Av de som väljer bort kollektivtrafiken i framtiden räknar en fjärdedel med att byta till bilen och resterande till andra färdmedel, främst cykel och gång. Bilden får användas fritt av tredje part. Foto: WSP

WSP har löpande under pandemin studerat hur trafik och pendling påverkats av restriktioner och nya beteenden. Det är tydligt att resorna med kollektivtrafiken kommer vara färre än tidigare, men det skiljer sig en del mellan arbetsrelaterade och privata resor. För privata resor finns en stark önskan om att återgå till det normala.

Nya Zeeland är ett av få länder som under en längre period helt tagit bort sina restriktioner och kan därför användas som ett exempel på hur återhämtningen för våra resvanor kommer se ut efter pandemin. Trots att restriktionerna togs bort relativt snabbt har kollektivtrafiken inte återhämtat sig. Antalet kollektivresenärer är fortfarande betydligt lägre än innan pandemin. Samma mönster kan ses i delar av Australien som också haft perioder utan restriktioner. Utvecklingen i Nya Zeeland och Australien kan ses som ett varningstecken för att starka åtgärder behövs för att återuppliva kollektivtrafiken.

– Om vi fortsatt ska ha en stark kollektivtrafik i Sverige är det avgörande att förhindra en negativ spiral med minskat kollektivt resande, lägre intäkter och sämre utbud. De första åren efter pandemin kommer att vara särskilt kritiska. Det krävs nytänkande när det gäller biljetter, priser och finansieringsmodeller. Det finns en hel del inspiration från andra länder att hämta, men också initiativ på exempelvis flexibla biljetter som kommer från branschen nu. Vi kan också behöva minska ner på trafiken under rusning för att kapa kostnader, säger Björn Öhman, mobilitetsexpert på WSP.

Av de som väljer bort kollektivtrafiken i framtiden räknar en fjärdedel med att byta till bilen och resterande till andra färdmedel, främst cykel och gång men i mindre uträckning även elmoped och elcykel enligt WSPs undersökning. Resulterar detta i mer eller mindre biltrafik är svårt att dra allt för långtgående slutsatser av. Med mer hemarbete minskar antalet resor totalt sett, men resor till jobbet utgör dock endast cirka 20-30 procent av alla personresor. Studien visar dessutom att människor är betydligt mer intresserade av att återgå till sina privata resor, som i högre grad väntas göras med bil efter pandemin, än de är av att återgå till arbetsresor. Detta betyder att vi kan komma att se en ökning av biltrafiken totalt sett.

– Det finns anledning att stärka de styrmedel som redan finns för att biltrafiken inte ska öka, och framför allt de som är någorlunda flexibla och kan anpassas efter oförutsägbara förändringar, såsom parkeringsavgifter och trängselskatten. Samtidigt har vi ett momentum för cykelsatsningar nu där många både köpt och börjat använda cykel och elsparkcykel i större utsträckning. Vi ser stora satsningar i övriga Europa nu med både tillfälliga och nya cykelbanor som är väl värda att kika närmare på, säger Björn Öhman.

WSPs förslag på åtgärder som kan bidra till att säkerställa tillväxt för kollektivtrafiken och undvika en finansieringskris:

• Öppna för vägtullsintäkter som används för att driva kollektivtrafik tills passagerarna återvänder. (Stockholm och Göteborg)
• Minska parkeringsutbud och/eller ökat pris för parkering.
• Minska extra kapacitet i kollektivtrafiken under rusningstid för att spara kostnader där efterfrågan har minskat.
• Förbättra hygien- och städrutiner.
• Förbättra erbjudandet för dem som pendlar då och då – till exempel med nya mer flexibla biljetterbjudanden.
• Minska fokus på rusningstidsplanering.

