Sedan januari 2018 betalar du som konsument energiskatt till ditt elnätsföretag. Energiskatten baseras på din totala elanvändning i kilowattimmar och motsvarar alltså den el du förbrukat under en viss period. Syftet med skatten är att få konsumenten att minska sin elanvändning och på så vis få en skattelättnad. Energiskatten varierar beroende på var i landet du bor och beslutas av regeringen varje år i november inför nästkommande år.

Flera år av höjningar
Under flera års tid har energiskatten successivt ökat runt om i landet vilket upprört många konsumenter då höjningarna inte följt det allmänna prisläget konsumentprisindexet (KPI). Kundkraft genomförde förra året Elskatteupproret som gav mer än 40 000 namnunderskrifter mot den höga energiskatten. Under en tioårsperiod har energiskatten ökat från 35,38 öre/kWh till 44,5 öre/kWh inklusive moms vilket motsvarar en ökning med hela 26%. Detta kan jämföras med det allmänna prisläget konsumentprisindexet som enbart ökat med 10% under samma period. Efter många år av höjningar kan förhoppningsvis den uppåtgående trenden nu bromsas när energiskatten under 2020 har indexerats.

– Elskatteupproret var mycket lyckat och vi fick ett stort genomslag. Det var många förutom vi som tycker det är galet att ha så hög skatt på Svensk el, som till 98% är fossilfri. Antagligen bidrar upproret till att skatten inte höjs lika mycket framöver, säger Anders Kaijser VD för Kundkraft.

Sharon Lavie, sparekonom på Kundkraft reagerar på skattetrycket och säger så här:

– Att energiskatten är flera hundra procent högre än elpriset under vissa månader och i vart fall lika dyr som elpriset när den är som dyrast, är högst anmärkningsvärt. Å ena sidan vill regeringen att samhället ska elektrifieras och att vi ska sluta använda fossila bränslen å andra sidan skattas vår förbrukning otroligt högt. Man kan fundera på vilket samhälle regeringen ser framför sig. Det blir svårt för konsumenter att känna att de gör rätt.

Så mycket ökar energiskatten
Energiskatten kommer att höjas till 35,6 öre per kilowattimme från januari 2021. Eftersom att det tillkommer moms på energiskatten blir den totala kostnaden 44,5 öre per kilowattimme. Enligt uträkningar från Energimarknadsbyrån innebär det att den som bor i en eluppvärmd villa med en cirka årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar betalar cirka 8 900 kr per år i energiskatt. För den som bor i lägenhet och enbart betalar för hushållsel och förbrukar cirka 2 000 kilowattimmar motsvarar kostnaden 890 kr per år.

– Eftersom energiskatten varierar beroende på vår förbrukning är kostnaden inte jämnt fördelad under året. Vanligen brukar konsumenter betala mer i energiskatt under de kalla vintermånaderna, medan kostnaden är lägre under den varmare delen av året, berättar Kajsa Sundqvist på Kundkraft.

Kommuner med reducerad energiskatt
I alla kommuner inom länen Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Värmland och Dalarna gäller reducerad energiskatt.I dessa kommuner är kostnaden 9,6 öre lägre per kilowattimme vilket motsvarar en kostnad på 32,5 öre per kilowatttimme med moms, i jämförelse med övriga kommuner som betalar 44,5 öre.

The post Högre energiskatt från årsskiftet appeared first on Byggkontakt.

En av beräkningstjänsterna räknar ut om du har rätt till avdrag för så kallade förbättringsutgifter.

– Det kan röra sig om reparationer eller grundförbättringar, som att du exempelvis byggt ut ditt hus eller installerat en tvättmaskin där det inte fanns någon innan. Tjänsten hjälper dig att räkna ut hur mycket du får dra av för dina renoveringar, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Du kan också få hjälp av våra tjänster att räkna ut vad resultatet av försäljningen blir och hur mycket skatt du ska betala. Du loggar in i e-tjänsterna med din e-legitimation och kan spara allt du gör.

