–        Riksbanken valde idag att lämna reporäntan oförändrad på -0,25 procent och skruvade samtidigt ner banan för kommande reporäntehöjningar men endast marginellt. Riksbanken tycks ha en mer positiv bild av läget än vad vi och marknaden i övrigt har. Vi tror på en betydligt långsammare höjning av reporäntan än Riksbanken, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

–        Den underliggande inflationen rensad för energipriser har legat långt under Riksbankens mål en längre tid. Med fallande inflationsförväntningar, tydliga signaler om ett mer dämpat konjunkturläge både globalt och i Sverige samt med flera centralbanker världen om som nyligen sänkt sina styrräntor, borde Riksbanken helt enkelt ha justerat ner reporäntebanan betydligt mer, säger Robert Boije.

–        Vid en mer fördjupad internationell konjunkturnedgång i närtid kan den av Riksbanken nyligen aviserade annalkande reporäntehöjningen istället komma att resultera i en snar sänkning, säger Robert Boije.

–        Min bedömning är att Riksbanken snart kommer att behöva justera ned reporäntebanan. Bolånetagarna kan förvänta sig att både de rörliga och bundna bostadsräntorna kan förbli fortsatt mycket låga under många år framöver, säger Robert Boije.

The post Riksbanken oväntat positiv om ekonomiska utvecklingen appeared first on Byggkontakt.

• Riksbanken valde idag att lämna reporäntan oförändrad på -0,25 procent och skruvade också ner banan för kommande reporäntehöjningar. Bägge beskeden var väntade och också i linje med marknadsförväntningarna. Inflationen mätt med samtliga inflationsmått har trendat nedåt ända sedan september förra året. Och den underliggande inflationen, rensad för energipriser – som är det inflationsmått som Riksbanken i praktiken kan påverka – har legat så lågt som runt 1,5 procent ända sedan januari 2018. Ett annat besked än det Riksbanken idag lämnade hade därför varit mycket förvånande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

• För bolånetagarna innebär detta att de rörliga bostadsräntorna kan väntas förbli fortsatt mycket låga även under det kommande året. Men även de lite längre bundna bostadsräntorna förblir låga, säger Robert Boije.

The post Väntade besked av Riksbanken idag appeared first on Byggkontakt.

Riksbanken meddelade idag som väntat att de lämnar reporäntan oförändrad på minus 0,25 procent. Höjningen i december var förvånande sett till att Riksbanken inte valde att höja reporäntan i oktober med motiveringen att man först ville säkerställa att den underliggande inflationen kom upp. Trots att detta inte skedde och det istället kom tydliga tecken på Sverige var på väg in i ett betydligt svagare konjunkturläge valde Riksbanken att höja reporäntan i december. Den ekonomiska information som inkommit sedan Riksbankens beslut i december fram till dagens besked om att lämna reporäntan oförändrad gör det än mer tydligt att vi nu är på väg in i en konjunkturavmattning.

– Vi har haft en extremt expansiv penningpolitik i Sverige i många år så att Riksbanken förr eller senare skulle påbörja en normalisering av ränteläget var ofrånkomligt. Det blir mer och mer tydligt att Riksbankens beslut i december att höja reporäntan för första gången på sju år inte var särskilt väl tajmat. Men det skulle ha krävts en väsentligt ändrad information om konjunkturförutsättningarna för att Riksbanken skulle ha valt att återgå till en reporänta på minus 0,5 procent. Riksbanken sitter nu i ett prekärt läge och har en svår balansgång framför sig, säger Robert Boije, Chefsekonom på SBAB.

Mot bakgrund av de mer nedtonade konjunkturförutsättningarna skriver Riksbanken att de ser framför sig en måttlig och långsam höjning av reporäntan.

– Dagens besked från Riksbanken om en måttlig och långsam uppgång av reporäntan talar för att även bostadsräntorna går upp i mycket långsam takt framöver. Det ska mycket till om reporäntan ska höjas igen före senhösten i år. Om vi skulle få en mer dämpad konjunktur än vi nu bedömer kan det till och med bli så att det inte blir några fler reporäntehöjningar i år, säger Robert Boije.