WSPs stora mobilitetsstudie i korthet:

• Under pandemin halverades kollektivtrafiksandelen i alla tre storstadsregioner och bara runt hälften av de förlorade resenärer planerar att återvända.
• Fyra av fem vill att allt ska gå tillbaka till hur det var innan pandemin vad gäller privata resor.
• Vi längtar inte tillbaka till att resorna till arbetet/studier eller tjänsteresor ska återgå till det normala. Bara runt hälften önskar det. I jämförelse med förra året är skillnaden mellan privat och tjänsterelaterat resande ännu tydligare.
• En fjärdedel av de som har slutat att resa kollektivt räknar med att övergå till att åka bil efter pandemin, medan resterande tänker cykla eller gå.
• Andelen bilresor ökade överallt under pandemin, men starkast i Stockholm, med 12 procentenheter.
• Cykelförsäljningen ökade kraftigt under andra och tredje vågen. Landets cykelbutiker ökade sin försäljning med 26 procent under 2020 och uppgången fortsatte även under våren 2021.
• Skåne fortsätter att ligga i topp bland storstadsregionerna när det gäller cykling, cykeln har stärkt sin ställning ytterligare under pandemin.
• Elektrifieringen av transportsystemet pågår med full fart även under pandemin. Trenden leds av elcyklar, som nästan var femte svarande har tillgång till.
• Cirka 28 procent av Sveriges arbetstagare, runt 1,3 miljoner av totalt 4,6 miljoner, har yrken där distansarbete kommer att vara en möjlighet vilket kommer påverka antalet resor totalt sett.
• Jämfört med förra årets enkätresultat syns en ännu tydligare trend till att vilja jobba hemma delar av veckan. 80 procent av de som har möjlighet att jobba på distans tror att de kommer göra det minst en gång i veckan i framtiden.
• Studien baseras på två enkätundersökningar, 2020 och 2021 med 1800 svarande från Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Enkätresultaten kombineras med en litteraturstudie och omvärldsanalys.

Ta del av rapporten i sin helhet här

The post Långsam återhämtning för kollektivtrafiken väntas efter pandemin – störst intresse för att återgå till privata resor appeared first on Byggkontakt.

Organisationer som utformar vägsystemet eller utvecklar fordon har ett stort ansvar för att skapa förutsättningar för trafiksäkerhet. Grunden är att det ska vara lätt att göra rätt i trafiken. När det sker en olycka ska systemet skydda användaren.

Men vi är också beroende av att spelregler följs, så att det finns möjligheter att överleva om olyckan är framme. Dit hör exempelvis att respektera hastighetsgränserna och att inte köra onykter. Om alla höll hastighetsgränsen skulle ca 100 liv räddas per år. Vad många inte vet är att fortkörning med 5–10 km/h har stor betydelse för konsekvenserna av en olycka, eller att nära 25 procent av alla dödsolyckor har koppling till rattonykterhet.

Även om Nollvisionens senaste etappmål nåddes, finns en del utmaningar att jobba vidare med. Exempelvis visar undersökningar* att bara var tredje person anser att ett av de viktigaste beteendena för trafiksäkerheten är att hålla hastighetsgränserna.

– Alla som använder vägsystemet kan bidra till att förändra normer – privatpersoner, företag och organisationer, konstaterar Maria Krafft, måldirektör trafiksäkerhet på Trafikverket. Det finns stora möjligheter för ledare att ta ansvar för trafiksäkerhet i den egna verksamheten. Säkra resor är en hållbarhets- och arbetsmiljöfråga. Företag behöver ta ansvar för sina trafiksäkerhetsavtryck, på samma sätt som man redovisar sina klimatavtryck. När många engagerar sig i trafiksäkerhet finns stora möjligheter att minska skadade och omkomna i vägtrafiken.

Tillsammans är vi Zhero – på väg mot Nollvisionen
Nu lanserar Trafikverket och en rad andra aktörer satsningen Zhero, som är ett led i Trafikverkets regeringsuppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande insatser inom området medborgar- och trafikantinformation för ökad trafiksäkerhet i vägtrafiken.

För att öka förståelse och acceptans för trafiksäkerhetsåtgärder, och vad som är ett trafiksäkert beteende, kommer vi inom Zhero kommunicera för att lyfta frågan högre på samhällsagendan. I ett hållbart vägsystem vill man inte bara överleva – det finns också krav på att minska utsläpp och att känna sig trygg och trivas i blandade trafikmiljöer. En förflyttning till ett mer trafiksäkert beteende ger många fler hållbarhetsvinster, som exempelvis luftkvalitet, buller och minskat klimatutsläpp.

