Coronapandemin har stöpt om hur vi lever, arbetar och umgås, men även hur vi konsumerar. Social distansering och hemmakontor har gjort intåg i våra liv och banat väg för e-handeln som nått nya höjder. En ny undersökning från last- mile aktören Best Transport visar att pandemin fått över hälften av svenskarna, 53 procent, att snarare handla online än i fysiska butiker. Och nära var tredje svensk uppger att de i väldigt hög utsträckning eller helt och hållet har valt att handla online istället för i fysiska butiker under pandemin.

Sett över riket har lika många svenskar valt att få sina leveranser till ombud som hela vägen hem till dörren under pandemin. I Stockholms- och Malmöregionen dominerar däremot hemleveranserna, hela 41procent av Stockholmarna och 32 procent av Malmöiterna har enligt undersökningen föredragit leverans hem till dörren.

– Det vi bevittnat under året är att e-handeln och hemleveranser vinner allt mer mark, i en än högre accelerationstakt än tidigare. För att lyckas kommer ett vattentätt och smidigt samarbete mellan e-handelsaktörer och transportaktörer vara bärande. Som transportaktör har året hittills varit fartfyllt och i perioder har vi haft Black Friday-nivåer på leveransvolymerna. Nu stundar årets två stora e-handelshögtider, Black Week och julhandeln, och vi kommer under denna period se ännu tydligare att konsumtionsmönstren blivit mer digitala, säger Niklas Knight, VD på Best Transport.

Förändrade shoppingvanor – kläder klickas hem mest
När Best Transport i februari i år undersökte vad svenskarna uteslutande kunde tänka sig att köpa online dominerade böcker och läkemedel. Under året har andra undersökningar och statistik från olika aktörer visat att e-handlandet av mat och dryck samt byggvaror vuxit kraftigt under pandemin. I last mile-aktörens nya undersökning står det dock klart att svenskarna upplever att coronapandemin har fått dem att i högre utsträckning handla kläder online, tätt följt av läkemedel. Att svenskarna nu låtit provrummet flytta in i hemmet kan dock innebära fler returer.

– Vi undersökte svenskarnas konsumtionsmönster innan pandemin och nu även mitt under den och ser en intressant förändring. Pandemin har fått svenskarna att i högre utsträckning klicka hem varor som man tidigare kanske gärna ville prova först, såsom kläder och skor. Att butikernas provrum på riktigt har flyttat in i människors hem gör dock att antalet returer väntas stiga som en följd av att plagg beställs hem i flera storlekar. För att minska antalet returer rekommenderar vi våra kunder digitala verktyg för att mäta storlekar, något vi sedan tidigare vet skulle få svenskarna att dra ner på antalet  returer, avslutar Niklas Knight.

Topplista – detta handlar vi i högre grad online under pandemin
1. Kläder 34 %
2. Läkemedel 31 %
3. Hälso- och skönhetsprodukter 24 %
4. Mat och dryck 21 %
5. Skor 16 %

Om undersökningen i september/oktober
Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov. Under perioden 29 september – 1 oktober 2020 har sammanlagt 1 005 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18+ år i Sverige.

The post Så har svenskarnas online-shopping ändrats av pandemin appeared first on Byggkontakt.

SBAB Booli Housing Market Index (HMI) är ett bostadsmarknadsindex som speglar läget i nyproduktionen av olika bostadstyper i alla de områden i Sverige där det finns tillräcklig försäljningsstatistik. Indexet mäter hur utbudet av nya bostäder och priserna på dessa förhåller sig till efterfrågan med hänsyn tagen till bland annat hushållens köpkraft på respektive ort och flyttmönster.

Ett index inom spannet 0,5–1,5 tolkas som en marknad som är i balans. Ett index som överstiger 1,5 tolkas som att nyproduktionsvolymen är tydligt större än hushållens efterfrågan. Ett index som understiger 0,5 innebär att utbudet av nya bostäder är tydligt mindre än hushållens efterfrågan.