The post SBAB kommenterar: Riksbanken i prekärt läge appeared first on Byggkontakt.

Trots att både inflationen mätt med Riksbankens målvariabel KPIF och inflationsförväntningarna under en längre tid legat i linje med inflationsmålet väntas Riksbanken avvakta med att höja reporäntan till i februari.

– Vår bedömning är att majoriteten i Riksbankens direktion verkligen vill säkerställa att även den underliggande inflationen rensad för volatila energipriser kommer upp något innan reporäntan höjs med 25 punkter, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Både de rörliga och de bundna boräntorna bedöms ligga kvar på historiskt låga nivåer de närmsta åren även om de väntas stiga när Riksbanken börjar höja reporäntan och fasa ut innehavet av statsobligationer.

– Strukturella faktorer som håller tillbaka de globala realräntorna och som också påverkar Sverige talar för fortsatt låga både rörliga och bundna boräntor de närmsta åren ur ett historiskt perspektiv, även om de kommer gå upp. Vår prognos är att 3-månadersräntan går upp med drygt 1 procentenhet till 1 januari 2022 och femåringen med 1,5 procentenheter jämfört med idag, säger Robert Boije.

Under mycket lång tid har det, med facit i hand, varit billigare att välja rörlig ränta. Skillnaden mellan de bundna och rörliga boräntorna är dock ovanligt liten för tillfället. För de bolånetagare som föredrar en förutsägbar räntekostnad i ett läge där bedömningen är att räntorna är på väg upp och som kanske har små marginaler i sin ekonomi kan det just nu därför vara ett mycket gynnsamt läge att binda räntan.

– Den historiskt lilla skillnaden mellan bundna och rörliga räntor tillsammans med ett litet ytterligare fallutrymme för den rörliga räntan om prognosen om höjda räntor skulle slå fel talar för att kostnaden av att binda räntan nu är relativt liten, säger Robert Boije.

De senaste åren har hushållen ändrat sitt beteende. Trots sjunkande skillnad mellan de rörliga och bundna räntorna har andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta varit fortsatt hög. Tidigare sjönk andelen nya lån med rörlig ränta när skillnaden mellan rörliga och bundna räntor sjönk.

– Vi bedömer dock att andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta kommer att sjunka tillbaka något i närtid när nu Riksbanken så tydligt aviserat att reporäntan snart kommer att börja höjas och innan skillnaden mellan de rörliga och bundna räntorna ökar igen, säger Robert Boije.

– Spreaden mellan den rörliga och de bundna räntorna kommer rimligen att öka när Riksbanken börjar fasa ut innehavet av statsobligationer, säger Robert Boije.

Aktuell prognos över boräntor med olika bindningstider (snitträntor på marknaden)

Källa: SBAB

Boräntenytt ingår tillsammans med Bomarknadsnytt i SBAB:s nya publikationsserie Vart är vi på väg? och publiceras ca sex gånger per år. Rapporten tillhandahåller en analys av boränteutvecklingen ur ett makroekonomiskt perspektiv och en prognos över boräntor med olika löptider. Den tillhandahåller också aktuell marknadsinformation och allmän information inför val av räntebindningstid. Prognosen över boräntorna för olika bindningstider avser den allmänna marknadsutvecklingen och inte SBAB:s räntor. Rapporten finns att ladda ned här.

The post Den rörliga och femåriga boräntan väntas gå upp med 1 respektive 1,5 procentenheter till 2022 appeared first on Byggkontakt.

En räntehöjning rycker allt närmare. I september meddelade Riksbanken att de planerar en höjning i december senare i år, eller senaste i februari 2019. Bankerna kräver redan idag att hushållen klarar en boränta på mellan 6 och 8 procent för att få ta ett nytt bolån. En ny Sifo-undersökning på uppdrag av Bjurfors visar emellertid att var tredje hushåll (33%) inte klarar en bolåneränta på den nivån. Motsvarande siffra för ett år sedan var 24 procent.

