SBAB:s undersökning visar att hemmet är en viktig plats för avkoppling: 36 procent uppger att hemmets viktigaste funktion är ”att kunna varva ner och ladda batterierna”. Samtidigt visar det sig att bostaden är en källa till oro och stress för många: en av fem personer (17 procent) är oroliga över sin bostadssituation, vilket till stor del grundar sig i oro för oförutsägbara händelser i och utanför hemmet, samt ökade kostnader.

Vanligaste orosfaktorerna för bostadsägare*

* Flera svarsalternativ möjliga.

– För att minska både oron och risken för framtida problem är det viktigt att agera proaktivt. Genom att ha en bra hemförsäkring kan man minska mycket av stressen kopplat till oförutsägbara händelser. Har man ekonomiskt utrymme ska man absolut ha ett sparande. Ett litet sparande är bättre än ingenting alls och finns där att ta till om något händer, säger Claudia Wörmann, boendeekonom SBAB.

En av tio har låtit bli att separera på grund av sin bostadssituation

Förutom att boendet skapar oro för många får bostadssituationen även påtagliga konsekvenser för viktiga livsval och relationer. Nästan en av fem personer i Sverige svarar att de har flyttat ihop med sin partner snabbare än vad de tänkt, och mer än en av tio har låtit bli att separera från sin partner på grund av sin bostadssituation. Nästan en av fem har även låtit bli att skaffa barn på grund av bostadssituationen.

Bostadssituationens påverkan på Sverigebornas livsval*

* Flera svarsalternativ möjliga.

Halva befolkningen har varit med om en påfrestande flytt

En av de största stresskällorna när det kommer till boende är att flytta. I undersökningen svarar mer än halva befolkningen (55 procent) att de har varit med om en påfrestande flytt. En stor andel uppger att flytten fått allvarliga följder för både en själv och ens relationer: en tredjedel har fått utmattning eller panikångesttack, och nästan en fjärdedel har separerat med sin partner.

Konsekvenser av påfrestande flytt*

* Avser de som svarar att de varit med om en påfrestande flytt, flera svarsalternativ möjliga.

– När man ska flytta kanske man främst tänker på de fysiska och logistiska aspekterna, som att packa ihop, fixa med flyttbil och så vidare, men har inte riktigt tänkt på eller förberett sig på de känslomässiga konsekvenserna. Genom att förbereda sig på att man kommer att påverkas emotionellt och även acceptera det, tror jag man till viss del kan gardera sig för att påverkas alltför negativt, säger Claudia Wörmann.

Tips för att undvika problem på boenderesan

1. Ta hjälp av vänner och familj för att få råd och stöd. Ofta finns det andra som har varit med om liknande situationer och som kan ge värdefulla tips.

2. Sök information i god tid. På sbab.se har vi samlat mycket av den information som brukar behövas. Ett tips är också att ladda ner SBAB:s app Bostadsflyttaren, en guide för den som ska flytta där man får tips och vägledning samt ordbok som förklarar krångliga ord.

3. Var förberedd på att det kan bli tufft både känslomässigt och praktiskt.

Om undersökningen

SBAB:s Komma hem-rapport, där svenskarna får svara på hur de ser på sitt boende och sin boendeekonomi, genomförs årligen. Vissa frågor i rapporten ställs varje år för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen, medan andra frågor varierar. I år har exempelvis flera frågor ställts kring coronapandemin, i syfte att utröna om den har påverkat svenskarnas sätt att se på sitt boende och bostadsmarknaden i stort. Under hösten publiceras resultatet från rapporten i en serie artiklar på sbab.se.

Undersökningen genomfördes av strategi- och analysföretaget United Minds på uppdrag av SBAB, i syfte att kartlägga svenska befolkningens syn på boenderelaterade frågor. Svaren samlades in i en digital enkät med hjälp av webbpaneler under perioden 5–10 augusti 2020. Deltagarna bestod av ett representativt urval med avseende på kön, ålder och geografi. Totalt genomfördes 1017 intervjuer.

Ta del av hela undersökningen här.

The post Bostadssituation en källa till oro och stress för många appeared first on Byggkontakt.