Nollvisionen bygger på tre byggstenar: säkra vägar, säkra fordon och säkra användare. Inom Zhero fokuserar vi på den säkra användaren. Vi som rör oss i trafiken behöver använda vägar, fordon och säkerhetsutrustning på ett ansvarsfullt sätt.

Intressant nog är i stort sett samtliga trafikanter eniga om att de själva visar hänsyn gentemot andra i trafiken. Mer än 9 av 10 instämmer i påståendet. Man anser alltså att det är övriga trafikanters bristande hänsyn som skapar sämre trafiksäkerhet.*

– Det säger en hel del om hur vi alla faktiskt kan bidra i det här arbetet, avslutar Maria Krafft.

Aktörer inom Zhero
Trafikverket, Arbetsmiljöverket, Folksam, Göteborgs stad, MHF, NTF, Polisen, Safer, Stockholms stad, STR och Transportstyrelsen.

Om konceptet Zhero
Zhero är en sammanslagning av zero/noll och hero/hjälte. Noll som i Nollvision, noll kilometer över, noll alkohol och narkotika i trafiken. Hjälte är den som visar omtanke i trafiken och därmed är med och bidrar till att rädda liv. Zhero ska signalera vad som är önskat beteende och att man genom att ansluta sig till rörelsen, som aktör eller individ, står upp för en sund social norm som attraherar andra. Zhero ska bidra till förståelse för att man också kan bidra till andra hållbarhetsmål genom att agera trafiksäkert. Målet är att Zheros budskap blir något man vill stå bakom och vara en del av.

The post Kraftsamling för ökat engagemang i trafiksäkerhetsfrågor appeared first on Byggkontakt.

Koldioxidutsläppen från nya personbilar minskade under 2020 till 93g/km, året innan var snittet 120 g/km. Minskningen beror till största delen på att andelen laddbara bilar ökar i nyregistreringen.

– Det är positivt att nybilarna har blivit mer energieffektiva och därmed släpper ut mindre växthusgaser. De laddbara bilarna ökar dessutom sin andel till nära en tredjedel av nybilsförsäljningen. Det registrerades totalt sett färre nya bilar under året. Elektrifiering är  nödvändigt för att nå klimat- och miljömål så detta är en glädjande utveckling, säger Sven Hunhammar, miljödirektör på Trafikverket. Vid årsskiftet var antalet laddbara bilar i trafik knappt 180 000, eller 3,6 procent av fordonsflottan.

Totalt sett minskade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken med cirka nio procent eller drygt 1,3 miljoner ton. Det förklaras till nästan 90 procent av den tillfälligt minskade trafiken under pandemin som var tio procent lägre än under 2019. Energieffektivisering inklusive elektrifiering av fordon bidrar till resten av de minskade utsläppen.

– Vi ser också att nya personbilar som inte är laddbara blir mer energieffektiva. Under förra året sjönk det genomsnittliga koldioxidutsläppet från 132 till 126 g/km. Det är första gången sedan 2017 som snittet minskar för bilar med förbränningsmotorer, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.

PM vägtrafikens utsläpp 2020 (Trafikverket)

Statistik över koldioxidutsläpp 2020 (Transportsstyrelsen)

The post Rekordstor minskning av koldioxidutsläpp från nya bilar appeared first on Byggkontakt.

–  Stationär laddning av tunga fordon är den mest mogna tekniken för elektrifieringen av tunga lastbilar idag eftersom fordonen redan är tillgängliga på marknaden, säger Magnus Lindgren, senior sakkunnig på Trafikverket. För tunga lastbilar behöver helheten fungera, hänsyn behöver tas till fordonsägarens hela logistikbehov. Det innebär laddning med lägre effekt vid depåer eller andra platser där fordonen står stilla över längre perioder, vid destinationer där lastbilarna ändå stannar under ett arbetspass, så som logistikcentraler samt publik snabbladdning längs större vägar och vid andra strategiskt utvalda punkter.