Undersökningen visar också att 18 procent inte klarar högre bolån än 4 procent, vilket kan jämföras med 13 procent för ett år sedan. Var tionde hushåll kan inte betala en bolåneränta på över 3 procent. Enligt samma undersökning uppger 31 procent att de inte vet vilken boränta som hushållet maximalt klarar av.

– Storstadsbor är mindre rustade för en större räntehöjning idag än de var för ett år sedan. Samtidigt räknar experterna med att Riksbanken höjer räntan i december. Förändringar av räntenivåer och andra reformer som påverkar bostadsmarknaden måste ske med varsamhet med hänsyn till hushållens skuldsättning, kommenterar Fredrik Kullman, vd på Bjurfors Stockholm.

Få hushåll tror på räntehöjning i år
Bjurfors undersökning, som gjordes efter Riksbankens senaste räntebesked, visar också att endast 12 procent av storstadsborna väntar sig en förändring av reporäntan i år. Detta trots att många experter spår en höjning redan i december. De flesta (48%) tror på en räntehöjning under 2019. Cirka 19 procent tror att höjningen sker i februari 2019 medan 16 procent tror att det dröjer ända till 2020 eller senare.

– Många är medvetna om att en räntehöjning kommer att ske inom kort – den stora frågan är i vilken takt de efterföljande höjningarna kommer att ske. Normalt ligger bankernas listpriser för den rörliga boräntan 2 till 2,5 procentenheter över reporäntan. Om Riksbanken höjer räntan till 1 procent kommer vi därmed att få se boräntor på 3 till 3,5 procent, säger Sven-Erik Kristensen, regionchef Bjurfors Göteborg.

– Precis som den här undersökningen visar så skulle många hushåll få problem vid räntenivåer på 3 procent och över, såvida bolånen inte är bundna. Ett annat varningstecken är att närmare vart tredje hushåll inte vet vilken boränta som hushållet maximalt klarar av, säger Mattias Larsson, vice vd Bjurfors Öresund.

The post Allt fler storstadsbor får svårt att klara räntehöjning appeared first on Byggkontakt.

Bilden Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Den preliminära utfallssiffran för BNP-tillväxten för det andra kvartalet som kom den 30 juli låg något högre än Riksbankens prognos. Det talar isolerat sett för ett något högre resursutnyttjande och inflationstryck i ekonomin än Riksbanken bedömt. De senaste inflationssiffrorna mätt med KPIF – som är Riksbankens målvariabel – men rensat för volatila energipriser, ligger samtidigt något under riksbankens prognos vilket istället talar för ett något lägre inflationstryck än väntat. Detta trots att kronkursen – som Riksbanken för närvarande lägger stor vikt vid för att försöka få upp den underliggande inflationen via en högre importerad inflation – är fortsatt svag. Siffrorna som Prospera släppte den 8 augusti visar på oförändrade inflationsförväntningar på två års sikt mätta med KPIF mellan juli och augusti. Förhöjda risker i omvärlden med bland annat geopolitiska problem bedöms dock ha ökat risken för en global lågkonjunktur och ett fortsatt lågt inflationstryck.

– Man ska vara försiktig med att tolka enskilda kvartals- och månadsutfall men den nya informationen som inkommit sedan det senaste penningpolitiska mötet talar sammantaget för att Riksbanken sitter still i båten vid nästa penningpolitiska möte, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

– Vi tror att sannolikheten är 40 procent för en höjning av reporäntan i höst, 50 procent för en höjning första kvartalet nästa år och 10 procent för en ännu senare höjning. För det senare talar en ökad risk för en global lågkonjunktur, säger Robert Boije.

Strukturella faktorer som en fortsatt låg global potentiell BNP-tillväxt och demografiska förändringar talar för låga bostadsräntor under överskådlig framtid.

