Samhällsbarometern 2020 som är framtagen av konsultföretaget PE Teknik & Arkitektur visar att majoriteten – 65 procent av invånarna i Sveriges tolv största städer tycker att deras städer är vackra. I Helsingborg uppger hela 85 procent av stadens invånare att de bor i en vacker stad. Strax därefter hittar vi Sveriges huvudstad Stockholm där 84 procent av invånarna tycker att deras stad är vacker. Även i Lund uppger 84 procent av invånarna att staden är vacker.

Däremot är man inte lika överens överallt. I Västerås tycker bara drygt en tredjedel att staden är vacker, vilket gör Västerås till den stad där invånarna är minst nöjda med sin stads estetik. Även Umeå och Linköping har svårt att övertyga sina invånare att de bor i en vacker stad. Endast 48 respektive 45 procent uppger att deras stad är vacker.

Sveriges mest rekommenderade stad
Trots att Umeå inte upplevs vara en vacker stad är den väldigt uppskattad av sina invånare. Så pass uppskattad att 79 procent av invånarna skulle rekommendera andra att bo i staden. En siffra som bara Lund slår. Lund är nämligen Sveriges mest rekommenderade stad. Hela 85 procent skulle rekommendera andra att flytta till staden. Örebroarna trivs också väldigt bra och staden är den tredje mest rekommenderade. Överlag verkar invånarna i Sveriges tolv största städer trivas där de bor. Drygt två av tre skulle rekommendera andra att bo i deras stad. Och i samtliga tolv städer skulle majoriteten uppmuntra andra till att bo i staden. Västerås är den stad där minst andel invånare skulle rekommendera andra att bo i staden, det uppger nämligen bara 52 procent.

– En vacker stad lockar till sig turister och en sommar som denna är det förstås extra viktigt. I undersökningen ser vi stora skillnader på hur estetiskt tilltalande Sveriges städer uppfattas. De städer som använder sina styrkor, exempelvis sin historia eller sitt geografiska läge, och medvetet framhäver dem med hjälp av arkitektur och planering blir mer attraktiva och trivsamma för både turister och invånare. Helsingborg, Stockholm och Lund är alla goda exempel på det, säger Nicke Rydgren, Marknadsdirektör på PE.

Om Samhällsbarometern 2020
Samhällsbarometern 2020 är framtagen av konsultföretaget PE Teknik & Arkitektur. Undersökningen har gjorts fem år i rad och i årets upplaga har drygt 4 600 svenskar svarat på 20 påståenden som beskriver en välplanerad och hållbar stad inom områdena hållbarhet, stadsplanering och stadsutveckling. Undersökningen har gjorts i samarbete med Kantar Sifo genom deras webbpanel och är statistiskt säkerställd och representativ på riksnivå såväl som för Sveriges tolv största städer. Undersökningsperioden var från den 9 janauri till 16 januari 2020.

Här kan du läsa hela rapporten: https://samhallsbarometern2020.pe.se/

Sveriges vackraste städer – andel som instämmer i påståendet ”Min stad är vacker”

1. Helsingborg                         85%
2. Stockholm                            84%
3. Lund                                      84%
4. Jönköping                            80%
5. Örebro                                  78%
6. Norrköping                          77%
7. Uppsala                                65%
8. Göteborg                              60%
9. Malmö                                  59%
10. Umeå                                    48%
11. Linköping                            45%
12. Västerås                               35%​

The post Här är Sveriges vackraste och fulaste städer – invånarna har sagt sitt appeared first on Byggkontakt.

Sesab Service AB, tillsammans med förra Årets vinnare, Kent Norberg från Norrlands miljövård.

– Att få priset Årets Städföretag 2019 motiverar oss som företag att fortsätta satsa på vår personal och på hållbarhetsfrågor, säger Nikola Baric, vd på Sesab Service AB. 