– Därför går det bra att lägga in det du har koll på nu och sedan fortsätta när du hunnit ta reda på fler uppgifter. Många gör fel när de redovisar sin bostadsförsäljning och just kostnaderna för att bygga om eller reparera är det som ställer till det mest. I tjänsten får du en guidning genom de här reglerna så att det blir betydligt lättare att veta vad du får dra av, säger Johan Schauman.

Ta också reda på om du har möjlighet att söka uppskov, det vill säga att du skjuter upp beskattningen, när du har köpt en annan bostad istället för den du sålde. Det kan du också få hjälp med i våra e-tjänster.

Även den som säljer sin bostad i år och egentligen inte ska deklarera förrän nästa år, har stor nytta av den nya tjänsten för bostadsförsäljning.

– För de allra flesta är det ett stort projekt att flytta, både ekonomiskt och praktiskt, och när flytten väl är gjord är det lätt att tänka att allt är klart. Men försäljningen ska också deklareras och det är inte förrän under våren året därpå. Då kan mycket vara glömt eller undanstädat, säger Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket.

Genom att redovisa din försäljning redan när du gör affären har du de bästa förutsättningarna för att ha uppgifter och underlag aktuella.

– När deklarationen sedan ska lämnas hämtar du den redovisning du gjorde vid försäljningen och lägger till i deklarationen. Dessutom hjälper det dig att planera din ekonomi om du redan i år vet vad skatten blir, säger Anna Sjöberg.

Du som har sålt en bostad under 2019 ska fylla i en bilaga i årets deklaration. Bilagan finns förvald till dig i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1. Sista dagen att deklarera är den 4 maj.

Mer om deklarationen

Beräkningstjänster vid försäljning av bostad​

The post Skatteverkets hjälptjänster – för dig som sålt bostaden appeared first on Byggkontakt.

Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som regioner och kommuner har till sina anställda. Med andra ord de pengar som den anställde enligt pensionsavtalet i framtiden har rätt att få ut i form av tjänstepension så länge man lever.

Totalt uppgår pensionsskulden, gemensamt för kommuner och regioner, till 478 miljarder. 227 miljarder av dessa tillhör kommunerna, varav 186 miljarder av skulderna är i sin tur dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Regionerna har i sin tur ännu högre skulder, 250 miljarder varav 138 miljarder är dolda. Det innebär samlat att två tredjedelar av skulderna är dolda och redovisas inte i balansräkningarna.

– Pensionsskulden har stigit till 478 miljarder och 324 miljarder av dessa är dolda och redovisas aldrig i balansräkningen. Skulden är ofantlig stor och kommer påverka Sveriges invånare på riktigt. Det här är en fråga som många fler kommuner och regioner måste planera och ta ansvar för, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist kommuner och regioner på Skandia.

9 av 10 invånare riskerar höjd skatt
Skandias rapport har kartlagt vad som krävs för att regioner och kommuner ska få en ekonomi i balans, det vill säga lika stora tillgångar som skulder, inklusive de dolda pensionsskulderna. Resultatet visar att 9 av 10 invånare i Sverige riskerar skattehöjningar till följd av de dolda pensionsskulderna.

– Vi har i vår rapport kartlagt att 9 av 10 invånare riskerar höjd skatt till följd av pensionsskulden. För att få en ekonomi i balans finns egentligen endast två alternativ för kommunerna och regionerna. Antingen höja skatten, ibland uppemot flera tusen kronor varje år, eller skära i sjukvård, skola och omsorg, förklarar Greger Gustafson.

Landsbygden drabbas mest
Den kommun där invånarna drabbas värst är Bräcke i Jämtland. Där riskeras en sammanlagd höjning av region- och kommunalskatten om totalt 2,20 kr under en 10-årsperiod, vilket skulle innebära en genomsnittlig skattehöjning om 3848 kronor per år för en Bräckes invånare under en 10-årsperiod. Den förändrade demografin med allt fler äldre och yngre är det som ställer till det för regionerna och kommunernas ekonomi. Särskilt problematisk är pensionsskulderna i regioner och kommuner med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder.