70 000 lastbilar över 3,5 ton till 2040
Antalet eldrivna lastbilar över 3,5 ton som nyttjar stationär laddning antas uppgå till över 70 000 individuella fordon i flottan till 2040 enligt genomförd scenarioanalys. För att uppnå denna grad av elektrifiering av tunga lastbilar krävs lika många depåladdare som eldrivna lastbilar samt 5 000 till 14 000 semipublika laddningspunkter och 3 000 till 6 000 publika laddningspunkter. Den relativt låga nyttjandegraden av de enskilda laddningspunkterna som utgör grundantagandet i scenarioanalysen gör det troligt att det finns möjlighet att minska på antalet laddningspunkter i systemet, därav intervallet.

Kraftfull minskning av klimatutsläpp
Eldrivna lastbilar och ökad användning av biodrivmedel kan minska klimatutsläppen från tunga lastbilar med 85 procent till 2040. Eldrift kan utgöra nästan 60 procent av trafikarbetet med tunga fordon samma år. Utöver den kraftfulla minskningen av klimatutsläpp kan stationär laddning av tunga fordon även minska utsläppen av luftföroreningar samt buller. Det senare är speciellt påtagligt för lokal och regional distribution inom tätbefolkade områden.

Elektrifiering av tunga fordon genom stationär laddning ökar efterfrågan på batterier.
Det är dock inte lastbilarna utan personbilarna som kommer att efterfråga den största mängden batterier. Sett till ett framtida totalt batteribehov inom vägtransportsektorn antas tunga lastbilar enbart utgöra tio procent Åtgärder för att minska användningen av batterier inom vägtransportsektorn får därmed störst genomslagför personbilar och lätta lastbilar, inte för tunga lastbilar. Oavsett användningsområde är hushållning med resurser något som bör eftersträvas.

Stationär laddning ger större flexibilitet än dynamisk
Ett system för stationär laddning ger en större flexibilitet rörande investeringar av infrastruktur jämfört med en infrastruktur som är bunden till ett specifikt vägnät. Detta då systemet kan byggas ut med laddstationer etappvis och i de geografiska områden där ett behov existerar. Sådana mer lokalt framvuxna geografiska täckningsområden kan med tiden byggas samman och utvidgas.

Elektrifieria i första hand lokal och regional trafik
Potentialen i elektrifiering av tunga fordon är stor, men val av tekniska system måste ske harmoniserat och i samverkan med resten av EU eller en global marknad. Det är därför rimligt att i första hand satsa på utbyggnad av infrastruktur för stationär laddning, primärt för tunga fordon i lokal och regional distribution. Därtill bör forskning, utveckling och demonstration av alla tekniker för elektrifiering (stationär laddning, elväg eller bränslecell) av tunga fordon som används över större områden, har längre körsträckor och har ett högre energibehov fortsätta under de kommande åren för att bedöma hur förutsättningarna utvecklas.

The post Stationär laddinfrastruktur för tunga lastbilar bör byggas ut i närtid appeared first on Byggkontakt.

Snart öppnar de flesta av landets skolor igen för terminen. Sedan 2006 har försäkringsbolaget If genomfört en årlig undersökning bland rektorer om trafikmiljön runt Sveriges grundskolor. I senaste undersökningen har även föräldrar och rektorer på gymnasienivå deltagit. Resultatet visar att mer biltrafik under vintermånaderna skapar oro – hos såväl rektorer som föräldrar. Många rektorer uppger även att skolorna inte vidtar några extra åtgärder under vintertid – trots att trafiksäkerheten försämras när mörkret faller på.

– Mer trafik runt skolor, mörker, bländande ljus och barn som rör sig runt bussar och bilar gör riskerna större på vintern. Det är nu än viktigare att se över trafikmiljön runt skolan. Säker avstigning från både buss och bil, enkelriktad trafik och att separera gång och cykeltrafik från motorfordon är bara några tips som kan bidra till en säkrare skoltrafik, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.

Undersökningen visar att den största trafikfaran anses vara föräldrar som inte anpassar hastigheten efter förutsättningarna och att många fordon rör sig runt skolorna.

– Svaren i undersökningarna gör risken för en ond spiral uppenbar – att föräldrar väljer att skjutsa sina barn just för att man oroar sig för trafiksituationen. Detta kan förvärra situationen ytterligare, säger Irene Isaksson Hellman.