Priset Årets Städföretag 2019 har gått till städ och serviceföretaget Sesab Service AB.  Företaget har cirka 350 anställda och omsätter cirka 106 miljoner. Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Småland och Västra Götaland. 

Priset Årets Städföretag är ett samarbete mellan fack och arbetsgivare. Bakom priset står Almega Städföretagen, Fastighetsanställdas Förbund och Kommunalarbetareförbundet.  

– Genom att lyfta fram goda exempel i branschen hoppas vi kunna höja kvaliteten och anseendet för branschen, säger Ari Kouvonen, näringspolitisk chef på Almega Städföretagen.   

Årets finalister var ISS Facility Services, Sesab Service i Malmö och Småländska Städ, Jönköping. Vinnaren presenterades på Stora Städbranschdagen i Stockholm den 10 oktober. Det är andra året som priset delas ut. Förra året vann Norrlands Miljövård titeln Årets Städföretag.   

Årets Städföretag måste vara ett Auktoriserat Serviceföretag. Det vill säga vara auktoriserat av parternas gemensamma auktorisationsnämnd.  Juryn utser ett städföretag som på olika sätt utmärkt sig som ett föredöme i branschen. Juryn gör en helhetsbedömning där följande kriterier har särskild betydelse:  

• Arbetsmiljöarbetet  
• Miljöarbetet  
• Kvalitet och kompetensutveckling av personalen, exempelvis genom SRY:s yrkesbevis  
• Välordnad och god ekonomi  
• Goda fackliga relationer, god personalpolitik samt ordning och reda arbetsrättsligt  

The post Skånska Sesab Service AB – Årets Städföretag 2019  appeared first on Byggkontakt.

– Städer som haft regleringar på plats innan operatörerna släpps på har också haft det mest välfungerade utfallet. Det handlar till exempel om att kräva att operatören delar med sig av sin data så att staden kan bygga parkeringsplatser på rätt plats, arbeta med så kallad geofencing på känsliga stråk eller att utkräva mer transparens när det gäller hållbarhet och fordonens livscykel. Här har vi i Sverige haft en utmaning då elsparkcykel definieras och har samma regler som en egenägd cykel. Lagstiftningen har helt enkelt inte hunnit med, säger Hamza Harrami, rådgivare på WSP.

Ett exempel som studerats är Singapore där elsparkcyklar och delad mobilitet funnits i flera år. Nyckeln har varit att ha regleringar på plats tidigt och att släppa på fler fordon allt eftersom. I Singapore har det även tagits fram policys som reglerar flottan hos operatörerna. Ett motkrav för att verka i staden har varit att dela med sig av resedata. Samtidigt finns exemplet London där man har totalförbud till dess att det finns fungerande regleringar eller Toronto där staden har eget monopol på delningstjänsterna.

– Ett förbud är effektivt för att råda bot på problemen men för en stad som vill attrahera innovativt humankapital och skapa grogrund för nya idéer är det ingen framkomlig väg. Däremot finns det sätt att skapa en positiv upplevelse för staden genom att ha tydliga regler från början, och se till att det blir konsekvenser när operatörer och användare bryter mot dessa. En tät dialog mellan stad och operatörer är en förutsättning när omständigheterna förändrats så snabbt som de har gjort, menar Hamza.

I en rapport nyligen konstaterade WSP att delade mobilitetstjänster (elsparkcyklar, bilpool, taxiliknande tjänster, cykeldelning) står för 0,07 procent av det totala transportarbetet och utsikterna för 2030 är att tjänsterna kommer öka till 0,1 procent. Den genomsnittliga resan med elsparkcykel är 1,7 km. I centrala delar av staden ersätter den främst gångtrafik så effekterna på både hälsa och luftkvalitet är begränsade.

