Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut, som fortfarande är den största finansieringsformen, ökade under 2017 med 111 miljarder kronor, vilket är i nivå med upplåningen via emitterade räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper, som under de senaste åren blivit en allt viktigare del av de icke-finansiella bolagens finansiering, har under den senaste femårsperioden ökat med 71 procent. Under samma period har upplåningen via lån i monetära finansinstitut ökat med 16 procent. Icke-finansiella bolags upplåning via lån i monetära finansinstitut och emitterade räntebärande värdepapper uppgick vid utgången av det fjärde kvartalet till 3 191 miljarder kronor.

Hushållens skulder ökade med 59 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2017, där 57 miljarder var nytagna minus amorterade lån i monetära finansinstitut. Hushållens totala skulder uppgick vid slutet av det fjärde kvartalet till 4 160 miljarder kronor. Samtidigt som skulderna ökade under det fjärde kvartalet så minskade hushållens finansiella tillgångar då, bland annat, värdet på hushållens bostadsrätter och de aktierelaterade tillgångarna minskade i värde. Hushållens finansiella tillgångar uppgick vid slutet av 2017 till 13 270 miljarder och har trots nedgången det senaste kvartalet ökat mer än skulderna de senaste åren. Hushållens skulder i förhållande till deras finansiella tillgångar har under den senaste femårsperioden minskat från 36 procent i slutet av 2012 till 31 procent i slutet av 2017.

Källa: SCB

The post Skulderna fortsatte att öka i privat sektor appeared first on Byggkontakt.

Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet i form av eget kapital ökade med 207 miljarder kronor till 3 079 miljarder kronor vid årets slut. Nettofordringar gentemot utländska dotter- och intressebolag uppgick till 301 miljarder kronor, en ökning med 55 miljarder gentemot 2015. Sveriges största direktinvesteringstillgångar i utlandet återfinns i USA, Finland och Norge. De största tillgångarna i utlandet innehas som tidigare år av svenska bolag verksamma inom finans och försäkring samt av bolag som tillverkar metall- och maskinprodukter.

Av de totala direktinvesteringstillgångarna i utlandet kontrollerades 140 miljarder kronor av svenska så kallade special purpose entities (SPE:s). SPE:s är företag som ytterst kontrolleras från utlandet och som utöver att inneha tillgångar och skulder har en begränsad verksamhet inom Sverige. Genom att särredovisa data för SPE:s får man ett mer meningsfullt mått på ett lands in- och utgående direktinvesteringar genom att det då blir möjligt att exkludera kapital som enbart passerar ett land på väg till andra destinationer.

Den svenska kronan försvagades under 2016 med 3 procent gentemot andra valutor enligt det handelsvägda TCW-indexet. Kronan försvagades bland annat mot både euron och US-dollarn, med 5 respektive 9 procent. Dessa valutakursförändringar har bidragit till att öka tillgångsvärdet och avkastningen för svenska direktinvesteringar i utlandet, räknat i svenska kronor.

Minskade nettoskulder mot utländska ägarkoncerner
Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ökade med 92 miljarder kronor till 2 725 miljarder kronor vid slutet av 2016. Nettoskulder gentemot utländska ägarkoncerner var vid utgången av året 54 miljarder lägre än föregående år och uppgick till 490 miljarder kronor. Posten eget kapital ökade under 2016 med 147 miljarder kronor till totalt 2 236 miljarder kronor.

När det gäller utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige är Nederländerna fortsatt största ägarland, följt av Luxemburg och Storbritannien. De branscher där utlandet har störst tillgångar är petroleumprodukter, kemikalier, farmaceutiska produkter, gummi- och plastprodukter samt inom finans- och försäkringsverksamhet. Av de totala direktinvesteringarna i Sverige utgörs 159 miljarder kronor av investeringar i svenska SPE:s.

Mindre förändringar i avkastningen
Avkastningen på svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet minskade med 1 miljard kronor och uppgick totalt till 237 miljarder kronor. Avkastningen på utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige ökade med 4 miljarder kronor jämfört med 2015 till 181 miljarder kronor.

Källa SCB

The post Ökning av svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet appeared first on Byggkontakt.