En bostadsaffär innehåller många moment och steg på vägen där olika beslut ska fattas. Därtill är för de allra flesta bostadsköpet den största ekonomiska investeringen i livet. För att få bättre förståelse för hur man som bostadsköpare upplever processen har SBAB undersökt vad som framkallar mest stress i samband med bostadsköp. Frågorna ingår i den större undersökningen Bostadsköpet och tryggheten som även genomfördes hösten 2019. Liksom förra året, är budgivningen det som stressar mest och i betydligt högre grad än andra faktorer.

Budgivningen framkallar mest stress

Frågan som ställdes var; finns det något som stressar dig vid ett bostadsköp?

Förra årets rangordning inom parentes

Källa: Kantar SIFO på uppdrag av SBAB

– Så länge budgivning är det sätt man köper bostad på och det är konkurrens om de bostäder som är till salu så får man nog helt enkelt acceptera att det blir stressigt. Men jag tror att stressen kan minskas om man som köpare sätter ett pristak och sedan verkligen håller sig till det. Andra saker man kan göra för att minska stresspåslaget är att noga läsa på hur det går till att köpa en bostad och vilka olika moment som ingår i processen. Och genom att skaffa sig en god bild över prisläget i de områden där man är intresserad av att köpa en bostad, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

– Att stressen förknippad med att man undrar om man gjort rätt efter bostadsaffären har ökat sen i fjol kan möjligen kopplas till nuvarande situation med corona. Även om bostadsmarknaden så här långt in i pandemin stått pall, så känner nog många en stor osäkerhet kring utvecklingen framöver. Sen ska man inte glömma att det är mänskligt att efter en bostadsaffär fundera över om det blev rätt bostad till rätt pris och speciellt med tanke på att det är livets största affär, säger Claudia Wörmann.

I de frågor som rör vad som stressar inför ett bostadsköp så är stressen vid val av bindningstid och att förhandla räntan något som minskat sedan 2019. Då upplevde 20 procent att det var stressande att förhandla om boräntan mot idag 18 procent. 17 procent tyckte att det var stressande att välja bindningstid hösten 2019 mot idag 16 %.

– Stressen över att välja bindningstid och att förhandla om boräntan har minskat något sen i fjol. Jag tror att det kan kopplas till att det just nu råder en ganska utbredd enighet om att räntorna förblir låga lång tid framöver, säger Claudia Wörmann.

Kvinnor och yngre är mer stressade

Annat som framkom i undersökningen:

• 1.Kvinnor känner mer stress i alla moment i bostadsaffären. Till exempel uppger 22 procent av kvinnorna att förhandlingen om räntan är stressande mot 14 procent av männen. 21 procent av kvinnorna blev stressade av att välja bindningstid på lånet jämför med 11 procent av männen.
• 2.Ju yngre man är desto mer stress känner man. I åldersgruppen 20 till 34 år upplevde 79 procent någon form av stress medan motsvarande siffra var 55 procent i åldersgruppen 35 till 55 år. I åldersgruppen 56 till 79 upplevde endast 37 procent något moment som stressande i en bostadsaffär.

Claudias tips på vägen

• Acceptera att ett visst mått av stress alltid ingår när du köper en bostad. Du vet inte slutpriset i början av affären. Här kan information om hur de olika momenten går till leda till att minska din stress.

• Studera marknaden noga gällande vad som har sålts och till vilket pris i de områden där du letar bostad. Det kan ge dig en bra uppfattning om marknads- och prisläget och minska stressen kopplat till pris.

• Sätt ett pristak innan du som köpare ger dig in i en budgivning.

• Är du helt ny på marknaden eller känner dig ringrostig – läs på! Människor delar ofta frikostigt med sig av sina erfarenheter på så väl forum som i samtal. Känner du att det inte räcker, fråga om någon som har mer erfarenhet än du kan vara din ciceron genom processen.

Om undersökningen

SBAB har via Kantar Sifo ställt frågor till privatpersoner med bolån. Frågorna ingår i den större undersökningen ”Bostadsköpet och tryggheten”. 2 000 personer, mellan 20 och 80 år, jämnt spridda över hela landet, besvarade undersökningen mellan den 21 och 27 september 2020. 1 768 personer besvarade undersökningen hösten 2019. ​

The post Budgivningen stressar mest vid bostadsaffärer appeared first on Byggkontakt.