– Det finns stora lokala variationer i hur pensionsskulden slår och vi ser att landsbygden drabbas värst. Risken är stor att när regioner och kommunerna ska finansiera pensionsskulderna kommer en del att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda budgetar med sämre välfärd som följd. Det kommer bli påtagligt för många regioner och kommuner när färre ska försörja fler samtidigt som pensionsskulderna ska betalas, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist kommuner och regioner på Skandia och fortsätter:

– Om Sverige ska kunna hålla den höga välfärdsnivå som medborgarna förväntar sig är det hög tid att politikerna börjar prioritera finansieringen av pensionsskulderna för att undvika nedskärningar i välfärden eller höjd skatt runt om i Sverige.

Rapporten i siffror

• Kommunernas pensionsskulder uppgår till drygt 227 miljarder kronor. Drygt 186 miljarder av dessa är dolda och redovisas inte öppet i kommunernas balansräkningar.
• Regionernas pensionsskulder uppgår till 250 miljarder kronor. Drygt 138 miljarder av dessa är dolda och redovisas inte öppet i regionernas balansräkningar.
• 9 av 10 invånare i Sverige riskerar höjd skatt i 10 års tid för att kommuner och regioner ska få en ekonomi i balans när den dolda pensionsskulden inkluderas i balansräkningen. I flera kommuner riskerar skattehöjningarna motsvara flera tusentals kronor varje år för en genomsnittlig invånare.
• Den totala pensionsskulden ökade med 4,5 miljarder förra året och uppgår nu till i genomsnitt 46 973 kronor per invånare i Sverige.

Här kan skatten höjas mest i Sverige

Skattehöjning under 10 års tid för att få en ekonomi i balans inkluderat de dolda pensionsskulderna.

The post Ny rapport: 9 av 10 riskerar höjd skatt när pensionsskulder ska finansieras appeared first on Byggkontakt.

– Skatteverkets deklarationstjänst för företagare med byråhjälp öppnade förra året. Tjänsten har utvecklats tillsammans med redovisningsbranschen och vi hoppas att fler nu ska kunna gå över till helt digital deklaration. Förra året var det mindre än hälften av de företagare som lämnade näringsbilaga som deklarerade helt digitalt, säger Anna Sjöberg, deklarationsexpert på Skatteverket

I den nya tjänsten kan redovisningsbyrån göra klart hela deklarationen digitalt utom signeringen. Det gör företagaren själv på Mina sidor med hjälp av sin e-legitimation. Nytt för i år är att företagaren får en tydligare kvittens på att deklarationen är inlämnad och som enkelt kan delas till byrån, något många har efterfrågat.

En annan nyhet är möjligheten till tidigare skatteåterbäring. Alla som deklarerar senast den 2 maj kan få sin skatteåterbäring i juni. Det gäller även företagare som deklarerar på papper, som tidigare fått återbäring först i september. Företagare som har anstånd att deklarera och deklarerar senast den 17 juni kan få skatteåterbäring i augusti, mot tidigare i september. Även företagare som har skatt att betala kommer att behöva göra det tidigare – den 12 november mot tidigare den 12 december.

– Värt att notera är att datum för återbäring eller betalning kan variera för de som blir föremål för utredning i Skatteverkets kontroller. In- eller utbetalning görs då när utredningen är avslutad, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket.

Skatteverket vill också lyfta fram att de företagare som gör sin deklaration själv har mycket att vinna på att deklarera digitalt, eftersom det avsevärt minskar risken för fel. Ett annat tips för att få mer kunskap inför deklarationen är att delta i en informationsträff för företagare, som även finns som webbseminarier.

– Vi vill göra det så enkelt som möjligt att göra rätt, skapa trygghet och minska risken för fel, säger Johan Schauman.

De företagare som inte hinner deklarera senast den 2 maj har möjlighet att begära anstånd med deklarationen. Det görs direkt på Mina sidor eller via Skatteupplysningen.

Mer information om tjänsten för den som tar hjälp av en byrå

Mer om att deklarera som företagare

Mer information om Skatteverkets informationsträffar

Bilder på kontaktpersonerna under Skatteverkets pressbilder på webben

The post Enklare för företagare att deklarera digitalt appeared first on Byggkontakt.