–Sättet som vi transporterar oss korta sträckor har snabbt förändrats på vissa platser och för vissa grupper. Vi kommer troligen även se en ökning av exempelvis egenägda elsparkcyklar som en sidoeffekt av hyrmarknadens expansion. Men för att vi ska kunna nyttja den fulla potentialen i den nya tekniken behöver vi se till att den integreras i högre grad med befintlig kollektivtrafik, till exempel genom parkeringsplatser och biljettsystem. Med vår kunskap och våra verktyg inom samhällsutveckling ser vi stora möjligheter att utveckla framtidens mobilitet tillsammans med städerna, säger Hamza.

Några höjdpunkter från WSPs studie ”Going Small”

• Stadsplanerare behöver börja anpassa planer och förhållningssätt för ”last-mile”-transporteri delad form
• Regleringar och definitioner för beteende och säkerhet behöver sättas – ju tidigare desto bättre
• Överväga om modellen ”ju snabbare resa desto billigare resa” är rätt i förhållande till säkerhetsaspekten
• Reducera hastigheten på känsliga gångstråk med hjälp av data-analys och GPS-funktioner– (geofencing)
• Se över jämlikhetsaspekten när det gäller vilka som har möjlighet att nyttja tjänsterna geografiskt och inkomstmässigt.
• Öka transparensen gällande livscykel och hållbarhet, till exempel genom ett hållbarhetsindex
• Sätt ett kapacitetstak för antal delade fordon/operatör i staden för att utvärdera och säkerställa ansvarstagande. Avgränsa antalet operatörer.
• Nyttja resdata för att utvärdera synergier mellan mikromobilitetstjänsterna med befintlig kollektivtrafik och samspel med annan transportinfrastruktur så som cykelbanor.

Rapporten där WSP studerat sju världsstäder ”Going Small” släpps i sin helhet i nästa vecka på wsp.com.

Rapporten som beskriver utvecklingen i Sverige ”Delad mobilitet idag och i framtiden” hittar du här.

The post Mikromobilitet: Datadelning och maxtak rimliga krav för en bättre stadsmiljö appeared first on Byggkontakt.

Snart står det klart hur Bagartorps centrum kommer att utvecklas. Planer finns på cirka 230 nya lägenheter – både hyres- och bostadsrätter. De nya bostadshusen varierar i höjd från sju till sjutton våningar, med lokaler för handel och service i gatuplan.

Upprustning av entrétorget

Samtidigt ska entrétorget mellan centrum och Ulriksdals pendeltågsstation rustas upp. Den existerande gångtunneln ersätts med en tryggare, mer tillgänglig lösning med övergångsställe över gatan. Detaljplanen ska nu ut på granskning, enligt beslut i byggnadsnämnden den 16 januari 2019.

Bagartorp – ett prioriterat utvecklingsområde

Som ett av stadens prioriterade utvecklingsområden ska Bagartorp utvecklas till en mer sammanhållen och levande stadsdel, med nya bostäder och verksamheter – men också förbättrade ytor i anslutning till Ulriksdals pendeltågsstation. Stationen utgör en allt viktigare målpunkt och sammanbindande länk mellan Bagartorp, Järvastaden och Nya Ulriksdal – vilket gör Bagartorps centrum till en viktig kommunikationsnod framöver.

– Bagartorp är ett av stadens prioriterade utvecklingsområden. Med nya bostäder och verksamheter samt en förbättrad anslutning till pendeltågsstationen knyter vi samman stadsdelen med Järvastaden och Nya Ulriksdal och bidrar till en mer sammanhållen stad, säger Torsten Svenonius, byggnadsnämndens ordförande, Solna stad.

Det här innebär detaljplanen

• Två befintliga byggnader rivs och en markparkering används för att bygga cirka 230 nya lägenheter
• De nya bostäderna byggs i tre hus på 7, 9 respektive 17 våningar.
• De nya bostäderna kommer att vara både hyreslägenheter och bostadsrätter
• I gatuplan planeras lokaler för handel och service, för att bidra till en mer levande stadskänsla
• Gångtunneln under Bagartorpsringen tas bort och ersätts med ett övergångsställe över gatan
• Centrumytan vid pendeltågsstationen kommer att göras om och rustas upp

Beslut om granskning fattades på byggnadsnämndens möte den 16 januari 2019.