Måttlig och långsam uppgång i boräntorna de allra närmsta åren

Sett både till Riksbankens prognos för reporäntan, marknadens förväntningar om ränteutvecklingen och fortsatt låga globala realräntor är vår bedömning att boräntorna på olika löptider kommer att öka måttligt och i långsam takt de kommande åren. Exempelvis förväntas 3-månadersräntan ligga på 2,5 procent den 1 januari 2022 och femårsräntan på 3,4 procent.

– Vi förväntar oss en måttlig och relativt långsam uppgång i boräntorna de närmaste åren vilket väntas dämpa bostadspriserna men inte föranleda någon större dramatik på bostadsmarknaden, säger Robert Boije.

Framtida boräntor med olika bindningstid

Procent

Källa: SBAB

Historiskt låga kostnader för bundna räntor

Den rörliga boräntan har sett över en längre period i genomsnitt legat under de bundna räntorna och det finns ingen anledning att tro att det inte kommer att gälla även framöver. I genomsnitt har det därför varit billigare att inte binda räntan. Med rörlig ränta slipper man också eventuella kostnader om lånet behöver lösas i förtid. Men det innebär inte att det behöver vara bra för alla att välja rörlig boränta.

– I vår prognos ser vi att det för de som föredrar en viss säkerhet i sina framtida räntebetalningar och/eller som kanske har små marginaler i sin ekonomi nu kan vara ett gynnsamt läge att binda räntan, säger Robert Boije.

– I takt med att Riksbankens innehav av statsobligationer fasas ut kommer spreaden mellan de korta och långa boräntorna rimligen att öka, säger Robert Boije.

The post SBAB: Låga boräntor under överskådlig framtid appeared first on Byggkontakt.

Mäklarsamfundet har länge påpekat riskerna med att det i Sverige saknas ett centralt bostadsrättsregister likt det som redan idag finns för fastigheter. Ett centralt bostadsrättsregister skulle inte bara skydda konsumenterna från riskerna med felaktiga noteringar av ägarförhållanden och pantsättningar. Det skulle också minska risken för bedrägerier och försvåra möjligheterna för penningtvätt. Tidigare har bland annat Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet och Konsumentverket ställt sig bakom förslaget om ett centralt bostadsrättsregister. Nu ansluter sig även Riksbanken till förespråkarna.

I rapporten Finansiell Stabilitet (2018:1) skriver man: ”Riksbanken bedömer även att det bör införas ett centralt register för bostadsrättspanter för att minska risken att enskilda hushåll drabbas av ekonomiska förluster i händelse av dold pant. Ett system som säkerställer att pantsättningen registreras korrekt är också viktigt för att investerares förtroende för svenska säkerställda obligationer ska vara fortsatt högt.”

– Det är positivt att allt fler förespråkar ett centralt bostadsrättsregister. Frågan är utredd tidigare och det borde inte föreligga några större hinder för att genomföra detta. I Norge gjordes det på drygt ett halvår. När rekommendationerna i utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden tycks ligga i malpåse borde detta vara ett attraktivt alternativ för en regering som prioriterar konsumentskyddsfrågorna, säger Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet.

The post Riksbanken vill ha centralt bostadsrättsregister appeared first on Byggkontakt.

– Det var ett väntat besked från Riksbanken. Reporäntan är ju inte det som isolerat påverkar marknaden, det är ju många fler faktorer som gör det. Men det ger lite mer stabilitet och lugn och ro för bostadskonsumenterna efter amorteringskravets införande i mars, säger Carolina Stegman, vd på Fastighetsmäklarförbundet.

– Förhoppningsvis ger beskedet lite extra skjuts och bättre förutsättningar för köpare och säljare nu när högsäsongen närmar sig och våra medlemmar vittnar om något ökad aktivitet, avslutar Carolina Stegman.

The post FMFs kommentar till Riksbankens räntebesked appeared first on Byggkontakt.