Stress kring julen

Det kan konstateras att den åldersgrupp som allra mest känner igen sig i påståendet att någon gång ha velat skippa julen på grund av att den känts övermäktig är i åldern 36 till 55 år. 51 procent uppger detta.

– Kanske har man en orimlig bild av hur en lyckad jul ska se ut, anpassa istället kraven efter både budget och hur du bor. Familjer har en tendens att växa, först är man ensam, sen räknas man i par, och så några barn senare, plötsligt har närmaste familjen vuxit väldigt. Att ha hela släkten hemma om så bara för en dag och kväll, ställer krav på yta.  Man kan dela upp det så att ni är hemma hos den som bor störst, om ni blivit en stor familj, säger Claudia Wörmann Boendeekonom på SBAB.

Att det är i åldern 36 till 55 år som man i större utsträckning än övriga känner igen sig i påståendet att julen fått en att känna annat än frid, har sannolikt att göra med livssituationen. Barnen har förväntningar och under själva julen ska de tindra, julmaten ska lagas, helst  från grunden, och granen ska kläs. Kanske kommer hela släkten på besök också. Detta ofta i kombination med att man har ett yrkesliv att hantera.

– Jag tror att många upplever en press att få till det perfekta julfirandet, man pratar ju om julen som barnens högtid och med små barn finns förväntningar. Ju större barnen blir desto mer kan man förvänta sig hjälp i planeringen. Det kan också vara svårt att hitta en lagom nivå i en tämligen ny relation, säger Claudia Wörmann..

– Julen som ska vara så fridfull innebär en massa stress för många. Försök att hitta din nivå på julstöket. Jag tror vi sitter fast i en massa traditioner som inte längre funkar för dagens samhällsstruktur, där merparten av oss arbetar utanför hemmet, säger Claudia Wörmann.

Finns det något du förändrat i ditt sätt att fira jul i år jämfört med förra året?

Även om det vanligaste svaret är att det inte är någon skillnad i hur de firar jul i år jämfört med tidigare år så svarar 25 procent att de drar ned på antalet klappar i år. Samtidigt har man dragit ner både på antalet klappar och hur mycket man handlar för. Men att skänka mer till välgörenhet är inget som man prioriterar.

Januari är för många årets fattigaste månad, att det nu skett en förändring mot att dra ned på antalet julklappar och hur mycket man handlar för bidrar till bättre ekonomi spritt över hela året.  Om man börjar ett nytt år med att hamna efter kan det lätt påverka flera månader framöver.

– Att dra ned på antalet klappar och vad de kostar minimerar ju risken för att tycka att januari är en usel månad ekonomiskt, det bidrar sannolikt också till att fler verkligen kan njuta av julen och inte bara se den som stressande. Det är i alla fall vad jag hoppas på,  avslutar Claudia Wörmann.

Om undersökningen
SBAB har beställt undersökningen av SynoInt, den besvarades av 1013 pesoner mellan den 13 – 18 december 2019. Åldersgruppen var mellan 18 till 80 år och spridda över hela Sverige.

The post Varannan kvinna har velat skippa julen appeared first on Byggkontakt.

Över fyra av tio privatanställda tjänstemän har någon gång övervägt att byta jobb för att nå en bättre balans mellan arbete och fritid. Det visar en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen. Bland kvinnliga tjänstemän och tjänstemän i åldern 30-49 år uppgav så många som hälften av de tillfrågade att de vill byta jobb på grund av stress.

– Det är orimligt att man ska behöva byta jobb för att minska sin stress. Arbetsgivare måste ta itu med stressproblem innan medarbetare väljer att byta arbetsplats. Kompetenta medarbetare är företagens främsta tillgång och för arbetsgivare blir det kostsamt att rekrytera och lära upp nya medarbetare, säger Martin Linder ordförande i Unionen.

I undersökningen uppger fyra av tio tjänstemän att arbetsgivaren regelbundet undersöker risker som orimlig arbetsbelastning och ohälsosam arbetstidsförläggning på arbetsplatsen. Lika många anser att deras chef inte gör något åt problem med stress och ohälsosamma arbetstider.

