Fotograf: Bruno Ehrs.

– Museet är 150 år, en så gammal byggnad kräver kreativitet och lyhördhet. Du måste vara där på plats för att klämma och känna, standardlösningar fungerar helt enkelt inte, säger Swecos uppdragsledare Karin Ericsson som varit med under hela ombyggnaden.

Det museum som vid invigningen 1866 var modernt och nyskapande har slitits under decennier och klarade inte längre dagens höjda säkerhetsnivåer. Detsamma gällde inomhusklimatet där kraven ökat för att få låna in konst men också för att bevara den egna. Swecos uppdrag har bland annat varit att utöka de publika ytorna med 2 300 kvm och att installera det nya klimatsystemet. Systemet är knappt synligt för besökare men bidrar till en jämn luftfuktighet i hela byggnaden. Det gör att all typ av konst nu kan visas i nästan hela huset, vilket tidigare varit omöjligt.

En tuff nöt att knäcka var installationen av ventilation och sprinkleranläggningen där systemet inte får synas. Det löstes genom att ta fram särskilda takrosetter som rymmer både ventilation och sprinklermunstycke, som i sig blev ett smycke för taket.

– Det gäller att se möjligheter i omöjligheterna. Vi har dessutom jobbat i tighta team och haft en tät dialog med uppdragsgivaren Statens Fastighetsverk vilket gjort vårt arbete mycket enklare, säger Karin.

Skydd mot skadligt ljus

Den kanske största förändringen efter renoveringen är att en stor del av byggnadens över 300 fönster nu öppnats upp. De var tidigare igensatta som skydd mot skadligt ljus, men med dagens teknik är det möjligt att visa konsten i dagsljus.

I Swecos uppdrag ingick också att förbättra akustiken i de två innergårdarna. Lösningen blev att konstruera ett nytt glastak med en form som hjälper till att slå sönder ljudet och sprida det åt olika håll. Innergårdens väggar har dessutom klätts med en ny mjuk puts vilket fått ner ljudnivån betydligt.

Tre gånger så mycket konst

Efter renoveringen kan museet ta emot dubbelt så många besökare och visa tre gånger så mycket konst. De publika ytorna i museet har ökat med cirka en tredjedel genom att magasin, verkstäder och kontor har flyttat ut. Källarplanet som inte var tillgängligt för besökare tidigare har byggts om för serviceytor som förvaring, matsäcksrum och toaletter. Arbetet har varit komplext och krävt 50 yrkesgruppers kompetens där över tre tusen personer involverats.

Nationalmuseums samlingar består av måleri, skulptur och konst på papper från omkring 1500-talet till 1900-talet, samt av konsthantverks- och designföremål från 1500-talet till nutid. Det totala antalet föremål uppgår till cirka 700 000.

The post Ingenjörsmässig intuition ledord när Nationalmuseum moderniserats appeared first on Byggkontakt.

Göteborgs rådhus nyrestaurerade fasad. Foto Krister Engström

Helgopriset, uppkallat efter arkitekt Helgo Zettervall, grundandes 1996 för att belöna skickligt genomförda restaureringar, kompletteringar, ombyggnader eller tillbyggnader av äldre byggnadsverk. Byggnaden ska ligga i Sverige men behöver inte ägas av staten eller det allmänna, den behöver heller inte vara kulturskyddad eller klassad som byggnadsminne. Däremot ska projektet vara färdigställt mellan 2013 och 2018 för att kunna delta i årets tävling.

– För Statens fastighetsverk som i sitt uppdrag bland annat har att förvalta och utveckla värdefulla kulturmiljöer är Helgopriset ett viktigt pris eftersom det uppmärksammar den svenska byggnadskonstens utveckling. Priset sätter ljus på skickliga arkitektoniska lösningar som på ett subtilt sätt väver samman historia med nutid, säger Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.

31 kvalitetsfulla bidrag
I år fick Statens fastighetsverk ta emot 31 bidrag och spännvidden bland förslagen var stor, allt från små precisa tillägg i en historisk miljö till mer omfattande restaureringsarbeten.
– Det har varit väldigt spännande att studera de inkomna bidragen, först det material som skickats in och därefter i detalj under de resor vi gjort till utvalda platser i Sverige. Över lag har kvaliteten varit väldigt hög vilket lett till många och långa diskussioner innan juryn kunde enas om vilka fem som skulle nomineras, säger Anders Bodin, kulturarvsspecialist vid Statens fastighetsverk, tillika juryordförande.

De fem nominerade förslagen – Göteborgs rådhus, Kulturhuset Trappan i Vällingby, Gunnebo slott i Mölndal, Nationalmuseum och Värtaverket i Stockholm – presenterar en bredd av uppgifter och en vid palett av angreppssätt. Gemensamt är att de alla är förebilder i konsten att restaurera och lägga till.

– Utöver att vara funktionellt och fullt utvecklat ska verket också öppna en dialog till vårt historiska arv vilket gör Helgopriset till något extra. Detta är arkitekturens ”Master class”, säger Anders Bodin.

Det är i år sjätte gången som Statens fastighetsverk delar ut Helgopriset. Priset utgörs av en plakett och en prissumma av 150 000 kr som fördelas mellan arkitekt och de som på ett avgörande sätt medverkat vid tillkomsten av kompletteringen. Årets vinnare avslöjas vid en prisceremoni på Moderna Museet i Stockholm den 15 november. Prisutdelningen föregås av ett seminarium med internationella talare kring prisets tema.

Nomineringar, motiveringar och seminarieprogram: sfv.se/helgopriset
Jury
Anders Bodin, arkitekt SAR/MSA, specialist kulturarv, Statens fastighetsverk (ordförande)
Sven Göthe, arkitekt SAR/MSA, utsedd av Riksantikvarieämbetet
Kerstin Barup, arkitekt SAR/MSA, professor em Restaureringskonst, Kungliga Konsthögskolan
Tomas Lewan, arkitekt SAR/MSA, utsedd av Sveriges Arkitekter
Karin Gold Cox, enhetschef Kulturmiljöenheten, Statens fastighetsverk
Malin Myrin, vikarierande enhetschef Projektledningsenheten, Statens fastighetsverk
Karin Svenonius, arkitekt SAR/MSA, specialist kulturarv, Statens fastighetsverk

Fakta Helgopriset
Arkitekt Helgo Zettervall lämnade efter sig en stor och imponerande produktion, bland annat genom sina restaureringar av domkyrkorna i Lund, Skara och Uppsala. Statens fastighetsverk förvaltar Helgo Zettervalls fond och delar varje år ut stipendier till behövande arkitekter. Utöver detta ska resterande medel enligt fondens stadgar främja svensk byggnadskonst. Det är bakgrunden till Helgopriset som delas ut med ett par års mellanrum och har en prissumma på 150 000 kronor. Prissumman skall användas för studier, resa eller annan kunskapsutveckling inom området och tanken är också att resultatet av detta ska tillgängliggöras för andra genom till exempel seminarier.

Tidigare vinnare av Helgopriset
2013 – Årsta kyrka, Stockholm
2008 – Östra magasinet vid Katrinetorps gård, Malmö
2004 – KTH:s bibliotek, Stockholm
2001 – Göteborgs konserthus
1996 – Alnarps ladugård

The post Helgopriset 2018 – Nomineringarna till Sveriges största arkitekturpris klara appeared first on Byggkontakt.