The post Nästa steg i utvecklingen av Bagartorp appeared first on Byggkontakt.

Fastighetsbyråns har genomfört en undersökning där 1021 personer (kvoterade för att kunna särskilja olika geografiska grupper) svarat på frågor om hur de trivs på sin bostadsort. Resultaten visar att 54 % i hög utsträckning trivs på orten där de bor. 38 % är varken nöjda eller missnöjda och 9 % trivs inte alls.

I Malmö är det flest, 62 %, som trivs bra på sin ort. Motsvarande siffra för Stockholm är 54 %, för Göteborg 58 % och för större ort 56 %. På mindre ort, under 95 000 invånare, är det lägst andel som trivs bra med 50 %. På mindre ort är det även flest, 11 %, som är missnöjda med orten.

• Det är intressant att malmöborna är mest nöjda med tanke på att staden får relativt mycket negativ publicitet. Staden har uppenbarligen mycket positivt att erbjuda. Man kan också konstatera att de positiva aspekterna av att bo på en mindre ort, till exempel lugn, natur och billigare bostäder, inte verkar väga tyngre än negativa faktorer, säger Johan Engström, VD på Fastighetsbyrån.

Allmänt lägre trivsel – mest påtagligt i Stockholm
När motsvarande undersökning genomfördes 2012 trivdes 65 % av svenskarna i hög utsträckning med bostadsorten, d v s 11 % fler än i år. Trivseln har minskat i hela Sverige men minst, endast 2 %, på större ort. Stockholm är den region där trivseln minskat mest, från 72 % 2012 till 54 % 2018.

28 % (15 % 2012) av svenskarna tror att de kommer att flytta från sin ort inom fem år, 29 % (26 %) tror att de kanske kommer att flytta och 42 % (59 %) tror inte att de kommer att flytta från orten. Flyttbenägenheten har ökat kraftigt sedan 2012 och de vanligaste orsakerna är för att få allmänt bättre trivsel, jobb/studier och att man vill till en större ort. Boende i Stockholm vill i mycket högre grad än andra flytta för att få en bättre bostad.

• Det är påtagligt att trivseln minskat i Stockholm och den främst orsaken till att stockholmare vill flytta är att man vill ha en bättre eller finare bostad. Bostadspriserna, och kostnader kopplat till bostaden, är förmodligen det som ändrats mest i Stockholm de senaste sex åren. Uppenbarligen är möjligheten att bo som man vill en faktor som i allra högst grad påverkar den allmänna trivseln, säger Johan Engström.

Malmöbor nöjdast – men även mest flyttbenägna
Trots att malmöborna är mest nöjda är det även i Malmö som flest tror att de kommer flytta inom fem år. De som är minst flyttbenägna är de som bor på större ort. Anledningen till att man vill flytta skiljer sig relativt mycket från ort till ort. I Malmö är till exempel jobb eller studier den främsta anledningen medan de som bor på mindre orter främst flyttar för att få allmänt bättre trivsel.
I vilken utsträckning trivs du på den ort du bor på?

Riks:
I hög utsträckning – 54 % (65 % 2012)
Varken eller – 38 % (30 % 2012)
I låg utsträckning – 9 % (5 % 2012)

Stockholm:
I hög utsträckning – 54 % (72 % 2012)
Varken eller – 36 % (26 % 2012)
I låg utsträckning – 10 % (4 % 2012)

Göteborg:
I hög utsträckning – 58 % (70 % 2012)
Varken eller – 40 % (26 % 2012)
I låg utsträckning – 3 % (4 % 2012)

Malmö:
I hög utsträckning – 62 % (73 % 2012)
Varken eller – 31 % (25 % 2012)
I låg utsträckning – 7 % (3 % 2012)