En del rektorer uppger att föräldrarnas attityd till trafikreglerna har försämrats de senaste åren. För att öka trafiksäkerheten är föräldrar och rektorer eniga – fler föräldrar och elever måste anpassa avstånd och hastighet och det bör införas bilfria zoner runt skolorna.

– Vår undersökning visar att det finns stora skillnader på skolor runt om i landet, skolor där man känner sig trygg med trafikmiljön och skolor där betydande förbättringar behövs. En bra väg att gå är gemensamt ansvar och samarbete mellan föräldrar, kommun och skola, säger Irene Isaksson Hellman.

En närmare granskning av storstadsregionerna visar att i samtliga regioner upplever drygt 40 procent av rektorerna att det är mer trafik runt den egna skolan under vinterhalvåret. Samtliga regioner svarar att bil som färdsätt till skolan har ökat.

Resultat från Ifs senaste skoltrafikundersökning:

Svar från rektorer om trafiksäkerheten runt skolan

• 50% anser att trafiksäkerheten runt skolan är ett problem
• 40% anser att det är mer biltrafik vid skolan idag än för tre år sedan

Rektorer om trafikincidenter runt skolan

• 52% är oroliga för att en allvarlig trafikincident ska inträffa runt den egna skolan
• 27% har upplevt en trafikincident vid skolan under tiden de arbetat på skolan

Svar från rektorer om trafiksituationen runt skolan under vinterhalvåret

• 46% upplever mer trafik runt skolan under vinterhalvåret
• 16% anser att det är fler trafikincidenter under vinterhalvåret
• 43% av rektorerna uppger att de inte vidtar något extra åtgärder för trafiksituationen under vinterhalvåret

Svar från rektorerna om föräldrars bilkörning runt skolan

• 31% anser att föräldrar som inte anpassar hastigheten utgör den största trafikfaran under vinterhalvåret
• 40% anser att den viktigaste åtgärden för att öka trafiksäkerheten under vinterhalvåret är att föräldrar och elever anpassar hastigheten

Svar från rektorerna om kommunernas arbete med trafiksäkerhet runt skolan

• 40% anser inte att kommunen gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö runt skolan

Differenser bland Sveriges storstadsregioner – Stockholm, Västra Götaland och Skåne – enligt svar från rektorer:

Regionernas upplevelse av trafiksäkerheten runt skolan:

• Stockholm: 50% anser att det är ett problem
• Västra Götaland: 44% anser att det är ett problem
• Skåne: 54,7% anser att det är ett problem

Samtliga regioner svarar att bil som färdsätt till skolan har ökat

Regionerna om biltrafiken nu jämfört med för tre år sedan:

• Stockholm: 34,3% upplever att det är mer trafik idag
• Västra Götaland: 45,2% upplever att det är mer trafik idag
• Skåne: 53,3% upplever att det är mer trafik idag

Regionerna om trafiksituationen runt skolan under vinterhalvåret:

I samtliga regioner upplever ungefär 40% att det är mer trafik runt den egna skolan under vinterhalvåret

Regionerna gällande frågan om de vidtar några extra åtgärder under vinterhalvåret för att minska trafikriskerna:

• Stockholm: 44,6% uppger att det inte vidtas någon åtgärd
• Västra Götaland: 36,7% uppger att det inte vidtas någon åtgärd
• Skåne: 42% uppger att det inte vidtas någon åtgärd

Så här många rektorer uppger att de inte anser att kommunerna gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö:

• Stockholm: 47,1% anser inte att kommunerna gör tillräckligt
• Västra Götaland: 34,3% anser inte att kommunerna gör tillräckligt
• Skåne: 35,3% anser inte att kommunerna gör tillräckligt

Regionerna om hur föräldrarna följer gällande trafikregler runt skolan:

• Stockholm: 38,8% av föräldrarna följer inte trafikreglerna särskilt väl
• Västra Götaland: 22,9% av föräldrarna följer inte trafikreglerna särskilt väl
• Skåne: 33,3% av föräldrarna följer inte trafikreglerna särskilt väl

Om undersökningen:
För fjortonde året i rad genomförde If en trafiksäkerhetsundersökning. Undersökningen gjordes bland Sveriges grundskolerektorer och gymnasierektorer under perioden 17 september – 8 oktober 2020. 1091 rektorer besvarade enkäten, som gjordes via e-post.

