– Den genomsnittliga avgiftsnivån har stått stilla i fem år. Det är bekymmersamt då de sjunkande räntekostnaderna stannat av, samtidigt som driftkostnaderna ökar och det underliggande sparandet sjunker, säger Johan Lindén, finansspecialist HSB Stockholm.

I Stockholms bostadsrättsbarometer 2019 har HSB sammanställt ekonomiska nyckeltal från närmare 500 bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen. Siffrorna visar att var femte förening sparar för lite, och har således för låga avgifter. Den genomsnittliga bostadsrättsföreningen mår dock bra, även om vissa lever på det låga ränteläget.

– Ränteläget har gjort att det genomsnittliga sparandet har hållits på en godkänd nivå, trots oförändrade avgifter. Men det underliggande sparandet, rensat för räntesats, sjunker. Det är oroväckande då det ökar risken om räntorna börjar stiga igen, säger Johan Lindén.

Syftet med rapporten är att öka medvetenheten och förståelsen för hur bostadsrättsföreningars ekonomi fungerar, och därmed bidra till trygga och välmående bostadsrättsföreningar som tar ansvar för en långsiktigt hållbar ekonomi.

– Oavsett om man är styrelseledamot, bostadsrättshavare eller bostadsköpare så är den information som finns tillgänglig idag i form av årsredovisningar, alldeles för svår att förstå.

The post För lågt sparande i många bostadsrättsföreningar appeared first on Byggkontakt.

Startupbolaget Eningo ska använda GPS-teknik teknik för att visualisera ledningar i marken.

Inför byggprojekt måste infrastruktur så som avlopp, gas, fiber och vatten, skyddas och märkas ut. Arbetet är i dag manuellt, tidskrävande och kostar en hel del pengar. Det medför att byggprojekt allt för ofta påbörjas innan all infrastruktur är tydligt utmärkt. Risken för skadade ledningar är då hög och kostnaderna det medför uppgår till omkring en halv miljard kronor årligen.

Visualiserar ledningarna digitalt med hjälp av GSP-teknik
Eningo från Innovatum Startup vill förenkla och digitalisera arbetet. Därför utvecklar de en applikation som visualiserar ledningarna digitalt.

– Mycket infrastruktur har redan GPS-koordinater. Trots det, finns inget enkelt sätt att nyttja det. Vi drar nytta av teknik som redan finns och gör den användbar, säger Linus Olsson, medgrundare av Eningo.

Applikationen kommer kunna användas direkt av byggentreprenörer på plats. Data kan integreras direkt i grävmaskinens styrsystem men också visualiseras i mobila enheter med hjälp av AR.

– Det är inte ovanligt att en och samma byggplats har fyra, fem olika ledningsägare. Det innebär i dagsläget att lika många fälttekniker behöver vara på plats och koppla upp sig på elskåp, använda fysiska kartor och rita på marken. Vi vill förenkla hela processen, säger Linus.

Stöttas av nationell rymdinkubator
I mars antogs Eningo till Innovatum Startups inkubator i Trollhättan, för att få stöd att utveckla sin produkt. Nu antas de till den nationella rymdinkubatorn ESA-BIC, vilket innebär att de bland annat får utvecklingskapital och tillgång till expertkompetens.

– Vi är jätteglada! Detta ger oss helt rätt förutsättningar, avslutar Linus.

Teamet bakom Eningo driver sedan tidigare mätteknikföretaget Atritec i Göteborg och har sett utmaningarna i branschen på nära håll.

– Teamet har en unik kompetens. Kombinationen av mätteknisk kunskap och kunskap inom AI och maskinstyrning är helt rätt förutsättningar. Deras produkt passar väl in i rymdinkubatorn eftersom de nyttjar och förädlar positioneringsdata, säger Deborah Lygonis, affärscoach och ansvarig för ESA-BIC:s filial på Innovatum Startup i Trollhättan.