– SBAB Booli HMI visar att det för Sverige som helhet och i genomsnitt för våra tre storstadslän under det tredje kvartalet 2019 var balans för samtliga upplåtelseformer totalt sett. I Uppsala och Järfälla låg utbudet av nya bostadsrätter dock tydligt över efterfrågan. Även i Malmö och Göteborg kommun samt Örebro och Jönköping ser vi tecken på ett visst överutbud av nya bostadsrätter. Trenden det senaste året i framförallt Malmö och Göteborg kommun för nya bostadsrätter ser inte lovande ut, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Umeå och Norrköping är två orter där det ser betydligt ljusare ut för nyproduktionen av bostadsrätter. Generellt sett är nyproduktionsläget också bättre för småhus än för bostadsrätter på de flesta orter i Sverige, vilket sannolikt hänger ihop med lägre markpriser i de något mer perifera områden där småhus byggs tillsammans med en relativt liten nyproduktion av småhus de senaste åren, säger Robert Boije. 

– Det är viktigt att betona att ett index som mäter att utbudet är större än efterfrågan inte behöver betyda att det inte finns ett behov av nya bostäder på den ort där detta föreligger. Behovet kan vara större än den faktiska efterfrågan som ju styrs av faktorer som hushållens inkomster, amorteringskrav, kalkylräntor och prisbilden på nya bostäder. Det är således viktigt att skilja på behovet och den faktiska efterfrågan, säger Robert Boije.

Indexet tas fram i samarbete med analysföretaget Evidens. Bifogat finns indexet beräknat för de områden där tillräcklig prisstatistik finns och ett urval av diagram för olika områden.​

The post Tydligt negativ trend för nyproduktionsläget för bostadsrätter i Malmö och Göteborg kommun appeared first on Byggkontakt.

Svensk Fastighetsförmedlings sjätte upplaga av Trendrapporten är baserad på en riksrepresentativ undersökning från Kantar Sifo där fler än 2 500 svenskar gett sin syn på digitalisering inom bostadsbranschen. Årets rapport visar att det finns blandade känslor till vår teknikpräglade vardag. Mer än hälften av svenskarna kan tänka sig att ha ett teknikfritt icke digitalt rum i bostaden. Mest positiva till ett rum utan teknik är kvinnor, 62 procent av dem kan nämligen tänka sig det. Motsvarande siffra för män är 53 procent.

Något förvånande är att de i åldersgruppen 66–79 är de som är mest negativa till ett teknikfritt rum, 46 procent uppger detta. De som är mest benägna till att isolera sig från tekniken är unga i åldrarna 16–29 år, där två av tre kan tänka sig ett rum fritt från teknik.

– Tekniken har förflyttats från datorer till våra kroppar i form av wearables (teknik inbyggd i tex kläder och accessoarer vilka bärs på kroppen) men även till inredningen och delar av huset i form av exempelvis uppkopplade vitvaror och smart belysning. Den snabba utvecklingen och vår ständiga närvaro i sociala medier är något som kan bidra till att så många svenskar är positiva till ett teknikfritt rum, säger Petra Wester, tf vd på Svensk Fastighetsförmedling.

Trots den digitala strukturomvandling som pågår just nu tycks svenskarna ännu inte vara mogna för digitala visningar, exempelvis i VR. Knappt var femte svensk kan tänka sig att köpa ett hem som de bara sett digitalt.

– Även om visningar i VR inte blir köpgrundade kan det möjliggöra för konsumenter gå på betydligt fler visningar än tidigare. På så sätt kan de skapa sig en uppfattning om bostaden utan att behöva stressa runt på ett tiotal fysiska visningar på olika adresser, säger Petra Wester, tf vd på Svensk Fastighetsförmedling.

Tid är något de flesta säkerligen vill ha mer utav och svenskarna är rörande överens om vilken sorts börda i hemmet man skulle lämna till en robot om en sådan ingick i hemmet. Tre av fyra svarar att den i första hand skulle få hjälpa till med städning. Därefter är det matlagning och tvättande som överlämnas till den digitala hjälpredan.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet: https://www.svenskfast.se/om-oss/trendrapporten/

The post Trendrapporten 2018–2019 visar: Varannan svensk vill ha ett teknikfritt rum i hemmet appeared first on Byggkontakt.