Inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest har ett arbete för att kartlägga hur digitalt det svenska skogsbruket är genomförts under 2020. I intervjuer med några av Sveriges största skogsbolag, däribland SCA, Stora Enso och Södra, har företagsrepresentanter fått svara på frågor om den digitala mognadsgraden för ett flertal områden.

– I början av programmet såg vi ett behov att beskriva var vi i det svenska skogsbruket befinner oss i digitaliseringsprocessen, vad vi ser för behov framåt och vad vi redan nu adresserar inom Mistra Digital Forest, säger Camilla Widmark, forskare vid Institutionen för skogsekonomi på SLU, som tillsammans med Erik Willén, processledare inom digitalisering på Skogforsk, ansvarat för kartläggningen.

Syftet med kartläggningen var att skogsbolagen själva skulle beskriva sin digitala mognadsgrad och få en bild av vad de vill prioritera att digitalisera på 5 till 10 års sikt. Kartläggningen resulterade i tre bilder som beskriver 1) nuläge 2) prioriterade områden att digitalisera om 5-10 år 3) vilka av områdena i bild 2 som Mistra Digital Forest adresserar.

Stora möjligheter i skogsnäringen

Magnus Bergman, skogsteknisk chef på SCA, tycker att kartläggningsprocessen väckte många tankar och diskussioner.

– Ibland tycker man ”det här är vi bra på”, men så kan man ändå se att det finns ytterligare potential till förbättring. Sedan var det några områden där vi upptäckte att vi inte ens funderat kring det digitala och insåg att det var eftersatt, säger han.

Nu finns resultatet från kartläggningen tillgängligt, och kan tas vidare både internt hos skogsbolagen och i programmet.

– Förhoppningsvis ska det leda till att vi prioriterar investeringarna kopplat till IT och digitalisering bättre. Det är lätt att ta dessa för givet och att man inte tänker på vad det kan generera. Det finns oerhört stora möjligheter i skogsnäringen. Svårigheten är att avgränsa vad som skapar störst nytta, säger Magnus Bergman, SCA.

– Kartläggningen kommer att ligga till grund för fortsatt utveckling inom Mistra Digital Forest kring det digitala ekosystemet och är en bra inspirationskälla när programmet går in i nästa fas, säger Sverker Danielsson, programchef för Mistra Digital Forest.

The post Så digitalt är det svenska skogsbruket – enligt skogsbolagen själva appeared first on Byggkontakt.

Levande skogar är ett av 16 nationella miljökvalitetsmål. Målet har fått stor betydelse för miljöpolitiken och för bilden av hur det svenska skogsbruket påverkar miljön. Ett skäl till att målet inte kan nås är preciseringar som tolkas som att inga arter får vara rödlistade eller hotade. Men många arter är hotade av helt naturliga skäl, exempelvis för att de är naturligt sällsynta, eller i Sverige lever på gränsen av sitt utbredningsområde.

Eftersom målet är utformat så att det inte går att nå leder det till ständigt nya krav på styrmedel och begränsningar. Miljömålet används också som en missvisande källa till kritik mot skogsägare. Dagens utformning av miljömålet Levande Skogar riskerar ge felaktiga beslut för både statliga medel och åtgärder inom skogsbruket.

Avgörande för om målen ska kunna nås är hur samhället betraktar bevarandet av biologisk mångfald. Inventeringar visar att den svenska skogen får mer död ved, mer grova lövträd, mer gammal skog och mer lövträdsrik skog i skogslandskapet. Fåglarna i svenska skogar blir fler.

– Trenderna är i många avseenden positiva. Det är samtidigt naturligt att när vissa saker ökar så får det till följd att annat minskar. Men om myndigheterna, som idag, utvärderar mångfalden bara utifrån det som minskar så kommer målen aldrig kunna nås, säger Paul Christensson.

LRF Skogsägarnas förslag är istället att Levande skogar utformas på ett sätt så att de bättre integreras med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Målet bör vara nåbart och påverkbart för de som verkar inom skogen samt ta hänsyn till fler hållbarhetsaspekter där miljö och biologisk mångfald utgör en del. I hanteringen av miljömålet görs idag ingen avvägning mot andra samhällsmål som klimat, ekonomi och möjligheter att livnära sig på landsbygden.

Här är några av de förslag som LRF Skogsägarna idag presenterar för att målet ska vara möjligt att nå:

• Säkerställ avvägningar mot andra samhällsmål
• Transparanta preciseringar som kan nås
• Mätbara, påverkbara och objektiva indikatorer

LRF föreslår även att en ny oberoende aktör följer upp målen. Riksskogstaxeringen, Svensk Fågeltaxering och Markinventeringen bör utgöra en grund. På så sätt kan miljömålen kring levande skogar bli både begripliga, motiverande och möjliga att uppnå.

The post Miljömålet för svensk skog en hägring som hotar landsbygden appeared first on Byggkontakt.

Andreas Eriksson och hans firma kunde göra god nytta under skogsbranden.

Entreprenad Lives nyhetsbrev fångar Anderas Eriksson från Kvissleby utanför Sundsvall på telefon mitt i bröllopsförberedelserna. Han ska gifta sig på lördag och har egentligen annat att tänka på.

