Hotellet och casinot Trump Taj Mahal låg i mitten av den berömda strandpromenaden i Atlantic City, New Jersey. Med sin excentriska arkitektur och gigantiska storlek dominerade byggnaden strandpromenaden med sitt indiska tema som genomsyrade allt från exteriör till personalens klädsel. Byggnaden hade 51 våningar och utsidan var dekorerad med flera lökformade kupoler i guld samt minareter. Väggarna på hotellet var vita, medan minareterna hade godisliknande färger som lila, rosa och grönt med guldränder. Helhetsintrycket gjorde att byggnaden passade bättre in i en temapark än i verkliga Indien.

Vägen till casinot hade en entré som markerades av enorma grindar med vita gulddekorerade elefanter i gjuten sten på varje grind. Varje elefant vägde två ton. Entrén hade även en stor, överdådig fontän som välkomnade besökarna. Utanför casinot hängde det en spektakulär skylt som kombinerade lökformade kupoler, neon och guld.

Tema: ett indiskt furstepalats

Inuti casinot fanns det enorma mängder speglar och överdådiga ljuskronor som sken över de gigantiska utrymmena innanför väggarna. Hotellet hade över 1200 rum, varav 980 var standardrum och resten var sviter. Guld, marmor, sammet och mörka träslag dominerade i sviterna, medan standardrummen hade mer avskalad dekor. Inuti byggnaden fanns det 5300 parkeringsplatser, en terminal med 22 parkeringar för bussar, 12 restauranger, en arena med 5500 säten, ett mässcenter och 17 datoriserade incheckningsdiskar. Casinot var lika stort som fyra fotbollsplaner och hade 3787 slotspel, 132 traditionella bordsspel och 71 pokerbord. Flera av slotmaskinerna som fanns på casinot går även att spela idag genom ett listat casino på casinowings.se/casino-med-bankid/, men en del slotmaskiner var specialtillverkade för Trump Taj Mahal.

Det var den lokala arkitekten Francis X. Dumont som skapade Trump Taj Mahal och när hotellet öppnade var han 34 år gammal. Enligt Francis skulle byggnaden aldrig efterlikna Taj Mahal, utan ett indiskt furstepalats. Vid samma tidpunkt som casinot invigdes uttalade sig Francis X. Dumont till pressen:

– Furstarnas palats var kända för sina otroliga fester, fantastiska dekorationer och utsökt mat och det är något som jag hoppas att Taj Mahal kommer att bli känt för. Men palatsen var till för en liten minoritet – det här är till för alla som vill komma.

För att skapa rätt känsla hälsades besökarna välkomna av entrépersonal som var klädda i svallande lila dräkter med fjäderprydda turbaner och magdansöser i lobbyn. Det fanns även flera indiska restauranger och allt från maten till möblerna var en del av arkitekturen.

Såldes med förlust

Trump Taj Mahal byggdes för 1,2 miljarder dollar, men det blev tyvärr inte den vinstaffär som Trump hade hoppats på. Redan efter ett år gick det i konkurs som orsakades av alla lån Trump tog för att bygga det. Han ruinerade hotellet två gånger och sålde det sedan till miljardären Carl Icahn år 2009. Icahn spenderade 100 miljoner dollar på att återuppliva casinot, men efter den längsta arbetarstrejken i Atlantic Citys historia år 2016 bestämde han sig för att lägga ner verksamheten. Då hade han förlorat 350 miljoner dollar på bara några år.

Indianstammen Seminole köpte sedan casinot år 2017 för enbart 50 miljoner dollar. Seminole äger varumärket Hard Rock och spenderade 500 miljoner dollar på att helrenovera hotellet. Det tog enbart åtta månader och idag finns det inget spår kvar efter byggnadens tidigare ägare. Både exteriör och interiör har numera en mer avskalad estetik, med märkets karaktäristiska gitarrer och logotyper som dekorationer istället för indiska influenser. När Hard Rock Casino Atlantic City öppnade sommaren 2018 blev det tydligt att märket har satsat på en toppmodern inredning. Istället för mängder med kristallkronor som dekorerade Trump Taj Mahal är stora tv-skärmar upphängda där det spelas upp klipp med stora rockstjärnor och deras musik.

The post Den kontroversiella byggnaden Trump Taj Mahal appeared first on Byggkontakt.

Företagens slutsats är att det svenska näringslivet påverkas negativt och det finns en oro för framtida handelskrig. 

De företag som svarat på Stockholms Handelskammares enkät sysselsätter tillsammans 300 000 människor och omsätter 700 miljarder kronor.