Större ort:
I hög utsträckning – 56 % (58 % 2012)
Varken eller – 38 % (38 % 2012)
I låg utsträckning – 7 % (4 % 2012)

Mindre ort:
I hög utsträckning – 50 % (62 % 2012)
Varken eller – 39 % (32 % 2012)
I låg utsträckning – 11 % (6 % 2012)

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Nepa 6-18:e november 2018, på uppdrag av Fastighetsbyrån. Kartläggningen genomfördes online till medlemmarna i en webbpanel och totalt deltog 1021 svenskar i åldrarna 20-64 år. Resultatet presenteras på totalnivå samt för ett kvoterat urval (ca 200 personer i varje) från (A-) regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Större ort (kommuner med fler än 95 000 invånare, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Helsingborg) och Mindre ort (övriga kommuner). Där signifikanta skillnader förekommer presenteras även resultatet för män och kvinnor samt för åldersgrupperna 20-34 år, 35-44 år och 45-64 år. Under maj/april 2012 genomfördes motsvarande undersökning med samma frågeställningar och metod.

The post Trivsel på bostadsorten – högst i Malmö, lägst på mindre orter appeared first on Byggkontakt.

Visionsbild över K2A:s studentbostäder i trä och Credentias bostadsrätter i kommande kvarter nära tunnelbanan i Barkarbystaden. (Visionsbild: Reflex Arkitekter)

K2As dotterbolag Svenska Studenthus och Credentia är tillsammans en av vinnarna i Järfälla kommuns markanvisningstävling i Barkarbystaden etapp III A. Förslagen i markanvisningstävlingen har utvärderats utifrån gestaltning och hur byggnaden bidrar till en levande, hållbar, social och tät stadsmiljö. Meriterande har varit att K2A och Credentia åtar sig att utveckla studentbostäderna och förskolan i trähuskonstruktion.

– Det vinnande förslaget från Svenska Studenthus och Credentia kommer att bidra till en attraktiv och integrerande bostadsbebyggelse, delvis i trä, för människor i olika åldrar och skeden i livet. Kvarteret kommer att tillföra dynamik och stadsliv och på ett bra sätt möta den bebyggelse som redan finns i Barkarbystaden, säger Christina Rapp Lundahl, kommundirektör i Järfälla kommun.

K2A bygger Svanenmärkta bostäder i trä i egen fabrik. Studentbostäderna utvecklas utifrån konceptet ”Student21an”, en yteffektiv bostad som tagits fram utifrån studenternas behov och efterfrågan.

– Det är glädjande att få vara med och utveckla bostäder i trä i framtidsområdet Barkarbystaden. Vårt koncept med yteffektiva bostäder passar bra in på marknaden här, säger Johan Knaust, VD K2A.

– Detta är ett stort och spännande uppdrag för Credentia och vi är glada att få etablera oss i Järfälla kommun samt att inleda ett samarbete med en så kompetent och nischad aktör som K2A, säger Credentias VD Ronny Jansson.

Markanvisningsavtalet avser kvarter 17 i Barkarbystaden etapp III A. Den totala byggrätten omfattar 25 000 m2 BTA. Beräknad inflyttning för studentbostäder, bostadsrätter och förskola är under 2021.

Om Barkarbystaden
Enligt avtal om utbyggnad av tunnelbana till Barkarby ska Järfälla kommun uppföra 14 000 bostäder i tunnelbanans influensområde fram till år 2032. Inom stadsutvecklingsområdet Barkarbystaden pågår utbyggnad inom detaljplan för Barkarbystaden I och detaljplanearbete för detaljplanerna Barkarbystaden IV, Barkarbystaden X, Veddesta 1, Veddesta 2, Veddesta 3 och Veddesta 4.