The post Bilburna föräldrar skapar trafikoro runt skolorna i vinter appeared first on Byggkontakt.

Av de totalt 386 000 resenärerna i november var 227 000 utrikesresenärer, en minskning med 88 procent jämfört med förra årets 1 922 000. Inrikesresandet minskade i något större omfattning jämfört med föregående månader och visade en nedgång med 85 procent och 159 000 resenärer jämfört med fjolårets 1 079 000 inrikesresenärer.

– Efterfrågan på flygresor försämrades vecka för vecka under november, som blir den nionde månaden i rad med historiskt svaga siffror för flyget till följd av pandemin. En ökad smittspridning i kombination av nya och utökade restriktioner bidrar till en förstärkt osäkerhet om marknadsutvecklingen och dämpar sannolikt efterfrågan den närmaste tiden, säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef.

På Stockholm Arlanda Airport minskade resandet med 87 procent till 242 000 i november jämfört med i fjol. På Göteborg Landvetter Airport minskade resandet med 88 procent till 58 000 resenärer under november. Bromma Stockholm Airport visade på den största minskningen både under november månad och ackumulerat januari-november, med en minskning på 95 procent respektive 78 procent.

På Swedavias sju regionala flygplatser minskade antalet resenärer mellan 76 procent och 89 procent till 76 000 resenärer. Kiruna Airport, Luleå Airport och Visby Airport är fortsatt de flygplatser som klarar sig bäst, även om efterfrågan i november även på dessa flygplatser var mycket begränsad.

Trafikstatistiken för Swedavias flygplatser finns tillgänglig under Om Swedavia/Statistik: https://www.swedavia.se/om-swedavia/statistik/.

Stockholm Arlanda Airport. Foto: Daniel Asplund.

The post Swedavias trafikstatistik för november 2020 appeared first on Byggkontakt.

– Hastigheten är den faktor som har störst betydelse för hur allvarliga följder en trafikolycka får. Ju högre hastighet du har om du krockar desto allvarligare konsekvenser, helt enkelt, säger Maria Krafft. Foto: Trons

Att hålla hastighetsgränserna är ett beteende som endast var tredje medborgare ser som ett av de viktigaste beteendena för trafiksäkerheten. De som i lägst utsträckning anger hastighetsgränserna finns i det breda åldersspannet 20–54 år där 3 av 10 anger alternativet, medan den äldsta åldersgruppen (75–84 år) ser att hålla hastighetsgränserna som det tredje viktigaste beteendet (44 procent). Personer som aldrig kör bil ser hålla hastighetsgränserna som ett viktigare beteende (41 procent) än dem som kör bil varje dag (27 procent).

De tre beteenden som de tillfrågade ansåg viktigast för trafiksäkerheten är:

• Inte köra rattfull
• Inte använda mobiltelefon när man kör
• Använda bilbälte

Acceptansen för hastighetssänkningar har ökat över tid
Trafiksäkerhetsenkäten visar att acceptansen för att sänka hastighetsgränserna för att skapa trafiksäkerhet har ökat stadigt de senaste fem åren och når i år en toppnotering sett till alla år som frågan mätts. Åsikten är mycket starkt relaterad till kön och ålder på så sätt att kvinnor och äldre i högre grad instämmer i påståendet. Andelen intervjuade som instämmer att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna:

•  ”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten” – 63 procent instämmer
• ”Det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister” – 78 procent instämmer
• ”Det är rimligt att sänka hastigheten på högtrafikerade 90-vägar utan mitträcke” – 48 procent instämmer

Rätt hastighet räddar liv

– Resultaten speglar det vi vet är en utmaning nämligen den att det är svårt att känna om en fartnivå är farlig eller inte, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.
Samtidigt vet vi att det får stora konsekvenser att köra 5–10 km/tim för fort. Bara genom att sänka medelhastigheten med 1 km/tim sparas 15 liv per år.