Fastighetsbyrån senaste Mäklarpanel visar på ett fortsatt, och stärkt, övertag för köparna på marknaden.  En bidragande orsak till svag efterfrågan kan vara valet. På frågan ”Tycker du att riksdagsvalet, och det osäkra parlamentariska läget Sverige befinner sig i, har påverkat bostadsmarknaden?” svarade 26 % Ja och resten Nej. I de öppna svaren hänvisar praktiskt taget samtliga mäklare som svarat ja på frågan till en ökad osäkerhet.

• Det finns en generell osäkerhet på bostadsmarknaden vilket valresultatet och det parlamentariska läget vi har nu kan ha spätt på. Just nu skulle bostadsmarknaden må bra av stabilitet, tydlighet och långsiktiga spelregler – och det är ju inget som valresultatet bjudit på hittills. Konsekvensen blir helt enkelt att vissa avvaktar med att byta bostad, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

Mäklarna fick också svara på frågan ”Vilken politisk åtgärd tycker du är viktigast för att få en bättre fungerande bostadsmarknad?”. Överst på önskelistan kom ”sänkt/avskaffad reavinstbeskattning” som 34 % angav som viktigast, följt av ”ta bort skärpt amorteringskrav” vilket 30 % valde.

• I mäklarnas vardag är det reavinsten som är den mest påtagliga inlåsningseffekten, framförallt med äldre som stannar i sina stora hus. Dock kan politikerna inte fortsätta med punktinsatser. Så fort som möjligt behöver vi en översyn av hela bostadspolitiken och en blocköverskridande uppgörelse. Förhoppningsvis finns det en tillräckligt stark vilja från olika politiska håll för att få till det, oavsett vilka som får bilda regering, säger Johan Engström.

Frågor:

Tycker du att riksdagsvalet, och det osäkra parlamentariska läget Sverige befinner sig i, har påverkat bostadsmarknaden?

Ja – 26 %
Nej – 74 %

Vilken politisk åtgärd tycker du är viktigast för att få en bättre fungerande bostadsmarknad?
Sänkt/avskaffad reavinstbeskattning – 34 %
Ta bort skärpt amorteringskrav – 30 %
Ta bort hela amorteringskravet – 9 %
Jag tycker att bostadsmarknaden fungerar bra som det är – 8 %
Annat – 6 %
Utfasning av ränteavdraget – 4 %
Subventionerat bosparande för unga – 4 %
Förenklade byggregler – 4 %
Uppluckring av hyresreglering – 1 %

Om Mäklarpanelen
Mäklarpanelen är en webbenkät som med jämna mellanrum skickas till Fastighetsbyråns ca 1100 mäklare runt om i landet. Den senaste enkäten genomfördes 15-22 oktober 2018 och totalt svarade 575 personer. Svaren bryts ner på segmenten Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö, Större ort, Mellanstor ort och Liten ort.

The post Valresultat skapar osäker bostadsmarknad appeared first on Byggkontakt.

Villkoren på den svenska arbetsmarknaden riskerar att undergrävas om utländska företag inte betalar skatt som de ska. Det är vanligt att oseriösa bolag som inte betalar tillräckligt i skatt även utnyttjar arbetstagare.

– Den oschyssta konkurrensen pressar också villkoren för andra företag inom drabbade branscher. Det är inte minst ett problem inom byggbranschen, säger Ali Esbati, arbetsmarknads-politisk talesperson för Vänsterpartiet.

Med det nuvarande regelverket behöver en arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige betala skatt om personen är anställd av ett svenskt företag. I lagrådsremissen som skickas in i dag föreslås att arbetstagare som är anställda av ett utländskt företag som saknar driftställe i Sverige, och tillfälligt hyrs ut till den som arbetet utförs för, också ska betala skatt i Sverige från dag ett.

Innebörden av förslaget är att den så kallade 183-dagarsregeln, perioden då en arbetstagare inte behöver betala skatt om hen vistas i Sverige under en tolvmånadersperiod, inte ska kunna tillämpas när det är fråga om uthyrning av arbetskraft. Detta innebär att Sverige kommer att börja tillämpa begreppet ekonomisk arbetsgivare, något som redan görs i dag i de flesta av våra grannländer.