På frågan om man uppfattar att andra företag i näringslivet har eller kommer att påverkas negativt av USA:s handelskonflikter blir medelvärdet för svaren 4,05 på en skala där 1 innebär ”ingenting alls” och 5 innebär ”jättemycket”.

– Det är tydligt att företagen är bekymrade över Trumps agerande som riskerar att skapa fullskaligt handelskrig. Konflikter som leder till handelshinder slänger grus i företagens maskineri. Detta är särskilt problematiskt för Sverige och huvudstadsregionen nu när konjunkturen vänder nedåt, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Gällande risken för att handelskonflikten eskalerar ytterligare ger svaren ett medelvärde på 3,7 på den femgradiga skalan.

– Företagen är oroade för att Trump förvärrar handelskonflikterna och försvårar för företagen att göra affärer. Det är viktigt att den nya svenska regeringen står upp för frihandeln men samtidigt fokus ligga på regeringen agerar för att förbättra Sveriges konkurrenskraft genom modiga reformer på hemmaplan. Bostadsmarknaden behöver förbättras i grunden, det behövs smarta investeringar i infrastruktur och kompetenskrisen behöver lösas, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Stockholms Handelskammare har tillfrågat 60 av sina största medlemsföretag. Totalt svarade 19 företag (svarsfrekvens: 31 procent).

The post Storföretag negativa till Trumps första två år appeared first on Byggkontakt.

Den 1 maj meddelade Donald Trump att USA skjuter upp beslutet om tullar på stål och aluminium för EU, till den 1 juni. De långa förhandlingarna med EU-kommissionen strandade och det stod idag klart att parterna inte kommer överens.

Den svenska stålindustrin vill se permanenta undantag för de 25-procentiga ståltullarna och kritiserar dagens beslut från USA.

Det är ett dåligt beslut för handeln generellt. Vi behöver mer frihandel och mindre protektionism i världen, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

– Tullarna har begränsad påverkan på de svenska företagen eftersom de är väldigt nischade på specialstål som USA behöver. Dessutom har flera av de svenska stålföretaget produktion i USA och drabbas därför inte direkt av tullarna, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

Det råder en överproduktion på den globala stålmarknaden. Överproduktionen kommer från Kina som idag producerar hälften av allt stål i världen.

– Det är egentligen överproduktionen av stål som är problemet för den amerikanska stålindustrin. Därför borde USA och EU gå samman för att få till en bra hantering av den och Kinas prisdumpning på stålmarknaden, säger Mathias Ternell.

Jernkontoret har liksom Eurofer, den europeiska branschorganisationen, förespråkat skyddsåtgärder mot en eventuell överimport till EU som följd av USA:s ståltullar.

– Även om svensk stålindustri inte drabbas särskilt hårt av tullarna på företagsnivå så ser vi med oro på de ändrade handelsflöden som sker när USA reser en tullmur mot omvärlden. En översvämning av stål till Europa pressar ner priserna och därför bör EU införa tullkvoter som skyddar oss mot en överimport, säger Mathias Ternell.

The post Svensk stålindustri kritiserar ståltullar appeared first on Byggkontakt.

– Det här är ett steg i fel riktning. Vi behöver mer frihandel, inte mindre, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

Bilden: Mathias Ternell och Bo-Erik Pers

Svensk stålindustri exporterar cirka 10 % av sina produkter till USA. Det motsvarar cirka 4 miljarder svenska kronor.

– På sikt hoppas vi få undantag för våra svenska specialprodukter som USA behöver och som inte tillverkas i USA, säger Mathias Ternell, handelspolitisk direktör på Jernkontoret.

Mathias Ternell, handelspolitisk direktör, och Bo-Erik Pers, vd. Foto: Pia Nordlander/BildN.

Stålindustrin sysselsätter drygt 15 000 personer i Sverige. Med underleverantörer och kringliggande verksamhet sysselsätter stålindustrin cirka 45 000 personer. Omkring 90 % av stålindustrins produkter exporteras till ett värde av 41 miljarder kronor. Majoriteten av svenska stålprodukter är starkt nischade specialstål.

Donald Trump motiverar sitt förslag på nya tullar på stål och aluminium med flera år av ojuste handel som drabbat USA:s stålföretag hårt. Ståltullarna innebär att många som idag exporterar stål till USA behöver sälja sina produkter någon annanstans. Detta innebär en risk för en importflod och ett överutbud på den europeiska marknaden. Redan idag finns tillfälliga tullar mot enskilda produkter både i USA och EU.

– Jag hoppas att EU-kommissionen svarar och agerar snabbt, säger Bo-Erik Pers.

The post Stålindustrin kritisk till USA:s ståltullar appeared first on Byggkontakt.