En av utgångspunkterna för Nollvisionsarbetet är att räkna med att olyckor sker, men se till att man överlever.

– Vi gör många åtgärder för att förhindra och mildra konsekvenserna av en olycka – men rätt hastighet är trots allt en av de viktigaste förutsättningarna, säger Maria Krafft.

Trafikverket mäter allmänhetens attityder inom trafiksäkerhet sedan 1981
2020 års undersökning genomfördes under coronapandemin vilket syns på resultaten i termer av förändrade resvanor. Andelen som svarat att de under de senaste 30 dagarna har rest med buss, tåg, respektive flyg har rasat i jämförelse med 2018 samtidigt som andelen som färdats med bil har ökat. Det är 6 700 individer i åldrarna 16 till 84 år som tillfrågats.

Trafikverket har årligen undersökt allmänhetens attityder vad gäller trafiksäkerhet sedan 1981 i Trafiksäkerhetsenkäten. Urvalsstorlek: 6 700 individer i åldrarna 16–84 år.Svarsfrekvens: 49,9 procent (48,8 procent via post, 47,4 procent på webben och 3,8 procent per telefon). Individerna i populationen indelades efter kön, åldersgrupper och geografiska områden. Inom varje indelning drogs ett slumpmässigt urval från befolkningsregistret.

The post Trafiksäkerhetsenkäten 2020: 3 av 10 tycker att hastigheten är viktig för trafiksäkerheten appeared first on Byggkontakt.

Foto: Kerstin Ericsson/trafikverket

Trafikverket underhåller regelbundet våra vägar, tunnlar och broar för att förbättra trafiksäkerheten. Det finns flera anledningar till att arbetena görs under sommarmånaderna. Dels är vi beroende av vädret, dels är arbetspendling och yrkestrafik mindre intensiv än under resten av året.

Men att arbeta på en vägarbetsplats är ett riskfyllt arbete. Vid ett vägarbete rör sig människor och maskiner nära trafiken och trafikanterna behöver visa respekt och hänsyn för att detta ska fungera.

– Arbeten genomförs för att skapa säkrare och framkomliga vägar, men under tiden som vi arbetar begränsar vi ofta framkomligheten just för att kunna genomföra arbetet samt av säkerhetsskäl. Hastighetsefterlevnaden vid vägarbeten är låg och en av de främsta riskerna för allvarliga olyckor, säger Annika Canaki Distriktschef Underhåll Syd, Trafikverket.

”Ingen vill ha ett arbete där man riskerar sitt liv”

Svevia är en av Trafikverkets entreprenörer för vägunderhåll och ansvarar bland annat för Helsingborgsområdet. Svevia har medarbetare som jobbar på vägen och vars arbetsmiljö drabbas direkt av trafikanternas beteende.

– Ingen vill ha ett arbete där man riskerar sitt liv eller har stor risk för att skada sig allvarligt, säger Rasmus Olsson tf. Platschef på Svevia.

– Vi upplever ett respektlöst beteende ifrån vissa trafikanter, det körs fort och nära och varningar och restriktioner respekteras inte. Det utgör en fara för alla på vägen.

Även polisen har vägarna som sin arbetsplats, och de vittnar om att tempot i trafiken ökat och vädjar nu om en beteendeförändring.

– Det finns mycket du som trafikant kan göra för att öka säkerheten på vägen, säger Joakim Hugosson, trafikpolis, vid Polisen.

– Genom att hålla skyltad hastighet och ordentligt avstånd skapar du trygghet både för dina medtrafikanter, de som arbetar på vägarna och såklart för dig själv.

TIPS I SOMMARTRAFIKEN

Var ute i god tid.

Håll hastigheten och följ skyltningar.

Håll avstånd till dina medtrafikanter.

Håll fokus på trafiken och blicken långt framför dig.

Var rädda om varandra.​

The post Alla vill komma hem från jobbet – kör försiktigt förbi vägarbeten appeared first on Byggkontakt.