Fakta – ESA BIC Sweden
Den nationella rymdinkubatorn ESA BIC Sweden startades 2016 på initiativ av Rymdstyrelsen och ESA, European Space Agency. Inkubatorn drivs av Innovatum Startup i Trollhättan, Arctic Business Incubator i Luleå och Uppsala Innovation Centre. För att söka till ESA BIC får företaget vara maximalt fem år och ha en affärsidé som nyttjar befintlig alternativt utvecklar ny teknik inom rymdindustrin, liksom bolag som använder sig av satellitdata. Antagna startups erhåller över en halv miljon kronor för produktutveckling. Dessutom affärsutveckling, nätverk och tillgång till många av ESAS IP-rättigheter inom rymdteknik, elektronik och säkerhet.

The post GPS-teknik ska spara ledningsägare mångmiljonbelopp appeared first on Byggkontakt.

Det vanligaste är att det i hushållet finns sparade pengar motsvarande minst ett års nettoinkomst, följt av 3 – 6 månaders nettoinkomster. Tidigare undersökningar har visat att fler kvinnor än män saknar buffert, men vår undersökning visar att det gemensamma buffertsparande är mer jämställt. Värt att notera är att SBAB frågade om hushållets sparbuffert, vilket är den gemensamma.

92 procent av kvinnorna respektive 82 procent av männen som helt saknar eller har mindre än en månads buffertsparande svarar att de vill ha mer i buffert.

SBAB ville veta varför ett buffertsparande saknas i hushållet. Vanligaste skälet är att pengarna man haft i buffert har använts och att man inte hunnit börja om. Den andra vanligaste orsaken är att man upplever att det finns för lite utrymme i ekonomin för att kunna spara.

–        Själva idén med en buffert är att den ska användas för det oförutsedda som kostar pengar, det är därför inte alls konstigt att om man använt dem måste börja om sitt sparande. Det är mer oroande att så pass många upplever att de inte har utrymme för ett sparande, på grund av för dålig lön, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

Det här skulle bidra till ett större buffertsparande

                                                                 Män               Kvinnor

1. Bättre betalt arbete                         51%               40%
2. Att dra ned på konsumtionen          24%               30%
3. Hitta ett billigare boende                 13%               17%
4. Få bättre koll på ekonomin              16%               16%
5. Att barnen blir större                       4%                 7%

Vill inte spara till en buffert                  7%                 2%

–  Jag blir förvånad av resultatet att inte fler kvinnor listar att ett bättre betalt arbete skulle leda till ett större buffertsparande. Kvinnor har ju lägre lön än män. En högre lön har mycket större påverkan på privatekonomin än både förändrade konsumtionsvanor och bättre koll. Undvik deltid och löneförhandla måste bli mitt råd till de kvinnor som vill öka sitt buffertsparande, och det skadar inte att skaffa sig koll, när man gör det brukar konsumtionsmönstret också ändras, avslutar Claudia Wörmann på SBAB.

Boendeekonomen Claudia Wörmanns 4 bufferttips

Jämför dig inte med andra och sätt inte för höga mål för ditt sparande, då tröttnar du bara. Att ha lite sparat är bättre än inget alls.

Genom att ha pengarna på ett sparkonto kommer du åt dem direkt när de behövs men ser dem inte dagligen och frestas att använda dem till annat, se till att sparkontot ger ränta och omfattas av insättningsgarantin.

Sträva efter att ha en stående överföring varje månad, även om den är liten.

Storleken på buffert kan variera, bor du i en hyrd bostad och saknar bil krävs det inte lika stor buffert som om du bor i en ägd bostad och har en eller flera bilar.

Om undersökningen

TNS Sifo genomförde undersökningen på uppdrag av SBAB under vecka 15. 2 073 personer mellan 15 och 80 år svarade

The post Nästan var tionde hushåll saknar buffertsparande appeared first on Byggkontakt.

Undersökningen visar att det finns stora skillnader bland fritidshusägarna när det kommer till sparbuffert. Hela 15 procent av fritidshusägarna har ingen buffert alls. I åldern 30-49 är det ännu fler som står utan en buffert, hela  23 procent har ingen sparbuffert för oplanerade kostnader.

– Just under åren mellan 30-49 år är det många som renoverar, reser och har små barn. Det är inte alltid lätt att få pengar över till en sparbuffert när utgifterna är många, säger Torbjörn Fredman Nordenchef NOVASOL.

Sparandet ökar med åldern
I åldrarna 65-79 år är det 87 procent som har sparat pengar för att kunna täcka en oväntad kostnad.