– Chefer och ledare måste inse att det inte räcker med att undersöka arbetsmiljön. Man måste agera! Arbetsgivare ska ha en plan för hur man ska åtgärda problemen och sedan följa upp resultatet, säger Martin Linder.

Av de tjänstemän som svarar att de inte hade planer på att byta jobb uppger sex av tio att arbetsplatsen har riktlinjer för hur man minskar stress på arbetsplatsen.

– Det lönar sig att ta itu med arbetsmiljöproblem som skapar stress på jobbet. Arbetsplatser där människor mår bra är attraktiva arbetsgivare, menar Martin Linder.

Det här skapar stress på jobbet – listan

1. Hög arbetsbelastning (85 %)
2. Otydlighet i ansvar, mandat och befogenheter (45 %)
3. Bristande ledarskap (41 %)
4. Omorganisationer (37 %)
5. Förväntningar om ständig nåbarhet (20 %)
6. Psykiskt påfrestande arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden (18 %)
7. Annat (5 %)
8. Kränkande särbehandling/mobbing (4 %)

Källa: Unionens Arbetsmiljöbarometer år 2018. 

The post Fyra av tio vill byta jobb på grund av stress appeared first on Byggkontakt.

– Det vi såg när vi tog fram statistik över den genomsnittliga mannen respektive kvinnan som fick ersättning från AFA Försäkring, var att den första försäkringen som gav ersättning var trygghetsförsäkring vid arbetsskada och därefter föräldrapenningtillägg, berättar Marie Ståhl, försäkringsspecialist på AFA Försäkring.

– Inte helt oväntat så var det vissa försäkringar som gav ersättning först i 60-årsåldern, fortsätter Mats Åhman, försäkringsspecialist på AFA Försäkring.

I åldersgrupperna mellan 30 och 50 år är det lägre frekvens på försäkringsersättningar. Det är de yngsta och äldsta på arbetsmarknaden som dominerar.

Den genomsnittliga åldern när man får ersättning från arbetsskadeförsäkring (TFA) är 22 år hos kvinnor och 26 år hos män. Den genomsnittliga åldern när man får ersättning från föräldrapenningtillägg är 28 år hos kvinnor och 29 år hos män. För sjukförsäkring (AGS) är den genomsnittliga åldern för kvinnor 53 och för män 60 år. Försäkring vid arbetsbrist (AGB) får kvinnor i genomsnitt vid 54 års ålder och män vid 62 års ålder. Ersättning vid dödsfall (TGL) utfaller i genomsnitt vid 61 år för kvinnor och 63 år för män.

­ – Något som är intressant är skillnaderna mellan könen, säger Mats Åhman.

– För män är det något vanligare att vara helt ensamstående när man dör i arbetsför ålder, medan för kvinnor är det vanligare att i alla fall efterlämna barn.

När det gäller sjukdom är det följande tre som ligger i topp hos kvinnorna som får ersättning:

Stressjukdom
Förstämningssyndrom (exempelvis depression)
Ryggsjukdom

Och för männen:

Ryggsjukdom
Ledsjukdom
Sjukdom i mjukvävnad

– När man tittar på utbetalning av ersättning från våra försäkringar kan man se att männen får högre ersättningar än kvinnor, vilket är tråkigt. Det beror på att männen har högre löner, vilket ger effekt även när de får ut sin försäkringsersättning, konstaterar Marie Ståhl.

Vid sjukdom får den genomsnittliga kvinnan ersättning på 6 482 kronor och den genomsnittliga mannen får 7 035 kronor. Vid arbetsskada får kvinnan 8 252 konor och mannen 14 655 kronor.

– Glädjande i vår statistik är att så pass många män ansökt om att få föräldrapenningtillägg. Det speglar också ökningen av mäns uttag av föräldrapenning hos Försäkringskassan, berättar Mats Åhman.

– Under 2017 tog vi emot 10 445 anmälningar från män och 11 093 från kvinnor. Då ska man komma ihåg att 70 procent av de privatanställda arbetarna är män, så det är fortfarande en större andel kvinnor som anmäler.

The post Kvinnor får försäkringsersättning för stress och män för ont i ryggen appeared first on Byggkontakt.