– Vi hjälpte till vid branden i Hammarstrand i Jämtland. Den är släckt nu, kanske pågår där lite eftersläckningsarbete. Vi har dessutom fått lite regn här uppe så risken är inte lika överhängande för nya skogsbränder, berättar Andreas Eriksson.

Den här bufferttanken rymmer 70 kubikmeter, används vanligtvis till gödsel men kom nu till användning som vattenreservoar. Foto Andreas Eriksson

Han och hans företag var engagerade i brandbekämpningen i knappt en vecka – dygnet runt. Hans företag, Västbo Maskin & Trädgård, vänder sig framförallt mot lantbruket och där brukar de använda en så kallade bufferttank när man kör gödsel. Den är vattentät och rymmer väldigt mycket.
– Vi ställde ut den på den högsta punkten intill brandplatsen. Den rymmer 70 kubikmeter och tillsammans med vår lastbil som rymmer 34 kubikmeter så såg vi till att det hela tiden fanns 104 kubikmeter vatten för brandkåren att jobba med.

Lastbil och bufferttank – två ovärderliga hjälpmedel vid branden.

Trots att en brandbil bara rymmer tre kubikmeter och en brandtankbil tio kubikmeter så var brandkåren till en början lite skeptisk. De hade ju aldrig tidigare arbetat med ett liknande arrangemang. Dessutom tog det tjugo minuter var gång en brandbil skulle åka iväg och för att fyllas på men med Andreas Erikssons system gick det på några minuter.
– Vi fick nästan tränga oss på till en början. Men när de väl förstod hur de skulle använda det så blev de imponerade.

Det gick åt mycket vatten för att vattenbegjuta skogen

The post Entreprenörer gjorde skillnad när skogen brann appeared first on Byggkontakt.

– I princip alla våra kunder efterfrågar nu utökade leveransvolymer för att kunna producera för fullt när det nu råder goda tider för skogsindustrin. Vi vet att många privata skogsägare gärna säljer sitt virke via Sveaskog och vill nu premiera dem med höjda priser”, säger Patrick Bäckström, marknadschef på Sveaskog marknadsområde Nord. 

Sveaskog levererar timmer till flertalet av de lokala sågverken i Norr- och Västerbotten samt till den fiberförbrukande industrin längs Norrlandskusten. Prislistorna höjs till 320 kr/m3fub för barrmassaved och timmerpriserna för både tall- och grantimmer höjs med ca 30 kr/m3fub.

Det nya erbjudandet gäller från och med den 31 maj i Norr- och Västerbotten.

The post Sveaskog höjer virkespriserna i Norr- och Västerbotten appeared first on Byggkontakt.

Svensk skogsindustri går på högvarv. Massa- och pappersindustrin har en stark efterfrågan på sina produkter och likaså sågverken, med en långvarig prisökning på trävaror som tidsmässigt är av rekordkaraktär. Allt detta gör att virkesmarknaden är mycket stark just nu.

– Efterfrågan på virke är väldigt stor och detta, i kombination med små virkeslager, har bidragit till successiva prisökningar på virket, säger Ulrik Abelson, fastighetsexpert på Skogssällskapet i Linköping.

De höga virkespriserna matchas av att priserna på skogsmark fortsätter att stiga i stora delar av landet.

– Priserna på skogsmark ökar snabbast i södra Sverige, främst Götaland, men även i norra Sverige har skogsmarkspriserna ökat. Självklart finns det undantag för vissa områden, till exempel norra Värmland, där prisbilden är relativt oförändrad, säger Ulrik Abelson.

Trots höga skogsmarkspriser är det fortsatt lönsamt att investera i skog, menar Ulrik Abelson. Skälet är att virkespriserna ökar mer än fastighetspriserna. Det gör att Skogssällskapets Skogsindex just nu sjunker – du får alltså mer skog för pengarna nu än i höstas, när man jämför marknadspriser med avkastningsvärdet för en skogsfastighet.

Det låga ränteläget är ytterligare ett skäl till att skogsmark är en bra investering.

– Det är gynnsamt att investera i skogsmark där man har en biologisk tillväxt som är högre än bankräntan. Samtidigt är detta en förklaring till att priserna på fastigheter kan komma att fortsätta stiga, säger Ulrik Abelson.

Ett undantag frånden starka prisutvecklingen är priset på mindre bostadsdominerade lantbruksfastigheter som i viss mån följer utvecklingen på bostadsmarknaden, förklarar Ulrik Abelson. Bostadsmarknaden är prismässigt under inbromsning, tydligast är det i Stockholmsområdet där bostadspriserna sjunker något.

– På skogsfastigheter med mycket byggnader kan man alltid dra vissa paralleller till bostadsmarknaden, även om det är fundamentalt olika marknader. Men läget på bostadsmarknaden påverkar ändå, framför allt på ett psykologiskt plan.

Fyra faktorer som påverkar skogsmarkspriserna:
Virkesmarknaden. Stigande virkespriser ökar fastigheternas avkastningsvärde.
Ränteläget. Lågt ränteläge gör skogsmark till en lönsam investering.
Utbudet. Litet utbud driver upp priserna.
Bostadsmarknaden. Påverkar framförallt mindre, bostadsdominerade lantbruksfastigheter, men kan påverka på ett psykologiskt plan även på andra håll.
 

The post Lönsamt investera i skog i Sverige appeared first on Byggkontakt.