– Ett bra tips för att kunna spara till en buffert är att hyra ut sitt fritidshus när man själv inte är där. Beroende på läge och storlek kan man vid uthyrning tjäna en hel del på sitt fritidshus, säger Torbjörn Fredman

Häften av alla har drabbats av en oplanerad kostnad
Undersökningen visar även att hälften av alla fritidshusägare har drabbats av en oplanerad kostnad. Under förra  året var det 14 procent som drabbades. Om man tittar på de senaste 2-5 åren har var fjärde fritidhusägare drabbats.

– Undersökningen visar tydligt att det är viktigt att ha en sparbuffert, eftersom hälften av alla har råkat ut för en oväntad kostnad. Jag hoppas att fler börjar spara till en buffert, säger Torbjörn Fredman

The post Sparandet skiljer sig bland fritidshusägare appeared first on Byggkontakt.

Pensionen kommer ofta från olika håll. Utöver allmän pension från staten har de flesta även tjänstepension via sin arbetsgivare. Den som vill kan också spara privat. Särskilt viktigt är detta för egna företagare eller personer som saknar tjänstepension via sin anställning. Men det är långt ifrån alla där ett eget sparande till pensionen är det bästa alternativet.

– Vårt generella tips är att du, innan du börjar spara privat, loggar in och gör en prognos på pensionsmyndigheten.se. Därefter kan du, och bara du, bestämma om du behöver spara eller kanske jobba längre för att få den pension du anser dig behöva, säger Marcus Lindenius, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Ny konsumentvägledning 
Den nya vägledning om eget sparande till pension som Pensionsmyndigheten tagit fram går både igenom vad du ska tänka på innan du fattar beslut om att börja pensionsspara – och vad du ska tänka på om du väljer att göra det.

– Det finns flera alternativ för att påverka sin pension. Viktigast är att arbeta så många år som möjligt och ha en tjänstepension via sin anställning. Om man inte har tjänstepension via sin anställning bör man försöka spara motsvarande belopp som sätts in av arbetsgivaren. Att arbeta längre innebär för de flesta också att pensionen ökar, säger Inger Söderbom, analytiker på Pensionsmyndigheten som tagit fram vägledningen.

Att jobba längre ger ofta mer
Den genomsnittliga lönen för den som arbetade heltid 2016 var enligt Medlingsinstitutet cirka 33 000 kronor. Att jobba ett år till och gå i pension vid 66 års ålder kan för en person som tjänar 33 000 kronor i månaden betyda cirka 2 300 kronor mer i pension före skatt per månad. För att få samma belopp i pension före skatt under resten av livet från ett eget sparande behövs ett månadssparande cirka 620 kronor per månad i 30 år, cirka 1 600 kronor per månad i 20 år eller drygt 3 900 kronor per månad i 10 år.

– Även om du sparar många hundralappar i månaden i flera decennier, så kommer det du sparat ihop att utgöra den minsta delen av din totala framtida pension. Det spelar också roll om du väljer ett livsvarigt tillskott till pensionen, eller tar ut det du sparat under kortare tid, fortsätter Inger Söderbom.

Diagrammet visar pension i kronor per månad vid 65 års ålder för en person som är född 1970 och har 33 000 kronor i månadslön samt sparat privat 500 kronor i månaden under 30 år.*)

Diagrammet  visar extra tillskott till pensionen per månad i fem år eller livsvarigt om man sparar 500 kronor i månaden under 30, 20 eller 10 år och tar ut pension vid 65 års ålder. 

Olika sparformer för olika situationer
För den som har tjänstepension är sparande på investeringssparkonto (ISK) ett alternativ för långsiktigt sparande. Ett annat alternativ är en kapitalförsäkring om du är i behov av försäkringsskydd och beredd att betala för det.

Om du inte har tjänstepension får du spara avdragsgillt. I det fallet är ett individuellt pensionssparande (IPS) ett alternativ för långsiktigt sparande. Ett annat alternativ är en privat pensionsförsäkring om du är i behov av försäkringsskydd och beredd att betala för det.

