Stålföretagen har sedan Corona-pandemins start fokuserat på att skapa en säker arbetsplats för medarbetarna och upprätthålla en produktion utifrån rådande förutsättningar.

– De svenska stålföretagen känner av Corona-pandemin, den påverkar bland annat produktionen, infrastrukturen och transporterna. Men framförallt påverkar pandemin medarbetarna, och deras säkerhet är alltid viktigast för industrin, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.

Regeringens krispaket innehåller en rad åtgärder som syftar till att bistå näringslivet och minska de förödande mänskliga och ekonomiska konsekvenserna av Corona-pandemin. Flera av förslagen har företagen själva varit med och lagt fram, läs gärna Svenskt Näringslivs artikel med förslag på krisåtgärder.

– Förslaget om sjuklöneansvar är naturligtvis extra viktigt för att företagen och deras medarbetare ska kunna agera ansvarsfullt och bidra till att minska smittspridningen. Förslaget innebär att staten tar ansvar för sjuklönekostnader under april och maj månad i år, säger Bo-Erik Pers.

Förslaget om korttidsarbete hade sedan tidigare presenterats och välkomnats av näringslivet, men får nu en ännu mer kraftfull subventionering.

– Bland regeringens åtgärder är korttidspermitteringen en av de viktigast just nu. Förslaget bygger på ett nytt system för stöd vid korttidsarbete som presenterades för en tid sedan, men här har subventioneringsgraden ökats. Förslaget innebär att företagen som drabbas hårdast, kan behålla medarbetare som under en period går ner i arbetstid, säger Bo-Erik Pers​

The post Regeringens krisåtgärder ska stötta näringslivet appeared first on Byggkontakt.

– De problem vi har i Sverige i dag kan bara lösas om vi tar ett större gemensamt ansvar för vår trygghet och sammanhållning. I den här budgeten tar vi nya initiativ för fler i arbete, en starkare välfärd i hela landet, bättre ekonomi för pensionärer, bättre miljö och en ambitiös klimatomställning som alla, i hela landet, kan vara med på. Vi genomför kraftfulla ökningar av resurserna till trygghet och säkerhet, säger finansminister Magdalena Andersson.

Avmattning i ekonomin – men Sverige står väl rustat

Efter några år med hög tillväxt sker nu en konjunkturavmattning i världsekonomin och i Sverige, även om resursutnyttjandet i svensk ekonomi fortsatt är högre än normalt. Samtidigt har flera av de risker som regeringen lyft fram under de senaste åren ökat – till exempel handelskonflikten mellan USA och Kina och Storbritanniens utträde ur EU.

-Svensk ekonomi står väl rustad för att möta osäkerheterna i omvärlden och nationellt. Statsfinanserna uppvisar överskott, statsskuldskvoten är den lägsta sedan slutet av 1970-talet och arbetslösheten har sjunkit. