan attrahera en stor målgrupp, säger Therese Nerlund, bostadspolitisk expert och bitr. exploateringschef, Wallenstam.

– Delningslägenheter är ett jättebra tillskott till vår bostadsmarknad. Det viktigaste är att de blir en bra områdesspridning av dem så att de även gynnar svagare ekonomier – men det verkar vara Colives avsikt. Målet om max 6000kr per boende är bra. Det som är extra intressant är ju det sociala experimentet med att föra samman olika personligheter och ”förvalta” sammansättningen. Spännande, säger Viktoria Walldin, socialantropolog, White Arkitekter

– Det är välkommet med en nytänkande aktör som riktar sig till unga och erbjuder en attraktiv boendeform som inte kräver kapitalinsats och som dessutom är ett alternativ för de som inte vill bo ensamma, säger Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet. 

The post Är co-living lösningen på bostadsbristen för unga? appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Länsförsäkringar / Porträtt på Kristina Ström Olsson som är Hälsostrateg på Länsförsäkringar

– Idag ser vi höga nivåer på sjukskrivningar, och den vanligaste förklaringen till sjukfrånvaro är psykisk ohälsa, även i de yngre åldersgrupperna. Det gäller såväl chefer som medarbetare. Studier från Världshälsoorganisationen (WHO) visar att psykisk ohälsa och livsstilsrelaterade sjukdomar är det som år 2030 kostar mest inom sjukvården, även globalt. Det drabbar individer, företag och samhällsekonomin hårt om vi inte vänder skutan nu, säger Kristina Ström Olsson, Hälsostrateg på Länsförsäkringar.

På dagens arbetsmarknad är det en större andel av de yngre som anställs i tjänsteföretag, där det inte är lika vanligt med kollektivavtal eller andra privata trygghetslösningar. Många av de mindre företagen saknar också ett hälsofrämjande arbetsmiljöarbete.

– Det kan bli oro och stress för en arbetsgivare som känner sig osäker på om hen kan tillgodose de anställdas behov av personanpassat stöd vid psykisk ohälsa. Dessutom kan ett mer flexibelt arbetsliv både bidra till hälsa och skapa oro hos de anställda. Hur som helst så får individen ett större ansvar att ta reda på vilket skydd man har genom sin anställning och att själva kunna sätta gränser. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete är ett bra verktyg för att förebygga ohälsa och för att tidigt kunna göra insatser i personalgrupper eller hos enskilda medarbetare. Likaså måste man själv ha koll på om arbetsgivaren erbjuder tjänstepension och andra lösningar för att trygga ekonomin, såsom sjuk- och olycksfallsförsäkringar, säger Kristina Ström Olsson.

Tips för ett hållbart arbetsliv:

• Se till att du omfattas av kollektivavtalade eller privata försäkringar som ger ekonomisk trygghet om något oförutsett inträffar. Kolla upp om din arbetsgivare gör pensionsavsättning till dig annars bör du se över om du kan kompensera för detta privat. Det är även viktigt att arbetsgivaren har säkerställt ett oberoende expertstöd om du som anställd behöver hjälp med att förebygga ohälsa eller rehabiliteras tillbaka till god hälsa.
• Ta hand om dig. Ge dig tid att reflektera över din arbetssituation och ditt livspussel i stort. Våga säga nej. Prioritera sömn, vardagsrörelse, sund kost och gemenskap.
• Bidra till en hälsofrämjande kultur genom att se och uppmuntra dina kollegor och genom att våra prata och våga fråga.

The post Hur ska unga orka jobba till 70 år? appeared first on Byggkontakt.

På arbetsmarknaden är unga nybörjare och har en sämre riskmedvetenhet. Därför kan de i vissa fall vara mer utsatta för arbetsolyckor. I maj tidigare i år presenterade AFA Försäkring en rapport om arbetso¬lycksfall bland unga inom industrin och byggbranschen. Där konstaterades att unga har högre risk för vissa typer av arbetsolycksfall än äldre. Detta väckte ett intresse för ytterligare fördjupning i statistiken över unga i arbetslivet.

– Unga är en viktig grupp på arbetsmarknaden och därför redovisar vi nu aktuell statistik över arbetsolycksfall bland unga på hela arbetsmarknaden och inte bara inom industrin och byggbranschen. I den nya rapporten finns även sjukskrivningar med, säger Mats Åhlgren, statistiker på AFA Försäkring som tillsammans med kollegan Andreas Ek presenterar rapporten den 5 oktober.

– Unga är generellt friskare och mer sällan långvarigt sjukskrivna än äldre, men i dagens debatt talas det ofta om den psykiska ohälsan bland unga. Därför tittar vi i denna rapport bland annat närmare på utvecklingen för långa sjukskrivningar med psykisk diagnos, säger Andreas Ek.

Trend kring psykiska diagnoser bland unga bruten

De tre diagnosgrupperna förstämningssyndrom, reaktion på svår stress och ångestsyndrom står sammantaget för omkring 90 procent av alla långa sjukfall med psykisk diagnos. I gruppen unga är psykiska diagnoser den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro.

– Vi kan se att andelen psykiska diagnoser bland unga har ökat över tid, men en intressant sak är att den trenden och utvecklingen nu tycks vara bruten, säger Andreas Ek.

Unga i åldersgruppen 16–29 år har en lägre risk att bli långvarigt sjukskriven jämfört med åldersgruppen 30–64 år. När det gäller psykiska diagnoser har unga en högre andel ångestsyndrom och en lägre andel reaktion på svår stress jämfört med åldersgruppen 30–64 år. Andelen reaktion på svår stress har däremot ökat över tid för båda åldersgrupperna.

Yrkesgrupper där unga har en överrisk

Några yrkesgrupper som utmärker sig är bygg och industri bland unga män och försäljning inom handel och restaurang och storkök bland unga kvinnor.

– Deras skaderisk är högre eller likvärdig med dem i den äldre gruppen. Generellt annars är att de yngre har en lägre risk för allvarliga skador än de som är i åldersgruppen 30–64 år, säger Mats Åhlgren.

Unga oftare utsatta för rån än äldre

Rån är den händelse som yngre drabbas av i högre utsträckning än äldre. För unga kvinnor sker 75 procent av rånen i yrkesgruppen försäljare inom handel, medan 11 procent är inom restaurangverksamhet. För män sker 62 procent av rånen i gruppen försäljare inom handel.

– Statistiken visar att unga oftare är utsatta för rån än äldre. Hot och våld är något vi vill fördjupa oss i ytterligare. Därför planerar vi att ta fram en rapport om detta som kommer att presenteras i början av december i år, säger Mats Åhlgren.

Vill förebygga arbetsskador – därför sprids rapporterna

– Genom att sprida rapporter som utgår från vår skadedatabas hoppas vi kunna bidra i arbetet med att förebygga arbetsskador och ohälsa, säger Andreas Ek.

För att göra informationen från AFA Försäkrings skadedatabas tillgänglig för alla presenteras varje år aktuell statistik i rapporten Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro och fyra stycken ämnesspecifika delrapporter. Rapporten om unga i arbetslivet är den tredje delrapporten som presenteras under 2018.

The post Ny rapport om unga i arbetslivet appeared first on Byggkontakt.

En verklighet där lägenheter i Stockholms innerstad är förunnat de som har sparat i flera år eller vars föräldrar går in för att betala och stå på lånen. I en verklighet där majoriteten av kommunerna, och däribland studentstäderna, har ett fortsatt underskott på bostäder. Unga tvingas därför tacka nej till såväl arbete som studier, vilket i sin tur hindrar tillväxten för svenska företag och det kostar samhället oerhörda pengar.

Bostadsbrist och ökad segregation har därmed blivit vardag för våra unga. Så – med en pågående valrörelse och riksdagsvalet inom räckhåll – vad är lösningarna för en ljusare framtid på bostadsmarknaden?

Först och främst, det är dags att vi öppnar ögonen ordentligt och ser till det fundamentala problemet: vi måste skapa en välfungerande bostadsmarknad.

Detta är något många kan skriva under på. Samtidigt är bostadspolitiken komplex till den grad att de flesta politiker är rådvilla kring lösningar. En brist på konflikt mellan partierna leder dessutom till brist på såväl konstruktiva diskussioner som innovativa lösningar. I stort sett används samma verktyg som så många gånger förr. Ett exempel är det skärpta amorteringskravet som ytterligare försvårar de ungas situation på bostadsmarknaden.

Det byggs mer i Sverige än det gjorts på flera år, men många av de nyproducerade bostäderna har hyror och priser som få unga har råd med. Vi måste därför öka differentieringen av befintliga boendeformer. I andra länder ser vi att alternativa bostadslösningar ökar allt mer. Det är allt från bostadshotell och community living till bostäder finansierade genom delningsekonomi och crowdfunding. Men tror vi fortsatt på att majoriteten på ett traditionellt sätt ska äga sina egna bostäder måste vi utforska andra politiska verktyg.

En stor orsak till den ihållande problematiken är hyresregleringen. Sverige är fortfarande hårt reglerat och det är främst de unga som påverkas. Genom att införa marknadsmässiga hyror skulle fler hyresrätter byggas eftersom det blir mer värt att bygga dem. Det skulle öka flyttkedjorna. Därför bör reavinstskatten som hämmar flyttviljan också sänkas eller tas bort. Samtidigt som ett införande av fastighetsskatten och en utfasning av ränteavdraget bör övervägas.

Om vi tillsammans blundar mindre och öppnar upp för mer innovationskraft i svensk bostadspolitik är jag övertygad om vi snart kommer att vara på väg mot en ljusnande framtid.

Tanja Ilic, VD på Svensk Fastighetsförmedling

The post Svensk Fastighetsförmedling: ”När ska vi sluta blunda och istället förbättra ungas bostadssituation?” appeared first on Byggkontakt.