– Om du har tjänstepension och tjänar mer än 42 000 kronor i månaden kan löneväxling vara ett alternativ för långsiktigt sparande. Har du bolån kan ett annat alternativ vara att kombinera långsiktigt sparande med en löpande amortering på lånen, förklarar Inger Söderbom.

Pensionssparande ska vara långsiktigt
För dig som väljer att spara till din pension så är långsiktighet ett viktigt ledord. Oavsett vilken sparform du väljer är det därför viktigt att hålla koll på vad det kostar – pensionssparande är och ska vara långsiktigt och är kostnaden för hög kommer det på sikt att äta upp en stor del av det du sparat ihop.

– För ett långsiktigt sparande kan globala aktiefonder med låga avgifter, till exempel indexfonder, vara ett bra alternativ. Ett sådant sparande bör inte kosta mer än 0,40 procent per år i fondavgift, avslutar Marcus Lindenius.

*) Exemplet avser en person som är född 1970 och som började arbeta vid 23 års ålder. Personen antas 2018 ha en lön på 33 000 kronor per månad och löneutvecklingen antas följa inkomstutvecklingen för riket. Personen antas ha ett tjänstepensionsavtal inom avtalsområdet ITP-2 och går i pension vid 65 års ålder. Samtliga pensioner tas ut livsvarigt. Beräkningarna utgår från en årlig avkastning på framtida pensionskapital (premiepension, tjänstepension och eget pensionssparande) på 3,5 procent efter avgifter. För historisk avkastning används avkastningen på fonderna inom premiepensionen. Avgifterna antas vara 0,4 procent, inflationen antas vara 0 procent och inkomsttillväxten antas vara 1,8 procent. Beloppen är uttryckta i fasta priser för 2018 och före skatt. Beräkningarna utfördes i Typfallsmodellen version 3.4. Modellen är tillgänglig på Pensionsmyndighetens webbplats.

The post Ny vägledning om eget sparande till pension appeared first on Byggkontakt.

I undersökningen svarade 1185 personer i januari på frågor om sitt sparande. Precis som förra året fick de svara på frågan om det fanns en budget i hushållet, med pengar som kan användas till oförutsedda utgifter.

– Andelen som har en budget har ökat sedan 2017. Det finns idag en större ekonomisk beredskap för förändring, det är bra. Genom att ha en buffert finns ju också en krockkudde mot ekonomisk försämring, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

I SBAB:s återkommande årliga undersökning om svenska folkets sparande konstateras att andelen som månadssparar ökat jämfört med förra året. Alla åldersgrupper uppger att de sparar mer och speciellt tydlig är trenden för människor i åldersgruppen 20 till 34 år där varannan sparar regelbundet till något de ska köpa längre fram.

– Stor stjärna i boken att månadssparandet har ökat! Det är sunt, och framför allt glädjande att hälften av de allra yngsta i gruppen har ett månatligt sparande. Man kan tänka sig att det senaste årets fokus på bostadsmarknadsfrågor har gjort att ungdomar blivit mycket mer medvetna om vikten av att börja lägga undan pengar om man så småningom ska kunna ta sig in på marknaden. Alla vet att i unga år är sparandet svårt att få ihop, så extra stor eloge till dem, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Svårt att ha koll
SBAB frågade också om de som har ett sparkonto har koll på vilken ränta de får. Det har blivit lite bättre än för ett år sedan men fortfarande vet inte 29 procent vad de har för ränta på sparkontot. Väldigt få, 13 procent, har dessutom jämfört olika aktörer med varandra. Och nära nog hälften av de medverkande har inte jämfört olika sparkonton för att de anser att det inte är värt det och att räntan ändå är för låg.

– Det kan vara dags för en viss självkritik inom branschen. Det måste bli lättare för människor att hitta information om vilken sparkontoränta som erbjuds. Och till dig som konsument vill jag säga att även en låg ränta gör skillnad, kolla och jämför alternativ, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts under perioden 11-12 januari 2018 via en webbenkät av TNS Sifo på uppdrag av SBAB. 1 185 personer i åldrarna 20-80 år har svarat på enkäten. Grafer över andelen som har en buffert för oförutsedda utgifter samt andelen som vet sin ränta på sparkontot bifogas.

The post Ungdomar har blivit mycket bättre på att spara sina pengar appeared first on Byggkontakt.