Detaljplanen för Barkarbystaden II har vunnit laga kraft och miljödom väntas under 2018. Detaljplanen för Barkarbystaden III har antagits av kommunfullmäktige i Järfälla i mars 2018. Beslutet har överklagats till Mark- och miljödomstolen och väntar där på avgörande.

The post K2A och Credentia vinner markanvisningstävling i Barkarbystaden appeared first on Byggkontakt.

Samtliga ärenden som beviljats bidrag i första sökomgången har nu fått sina beslut, vilket innebär att 50 projekt tillsammans har delat på strax över 135 miljoner kronor. Spridningen är stor, både geografiskt och storleksmässigt. Sökomgång två avslutades den 14 september och bedömningen av inkomna ansökningar har nu inletts. Bidraget för grönare städer kan sökas av kommuner för åtgärder som ökar eller utvecklar stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.

Många projekt fokuserar på att ge människor nya och bättre möjligheter att uppleva och ta del av grönska, vilket är en viktig ekosystemtjänst i urbana miljöer. Andra ekosystemtjänster som många kommuner vill skapa eller förbättra är bland annat att reglera mikroklimatet genom trädplantering, stadsträd ger svalare temperaturer under värmeböljor genom att ge skugga och avdunsta flera hundra liter vatten per dygn. Träden kan också bidra till att rena luft, ta hand om dagvatten och bullerreducering. Det anläggs också buskage, bryn och buskar som utgör livsmiljöer för många insekter och småfåglar.

– En utmaning i miljöer med mycket hårdgjorda ytor är dagvattenhanteringen. Därför ingår exempelvis åtgärder som att anlägga dagvattendammar, diken och nedsänkta ytor för skyfallshantering i många ansökningar, säger utredare Sarah Damberg på Boverket.

Gemensamt för de flesta åtgärder i ansökningarna är att de kulturella ekosystemtjänsterna gynnas, såsom upplevelsevärden, ökad fysisk aktivitet, stressreduktion, psykisk återhämtning och avslappning samt ökade sociala interaktioner.

The post 135 miljoner kronor till grönare städer appeared first on Byggkontakt.

Faktums verksamhet handlar om att erbjuda människor i socialt utanförskap ett jobb. Försäljarna som säljer Faktum är personer som är hemlösa eller riskerar att bli det. Mellanskillnaden mellan inköp och försäljning behåller försäljarna själva. Att sälja Faktum är alltså ett jobb och inte välgörenhet.

− Att bli, eller riskera att bli, hemlös är en personlig tragedi som är svår att ta sig ur, säger Peter Kronvall, vd på Faktum. Faktum finns till för alla personer som behöver inkomsten och den sociala sammanhållning det innebär att vara Faktumförsäljare. Tack vare hjälp från våra partners kan vi nu expandera verksamheten till fler orter i landet, vilket betyder enormt mycket.

Faktum finns sedan tidigare i Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Växjö, Halmstad och Jönköping. När tankarna på att etablera sig i Karlstad tog form ställdes frågan till olika aktörer som skulle kunna tänkas vilja hjälpa till. Bostadsbolaget Willhem är en av dem som valt att stötta projektet genom att upplåta centralt belägna lokaler som blir en knutpunkt för distributionen och en mötesplats för försäljarna.

− Faktum erbjuder hjälp till självhjälp, och gör stor nytta i samhället, säger Mikael Granath, vd på Willhem. Det finns en tydlig koppling till vår verksamhet, vilket är en av anledningarna till att vi valt att stötta projektet. Vi tror och hoppas att det här kan utvecklas till ett intressant samarbete där båda parter kan dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter på ett bra sätt.

The post Willhem stöttar Faktums etablering i Karlstad appeared first on Byggkontakt.

