I Oskarshamns kommun har 85 procent av de tillfrågade ganska stort eller mycket stort förtroende för SKB. Det är en ökning med tre procentenheter jämfört med förra årets undersökning. Motsvarande siffra för Östhammars kommun är 75 procent, en ökning med två procentenheter.

– Det är glädjande att förtroendet för oss och vår verksamhet är fortsatt starkt, men det är också något som förpliktigar. Därför är det viktigt för oss att vi fortsätter värna förtroendet långsiktigt. Det gör vi bäst genom att driva våra anläggningar på ett säkert sätt samtidigt som vi är öppna och transparenta med både befintlig verksamhet och våra framtidsplaner, säger SKB:s vd Christopher Eckerberg i en kommentar.

I båda kommunerna tror närmare nio av tio av de tillfrågade kommuninvånarna att SKB:s framtida verksamhet kommer att ha en positiv inverkan på den egna kommunen. Drygt tre av fyra av de tillfrågade i bägge kommunerna svarar också att de vill att frågan om slutförvaring av det använda kärnbränslet ska lösas av oss som lever i dag och inte lämnas till kommande generationer.

Fakta om undersökningen:
Årets undersökning har genomförts av Novus Opinion under perioden 18 mars – 7 april 2014 och omfattar 800 genomförda intervjuer med boende i Oskarshamns respektive Östhammars kommuner.

The post Ny undersökning visar på ökat förtroende för SKB appeared first on Byggkontakt.

SKB och Posiva har genom åren utvecklat två svetsmetoder för att försluta kopparkapseln: friktionsomrörningssvetsning (Friction Stir Welding) och elektronstrålesvetsning. Efter noggrann utvärdering beslutade SKB redan 2005 att använda sig av friktionsomrörningssvetsning i den fortsatta utvecklingen. Nu har Posiva gjort samma val, och det avtal som nu tecknats reglerar det fortsatta samarbetet och ansvarsfördelningen.

–          Det här är bra ur både svensk och finsk synvinkel. Nu kan vi med gemensamma krafter hjälpas åt med det som återstår av teknikutveckling och industrialisering av metoden, och det känns mycket positivt, säger SKB:s vd Christopher Eckerberg i en kommentar till det nytecknade avtalet.

Fakta om friktionsomrörningssvetsning (Friction Stir Welding):
Metoden utvecklades i början av 1990-talet av brittiska TWI (The Welding Institute), ett världsledande institut i svetsbranschen, och har på SKB:s Kapsellaboratorium i Oskarshamn specialanpassats för att svetsa koppar. Principen för friktionssvetsning är förhållandevis enkel. Ett roterande cylindriskt verktyg pressas in i fogen mellan de delar som ska svetsas. Materialet runt verktyget värms upp av friktionen till cirka 850 grader och blir mjukt. Därefter förs verktyget fram i fogens riktning. I verktygets kölvatten pressas metall in och bildar en svetsfog som är fri från både porer och sprickor.

The post Finskt val av svetsmetod ger utökat samarbete appeared first on Byggkontakt.

Enligt den nya beräkningen uppgår den totala kostnaden för det svenska kärnavfallsprogrammet, från start till mål, till cirka 136 miljarder kronor. Av detta har cirka 37 miljarder kronor redan använts för forskning och utveckling samt byggnation och drift av befintliga anläggningar. Resterande 99 miljarder kronor avser framtida kostnader från och med 2015. Av dessa finns drygt 49 miljarder kronor redan i kärnavfallsfonden. Återstående finansiering täcks dels genom fortsatta inbetalningar till fonden från reaktorägarna och dels genom den avkastning som fonden kommer att ge i framtiden.

Jämfört med den förra kostnadsberäkningen, Plan 2010, görs vissa justeringar, bland annat för att tillmötesgå synpunkter som SSM framförde i samband med behandlingen av den förra kostnadsberäkningen. I andra delar har fördjupade analyser lett till att tidigare gjorda antaganden stärkts ytterligare.

Den nya beräkningen innebär en viss ökning av den totala kostnaden, jämfört med tidigare beräkningar. Ökningen beror delvis på att den planerade drifttiden har ändrats för flera reaktorer, med ökad omfattning av programmet som följd. Exempelvis beräknas det totala antalet kapslar med använt kärnbränsle som ska slutförvaras till cirka 6 200 mot tidigare 6 000. I övrigt är det främst förändringar gällande utbyggnaden av det befintliga slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, samt ökade drift- och reinvesteringskostnader vid övriga befintliga anläggningar som ligger bakom den beräknade kostnadsökningen. På andra områden, till exempel beräkning av rivningskostnader för kärnkraftverken, har nya fördjupade analyser pekat på god överenstämmelse med tidigare uppskattningar.

The post Ny kostnadsberäkning för hantering av det svenska kärnavfallet appeared first on Byggkontakt.