Dessutom föreslås bland annat att utländska bolag utan fast driftsställe i Sverige ska bli skyldiga att göra skatteavdrag från den ersättning de betalar ut för arbete i Sverige. Även skyldigheten att lämna information till Skatteverket skärps.

– Jobbar man i Sverige ska man ha svenska rättigheter och betala svenska skatter. Det ska vara tydligt för den som jobbar, så att man inte blir lurad, och det ska vara tydligt för den som bedriver företagande i Sverige, så att man inte lurar svenska myndigheter, säger Ali Esbati.
Förslagen beräknas ge cirka 600 miljoner i skatteintäkter. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

The post Vänsterpartiet: Uthyrning av utländsk arbetskraft ska beskattas hårdare appeared first on Byggkontakt.

Bild: Claudia Wörmann

Redan nu har många svenskar fått sin skatteåterbäring. SBAB ville ta reda på vad svenska folket gör med ”extrapengarna”.

– Vår undersökning visar att kvinnor i större utsträckning än män sätter pengarna på ett sparkonto. I jämförelse med männen är det också fler kvinnor som använder extrapengarna för att betala av lån och krediter. Kvinnor prioriteter att spara i högre uträckning – sannolikt för att de måste. Kvinnor tjänar mindre än männen, men lever man i en parrelation kan ju då en förklaring vara att kvinnan sparar och mannen bjuder på resan, konstaterar Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Claudia Wörmanns tre tips

Se till att få ränta på pengarna
Nästan 30 procent av kvinnorna sätter skatteåterbäringen på ett sparkonto, se till att du väljer ett med ränta och insättningsgaranti.

Nystart i ekonomin
Skatteåterbäringen innebär en klumpsumma som kan bli ett bra startskott på ett buffertsparande. Börja månadsspara, sätt ett mål för ditt sparande där skattepengarna är en grundplåt.

Engagera dig
Läs på och fråga om börsen och aktier, om olika sparkonton och deras villkor. Även en liten skatteåterbäring är en bra början på ett nytt ekonomiskt intresse.

Om undersökningen
Undersökningen bevarades av 1 010 personer i åldern 18 till 80 år spridda över hela Sverige och genomfördes av SynoInt på uppdrag av SBAB mellan den 5–7 april 2018.

The post Skatteåterbäring: Kvinnor sparar – männen åker på semester appeared first on Byggkontakt.

För deklarationsår 2017, som avsåg 2016 års inkomster, ökade den beskattningsbara förvärvsinkomsten för fysiska personer med 98 miljarder kronor. Det var en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.

Totala skatter och avgifter från fysiska personer före skattereduktioner ökade med 50 miljarder kronor och uppgick till 975 miljarder kronor. Ökningen berodde främst på kommunal inkomstskatt som ökade med 34 miljarder och uppgick till 670 miljarder kronor. Statlig skatt på såväl förvärvs- som kapitalinkomst samt allmän pensionsavgift ökade med 5 miljarder vardera.

Skattereduktionerna minskade med nästan 6 miljarder jämfört med föregående år och uppgick till 249 miljarder kronor. Den främsta anledningen var förändrade regler kring skattereduktion för husarbeten (rot- och rutavdrag) som minskade med 11 miljarder. Dessutom försvann möjligheten att erhålla skattereduktion för gåvor. Skattereduktion för allmän pensionsavgift ökade med 5 miljarder.

Sammantaget ökade den slutliga skatten för fysiska personer justerad för skattereduktioner med 56 miljarder och uppgick till 726 miljarder kronor.

Juridiska personer betalade 4 miljarder mindre i skatt

Den beskattningsbara inkomsten för juridiska personer minskade med 30 miljarder kronor och uppgick till 539 miljarder kronor. Totala skatter och avgifter från juridiska personer minskade med 4 miljarder och uppgick till 176 miljarder kronor, främst på grund av minskningen av statlig inkomstskatt för juridiska personer (bolagsskatt). Bolagsskatten minskade med 4 miljarder kronor och uppgick till 115 miljarder.

Källa: SCB

The post Skatt från privatpersoner ökade med 56 miljarder appeared first on Byggkontakt.