Mer än hälften av både kommunernas och landstingens investeringar avser bostäder och fastigheter.

Behovet att finansiera investeringarna med externa lån begränsades dock av kommunernas goda ekonomiska resultat, som legat på rekordhöga nivåer under senare år. Trots de höga investeringsvolymerna ökade låneskulden enbart med 4,2 procent, en av de lägsta ökningstakterna på länge. Vid utgången av 2017 uppgick den kommunala låneskulden till 601 miljarder kronor, eller 13,1 procent av BNP.

Det är framförallt behoven att bygga och renovera nya bostäder, skolor och vårdfastigheter som driver på kommunsektorns investeringar. Bland kommunerna avsåg 56 procent av investeringarna bostäder och fastigheter, 30 procent avsåg infrastrukturinvesteringar och 9 procent avsåg investeringar i fjärrvärme- och elproduktion. För landstingen/regionerna stod fastighetsinvesteringar för cirka hälften av investeringsvolymen.

Kommuninvests VD Tomas Werngren kommenterar:

– Ökade välfärdsinvesteringar är en naturlig konsekvens av den kraftiga befolkningstillväxten, och träffar i hög grad kommunsektorn där en stor del av välfärden levereras. Investeringarna behöver göras, och är enligt vår bedömning hållbara givet kommunsektorns starka finansiella ställning. Utmaningar finns dock, särskilt om konjunkturen försvagas och ökningen av skatteunderlaget minskar.

Kommuninvest bedömer att investeringsbehoven kommer vara betydande i många år framöver. Rapportförfattaren Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på Kommuninvest, flaggar dock för att Kommuninvests tidigare prognos om en fördubbling av den kommunala låneskulden mellan 2015 och 2024 kan komma att behöva revideras

– Om de senaste årens resultat i kommunsektorn står sig måste vi nog ompröva vår bedömning, eftersom kommunerna då i högre utsträckning kommer att investera med egna pengar i stället för med lånade, säger Mattias Bokenblom.

Rapporten bifogas denna release och finns även tillgänglig för nedladdning på Kommuninvests hemsida www.kommuninvest.se

The post Kommunernas investeringar på rekordnivå – men goda finanser minskar lånebehovet appeared first on Byggkontakt.

Bild: Greger Gustafsson

Pensionsskulden är den totala skuld för pensioner som kommunen har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av kommunal pension.

Den skulden varierar stort inom riket, från cirka 515 kronor per person i Sjöbo till 55 380 kronor per person i Gotland. Den absolut största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension. Skandias nya rapport visar att den totala pensionsskulden uppgår till drygt 232 miljarder.

– Det är en ofantligt stor skuld som kommunerna är skyldiga de kommunalt anställda. Det finns stor risk att när väl skulden ska realiseras, dvs. kommunerna ska börja betala ut de livsvariga pensionerna, kommer en del kommuner tvingas höja skatten eller skära ned i välfärden. Det kommer bli påtagligt för många kommuner – främst de med ett vikande befolkningsunderlag, säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Det är främst den förändrade demografin som ställer till det för kommunernas ekonomi Särskilt problematisk är pensionsskulderna i kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder. Konsekvensen är ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i kommunens budget. Kort och gott, i morgon ska färre försörja fler – samtidigt som kommunens gamla skulder ska betalas.

– Då finns det egentligen endast två utvägar för kommunerna. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja kommunalskatten – eller i värsta fall skära i välfärden. Men det finns hopp, just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera, eller hitta en försäkringslösning för sin skuld. Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, förklarar Greger Gustavsson.

Skulle pensionsskulden redovisas i kommunernas årsredovisning skulle var femte kommun få en negativ soliditet. En negativ soliditet skulle i det privata näringslivet ofta klassas som konkursmässigt. Dessutom har 8 av 10 kommuner en soliditet som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.

– I framtiden kan det bli större konkurrens mellan kommuner om befolkningen. Det finns en risk att allt fler invånare funderar på i vilken kommun vill man bli gammal i eller vart man vill att sina barn ska växa upp.

Om kommunerna ska kunna hålla den höga välfärdsnivå medborgarna förväntar sig är det hög tid att kommunerna börjar prioritera finansieringen av de kommande pensionsutbetalningarna. Tiden går snabbt och risken för skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden som enda utväg är annars påtaglig, avslutar Greger Gustafson.

Pensionsskulden i siffror
• Totalt har svenska kommuner 232 miljarder kronor i pensionsskulder. 194 miljarder av dessa är dolda och redovisas inte i kommunernas balansräkning.
• Skulle den totala skulden redovisas i kommunernas årsredovisning skulle var femte kommun få en negativ soliditet och klassas som konkursmässiga.
• Den genomsnittliga pensionsskulden per invånare uppgår till 23 000 kronor. Det innebär att ett hushåll med fyra personer har en pensionsskuld på nära 100 000 kronor.
• Högst pensionsskuld kommun per invånare: Gotland (55 380 kr/invånare)
• Lägst pensionsskuld kommun per invånare: Sjöbo (515 kr/invånare)

The post Dolda miljardskulder bäddar för höjd skatt i kommunerna appeared first on Byggkontakt.

FI:s undersökning visar också att nya bolånetagare har goda marginaler för att klara betalningarna. Jämfört med tidigare år är det fler hushåll som klarar till exempel stigande räntor.

– Hushållens skulder fortsätter att öka. Det skärpta amorteringskravet som infördes för en månad sedan är viktigt för att dämpa utvecklingen, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen, som presenterar den nya bolåneundersökningen tillsammans med chefsekonom Henrik Braconier på en pressträff i dag.

Direktsänd pressträff kl.10.00
På pressträffen presenteras dessutom en FI-analys om hur bolånetaket som infördes 2010 har påverkat hushållens skulder.
Tid: Onsdag den 4 april klockan 10.00.
Plats: FI:s lokaler på Brunnsgatan 3, Stockholm.
Pressträffen är endast till för media, men den webbsänds direkt på fi.se.

The post Finansinspektionen: Hushållen tar fortsatt stora bolån appeared first on Byggkontakt.

Att Swedbank erbjuder prutarna bäst bolåneränta för andra raka månaden indikerar med tydlighet att Swedbank medvetet agerat mot nischbankerna.

– Swedbank visar tydligt att man vill vara med och konkurrera om bolånekunderna, säger Comboloans VD Fredrik Giers.

– Det händer massor på bolånemarknaden just nu och Swedbanks uppryckning ska nog ses som ett litet tecken på att storbankerna inte kommer sitta stilla vid sidlinjen och titta på medans nischbanker och uppstickare utmanar om kunderna, säger Fredrik Giers.

I bolånebarometern går det att utläsa att Comboloans medlemmar har ställt in sig på att boräntorna på 1 års sikt har stigit med 0,30%.

Bolånebarometern visar att bland Comboloans medlemmar så är det rörliga bolån som gäller, hela 89% valde rörligt, vilket är klart mer än föregående månad då motsvarande siffra låg på 84%.

80% av Comboloans medlemmar fick rabatt genom att förhandla med banken.

Se mars månads bolånebarometer här!

The post Bolån: Bästa förhandlarna i Mars 2018 fick 1,20% hos Swedbank appeared first on Byggkontakt.