Sandwalls plats i Borås är ett exempel på stadsutveckling som fått människor att flytta tillbaka till stadskärnan. Bild: Fredrik Malmlund

– Rapporten tillför en ny förståelse för hur staden och dess befolkning har påverkats av politiska beslut. Det vi kan konstatera är att den historiska bristen på en samlad svensk bostadspolitik har utarmat stadskärnorna, aktivt drivit folk från hyresrätt till villa och bostadsrätt och ökat klyftorna mellan olika stadsdelar. Genom att förstå vår historia kan vi förhoppningsvis skapa en bättre framtid i våra städer, säger Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR.

Jan Jörnmark har på uppdrag av Fastighetsägarna studerat hur stadskärnorna i Linköping, Borås och Jönköping förändrats sedan 60-talet. Detta har han gjort med ett så kallat GIS-verktyg, kartor från stadsbyggnadskontoret, som han analyserat utifrån politiska beslut och ekonomisk utveckling. På detta sätt har han fått fram en bild av svensk stadsutveckling som tidigare inte funnits.

Media bjuds in att medverka när Jan Jörnmark redovisar resultaten för varje kommun. Anmäl ditt intresse till pressansvarig. Vi bjuder på något att äta i samband med föredraget. 

Linköping

Tid: 22 november klockan 12:00 – 14:00
Plats: Flygvapenmuseum i Linköping

Borås

Tid: 22 november klockan 08:00 – 9:30
Plats: Quality Hotel Grand

Jönköping

Tid: 14 november klockan 08:00 – 9:30
Plats: Best Western Plus John Bauer Hotell

The post Ny rapport: därför flydde vi stadskärnan i Linköping, Borås och Jönköping – men hittade tillbaka igen appeared first on Byggkontakt.

Jakob Örtendahl är studiochef för Stadsbyggnad på Semrén & Månsson i Stockholm. Nu växer verksamheten med Elin Johansson som ny studiochef på huvudkontoret i Göteborg.

– Vi har länge fokuserat på visionsarbete och uppfattar att byggherrar och kommuner allt oftare behöver nära rådgivning från oss redan från start. I det höga tempo som nu råder kan vi bidra med överblick och lyfta fram långsiktigt hållbara värden i planeringen, säger Jakob Örtendahl, arkitekt och studiochef för stadsbyggnad på Semrén & Månsson i Stockholm.

I Stockholm är kontorets stadsbyggnadsstudio redan väl etablerad. Bland pågående uppdrag märks till exempel planstrategiska projekt på Ekerö och i centrala Älta. För att möta en ökande efterfrågan på byggherredrivna planer har studion även initierat nya samarbeten i områden där man sedan tidigare är aktiva. Nu byggs verksamheten ut till huvudkontoret i Göteborg, dit Elin Johansson rekryterats som ny studiochef.

– Jag har jobbat i tidiga skeden i hela mitt yrkesliv. Med tjugo års erfarenhet från den offentliga sektorn kan jag vägleda både kunder och medarbetare i de tidiga processerna så att vi lättare når den höga kvalitet vi alla eftersträvar, säger Elin Johansson.

Elin Johansson har en bakgrund som samhällsplanerare och kommer närmast från rollen som planchef på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. På Semrén & Månsson kommer hon, utöver att leda stadsbyggnadsstudion, att dela ansvaret för kontorets bostadsstudio med befintliga studiochefen Jens Ragnarson. Med sin gedigna kunskap om samhällsplanering och Plan- och bygglagen blir hon en nyckelresurs inte minst i arbetet med byggherredrivna planprocesser.

– Redan för 4–5 år sedan var vi med och tog fram modellen för det som i dag kallas BoStad 2021 – satsningen som ska ge Göteborg 7000 nya bostäder till jubileumsåret 2021. Idén var att snabba upp planprocessen genom visionsstyrd planering och en integrerad tidsplan med bygglov och genomförande. Det fungerade då och det fungerar nu, men kräver helhetssyn och kompetenta samordnare processen igenom, säger Sophie Dufva, arkitekt och kontorschef på Semrén & Månsson i Göteborg.

The post Semrén & Månsson stärker upp inom stadsbyggnad appeared first on Byggkontakt.