Stockholm Arlanda Airport. Fotograf: Victoria Ström

Under maj hade Swedavias flygplatser sammanlagt 53 000 utrikesresenärer och 28 000 inrikesresenärer, en minskning med 98 procent för både utrikes- och inrikestrafiken jämfört med maj i fjol. Då hade Swedavia 2 500 000 utrikesresenärer och 1 200 000 inrikesresenärer.

– Den dramatiska nedgången i flygresandet fortsatte för andra månaden i följd i maj och flera av våra flygplatser saknade i princip helt kommersiell flygtrafik. I takt med att reserestriktioner nu lättar i Sverige och resten av EU ser vi tidiga tecken på återstart och att flygbolagen planerar för en försiktig ökning av trafiken. Det är självfallet positivt för tillgängligheten, men det handlar fortfarande om blygsamma nivåer och vi räknar inte med någon snabb återhämtning för flygresandet under de närmaste månaderna, säger Jonas Abrahamsson, Swedavias vd och koncernchef.

På Stockholm Arlanda Airport, Sveriges största flygplats, minskade resandet med 97 procent till 60 000 jämfört med 2 300 000 resenärer i maj förra året. På Göteborg Landvetter Airport, Sveriges andra största flygplats, minskade resandet med 99 procent till 5 000 resenärer, jämfört med drygt 600 000 resenärer i maj i fjol.

Under månaden minskade flygtrafiken på Swedavias sju regionala flygplatser sammanlagt med 97 procent till 15 000 resenärer. Antalet utrikesresenärer uppgick till 3 000 medan antalet inrikesresenärer var 12 000. I fjol uppgick resandet vid de regionala flygplatser till 510 000.

Tre av Swedavias flygplatser, Bromma Stockholm Airport, Ronneby Airport samt Åre Östersund Airport saknade nästan helt kommersiell flygtrafik under maj månad.

Swedavia bedriver sedan många år ett ambitiöst hållbarhetsarbete. Samtliga av Swedavias tio flygplatser ska ha noll fossila koldioxidutsläpp från egen verksamhet utgången 2020. Swedavia arbetar också aktivt för att främja övergången till hållbart bioflygbränsle och har som mål att fem procent av allt bränsle som tankas på svenska flygplatser ska vara fossilfritt 2025. Sedan 2016 köper Swedavia bioflygbränsle motsvarande bolagets tjänsteflygresor, cirka 450 ton bränsle årligen.

Trafikstatistiken för Swedavias flygplatser finns tillgänglig på www.swedavia.seunder Om Swedavia/Statistik. https://www.swedavia.se/om-swedavia/statistik/.​

The post Swedavias trafikstatistik för maj 2020 appeared first on Byggkontakt.

Foto: Trafikverket/Ulf Palm

– Trafikverket ser mycket allvarligt på detta. Den ökade nedbrytningen av vägkroppen och vägytan ger ökade kostnader för reinvestering, drift- och underhåll. I förlängningen leder det till försämrad möjlighet att utföra åtgärder på det lågtrafikerade vägnätet, säger Lennart Kalander, chef för nationell planering vid Trafikverket.

Bristande regelefterlevnad när det gäller vikter ger upphov till snedvriden konkurrens inom branschen. Dessutom ökar risken för olyckor i och med att fordonens egenskaper försämras. Det kan i sin tur leda till stora restidsförluster på grund av stillastående trafik, speciellt vintertid, eftersom lastbilar med släp har en tendens att ställa sig på tvären över körbanan.

– Att fordon är rätt lastade är bra för branschen, trafiksäkerheten och vägarnas livslängd, säger Lennart Kalander.

Om mätningarna och trenden

Mätningarna har gjorts vid 31 platser runt om i landet. Fordonen behöver inte stanna utan vikten mäts när de passerar. Trenden ser ut så här:

• Andelen överlaster har ökat betydligt de senaste fem åren.
• Under 2014 uppmättes en andel på cirka 25 procent.
• Året därpå, 2015, ökade andelen till cirka 35 procent.
• Under perioden 2016–2019 ökade andelen överlaster ytterligare och ligger nu på cirka 45 procent.

Läs mer om mätningarna och ta del av rapporten här.​

The post Nästan hälften av de tunga fordonen är överlastade appeared first on Byggkontakt.