Stockholm är en av de huvudstäder i Europa som växer snabbast. I Göteborg räknar staden med ytterligare 125 000 invånare till år 2035, och om tio år kommer Malmö ha utökats med 50 000. Men även om urbaniseringen är tydlig är det inte bara i städerna som befolkningen växer. 19 av Sveriges 21 län beräknas få se en befolkningsökning det kommande decenniet.

Siffrorna är alltså tydliga, vi blir fler, och det i ganska rask takt. Det betyder ett stort behov av nya bostäder, men också skolor och fritidslokaler. Enligt tidningen Byggfakta behöver vi bygga 1 400 nya förskolor och skolor i landet. Med fler elever ökar även behovet av samlingsplatser för en meningsfull fritid – något som redan idag är en bristvara i många kommuner. De som drabbas hårdast av detta är givetvis barn och ungdomar. Underskottet på sporthallar och fritidslokaler har i delar av landet skapat långa kötider och tvingat föreningar att säga nej till ungdomar som vill röra på sig.

Det finns allvarliga konsekvenser om bristen på sporthallar och fritidslokaler kvarstår. Vi riskerar kommande generationers hälsa och välbefinnande men också en långsam kvävning av det svenska föreningslivet. Därför är det viktigt att vi sätter igång redan nu och prospekterar inte bara de bostäder och skolor som behövs, utan också de sporthallar, ridhus och samlingsplatser för kultur som måste byggas. För kommunerna skulle det innebära en möjlighet att göra betydande insatser för både folkhälsa och miljö. I alla fall om vi bygger smart och hållbart från början.

Ekologisk hållbarhet
Limträ är ett oslagbart byggmaterial ur ett miljöperspektiv. Träet binder koldioxid när det växer och träprodukterna lagrar kolen under hela livstiden. Dessutom är limträ ett förny- och återvinningsbart material.

I Sverige bedriver vi också ett ansvarsfullt skogsbruk och återplanterar minst två träd för varje träd som avverkas. När vi bygger med limträ bygger vi med förnybar råvara från svenska skogarillverkat hos limträtillverkare. Det innebär låg klimatpåverkan tack vare korta transporter. Därtill är limträ lättare än många andra konstruktionsmaterial vilket ger möjligheter att lasta fler kubik på varje lastbil, något som betyder lägre klimatpåverkan genom färre transporter 

Ekonomisk hållbarhet
Limträ är ett beprövat material. I Sverige har vi byggt stora hallar, lokaler och samlingsplatser av limträ i över hundra år, många av dem står fortfarande kvar och används dagligen.

Med modern spjutspetsteknik kan vi idag skapa färdiga koncept- och systemlösningar som förenklar monteringen på byggarbetsplatsen och sparar tid. Det är ett sylvasst argument för träbyggande när det är många lokaler, hallar och samlingsplatser som måste byggas. Vi vet också att sparad tid i byggprocessen betyder sparade pengar, och det i sin tur ökar möjligheterna för fler ekonomiskt hållbara projekt.

Social hållbarhet
Argumenten ovan är nog så starka på egen hand, men det finns fler fördelar med limträ. När det byggs med limträ blir det en tystare byggarbetsplats med mindre buller och skarpa ljudtoppar jämfört med när stål eller betong är de dominerande konstruktionsmaterialen. Det gynnar både hantverkarna och de som bor nära byggarbetsplatsen.

I motsats till många andra material ger trä goda möjligheter att skapa ombonade miljöer där människor trivs att både arbeta och leva. Vi kan bygga platser där människa och natur möts på ett självklart sätt.

Det handlar mångt och mycket om vilket arv vi vill lämna efter oss. Nog vill vi se ett Sverige som växer hållbart, städer och glesbygd i samspel och miljöer där människor kan mötas och utvecklas. Svenska limträtillverkare står redo. Gör ni?

/Johan Fröbel, chef teknik och distribution, Svenskt Trä

The post Sverige växer, låt oss göra det hållbart appeared first on Byggkontakt.

– När vi började bygga området 2011 ville vi utmana oss själva och att använda mer solenergi än vad andra hittills gjort: Hela 40 procent av områdets energibehov skulle tillgodoses av solen. Redan efter ett års mätningar ser vi att det kan lyckas. Värdena ligger runt 40 procent. Det är, vad vi vet, svenskt rekord för ett bostadsområde i Sverige, säger Christer Kilersjö, vd Eksta Bostad.

Eksta Bostad och NCC byggde Vallda Heberg mellan 2011 och 2013. Nyligen utsågs området till årets Solenergianläggning 2014. Igår samlades man för att utvärdera resultaten av första året i Sveriges första bostadsområde med enbart passivhus med energi från sol och biobränsle.

Enligt de första mätningarna kan Vallda Heberg slå tidigare rekord för solenergianvändning i ett svenskt bostadsområde med omkring 14 procent. Solenergin och biobränsle försörjer 26 villor, varav flera med barnfamiljer, 38 lägenheter varav några för seniorer och ett äldreboende med 64 bostäder.

– Att bygga energieffektivt i så stor skala är unikt och helthetstänket som genomsyrat projektet är ovanligt. Framgångsfaktorn är det nära samarbetet och stora engagemang som alla parter haft i projektet. Därför har vi hittat lösningar, som vi inte skulle gjort i en traditionell entreprenad. Alla ville verkligen lyckas nå målet, säger Martin Sandberg, specialistchef inom Hållbarhet på NCC.

Den nära samarbetsformen i Partnering har till exempel resulterat i passivhus med ovanligt lågt luftläckage, som minskat värmebehovet ytterligare. Solfångarna på taken kompletterades med vakuumsolfångare på panncentralen och mycket välisolerade ledningar som distribuerar energin.

– Byggbranschen står inför en stor utmaning med framtida lagkrav att bygga nära nollenerginivå. Det kräver helhetsperspektiv när man ska välja ekonomiska åtgärder och system för att spara energi, men det saknas ofta när nya bostäder och områden byggs. Vallda Heberg är därför ett unikt exempel, som vi hoppas visar vägen för fler, säger NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck.

Ett annat viktigt resultat är att de boende är nöjda. Funkar inte inomhusklimatet att bo i spelar det ingen roll hur energisnåla husen är. En nygjord enkät visar att de boende generellt är nöjda med sin inomhusmiljö i Vallda Heberg.

The post Vallda Heberg sätter svenskt rekord i solenergi appeared first on Byggkontakt.