Som en konsekvens av Coronapandemin beslutade regeringen att hyresvärdar som under perioden 1 april till 30 juni 2020 genomfört hyresreduceringar till den egna hyresgästen skulle få möjlighet till kompensation i form av hyresstöd. Kompensationen utgörs av högst 50 procent av den nedsatta fasta hyran och maximalt 25 procent av den ursprungliga fasta hyran. Stödet förutsätter att hyresgästen tillfälligt fått rabatt av hyresvärden på sin fasta hyra. Men i en ny enkätundersökning där SBC låtit närmare 400 bostadsrättsföreningar svara på frågor rörande ekonomi visar det sig att så många som 80 procent inte genomfört några hyresreduceringar för sina lokalhyresgäster, något som är ett krav för att ansöka om hyresstödet.

– Det kan finnas flera olika anledningar till att det funnits en passivare inställning till hyresstödet bland bostadsrättsföreningar. För det första har det förekommit oklarheter kring förordningens innehåll och den har även ändrats under våren. Något som skapat frågor kring bland annat vilken del av hyran som skall sättas ned och vilka branscher stödet gäller för. Sedan ska det tilläggas att det inte finns någon garanti till hyresstöd bara för att föreningen ansöker om det, vilket givetvis kan bidra till oro när man funderar på att bevilja hyresreducering, säger Stefan Lindberg, Bolagsjurist på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Osäkerhet kring ekonomiska konsekvenser
SBC:s undersökning visar även att så många som fyra av tio bostadsrättsföreningar menar att deras medlemmar delvis eller inte alls har koll på de ekonomiska konsekvenser som kan uppstå vid en reducering av hyra till lokalhyresgäster. Närmare hälften uppger att de inte vet om medlemmarna har koll. Eftersom ett beviljat hyresstöd inte täcker hela kostnadsreduceringen måste föreningen och dess medlemmar själva stå för betalningen av resterande hyra om den inte ska utebli.

– Även om det inte finns någon skyldighet att som medlem vara insatt i föreningens ekonomi, är det ett faktum att hyresstödet inte täcker hela hyresreduktionen. Om det genomförts ett styrelsebeslut som medlemmarna inte förstår kan styrelsen ställas till svars och i värsta fall avsättas. Har styrelsen orsakat skada kan föreningen stämma styrelsen. Det sistnämnda kräver dock vårdslöshet, men det kan vara tillräckligt för att avskräcka. Framför allt om föreningen redan innan en hyresreducering är hårt ansatta rent ekonomiskt, säger Stefan Lindberg, Bolagsjurist på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB.

Om undersökningen:
Undersökningen baseras på en webbenkät som skickades ut till SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB:s kunder i juli 2020. Totalt svarade cirka 400 bostadsrättsrättsföreningar på enkäten.​

The post Få bostadsrättsföreningar utnyttjar det statliga hyresstödet appeared first on Byggkontakt.

Energiföretagen Sverige har skickat in en skrivelse till Näringsdepartementet och Miljö- och energidepartementet, en så kallad hemställan, där konsekvenserna är tydligt beskrivna i form av ett antal exempel från Töreboda, Västerås, Linköping och Skövde.

– Flera exempel som vi tagit del av visar att byggnadsprojekten ger mer än dubbelt så högt stöd som den faktiska merkostnaden är för att uppfylla energikravet på högst 56 procent av energianvändningen i Boverkets byggregler. Det är en orimlig överkompensation till byggprojektörer, helt utan koppling till att en effektivare energianvändning faktiskt uppnås, konstaterar Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel samt resurseffektivitet och energianvändning på Energiföretagen Sverige.

Erik Thornström säger att en av effekterna av stödet är att byggföretaget väljer bort fjärrvärme och istället installerar värmepumpar, vilket är billigare än att åtgärda byggnadens klimatskal så att byggnaden blir energieffektiv på riktigt. Det betyder alltså att man inte har gjort några energieffektiviserande åtgärder på själva huset, utan bara minskar hur mycket energi som köps till byggnaden, inte själva energianvändningen.

– Förutom att stödet därmed har en mycket låg bidragseffektivitet i denna del riskerar hundratals miljoner kronor i skattemedel förspillas utan att någon effektivare energianvändning uppnås, understryker Erik Thornström

Hur bidraget är utformat har även fått till följd att hus som redan varit kopplade till fjärrvärmenätet kopplas bort och blir en del av värmepumpslösningen. Och effekten blir att elanvändningen för uppvärmning ökar, något som bland annat Energiöverenskommelsen mellan fem riksdagspartier har lyft fram som icke önskvärt.

Sammanfattningsvis är de huvudsakliga problemen med det statliga investeringsstödet:

• Stödreglerna innebär att bidraget kan överstiga merkostnaden för att klara de uppsatta energikraven flera gånger om. Det saknas alltså koppling i stödreglerna till faktiska merkostnader för att få ”energibonusen” på ett 75 procent högre bidragsbelopp.
• Reglerna för ”energibonusen” innebär därmed ett slöseri med skattemedel på uppskattningsvis hundratals miljoner kronor, utan att någon energieffektivisering uppnås.
• Stödreglerna sätter konkurrensen på värmemarknaden ur spel eftersom de refererade energikraven i byggreglerna endast ställer krav på ”köpt energi”. Kraven uppfylls därmed enkelt med individuella bergvärmepumpslösningar, eventuellt i kombination med andra installationsåtgärder i byggnaden som att installera solceller på taket. Detta betyder att fjärrvärme inte kan väljas som uppvärmningsalternativ som primär uppvärmningskälla om stödkraven ska uppfyllas.

– Energiföretagen ser positivt på att främja energieffektivisering. Det är synd att man inte tog hänsyn till våra farhågor kring utformningen av den så kallade energibonusen i stödet, som vi påtalade redan innan stödreglerna infördes. Vi skriver till regeringen nu eftersom precis det vi befarade har blivit verklighet. Det är våra exempel i hög grad bevis för, konstaterar Erik Thornström.

Läs hela hemställan, med konkreta exempel på investeringsstödets följder.

The post Statligt stöd överkompenserar bygginvesteringar utan faktisk nytta appeared first on Byggkontakt.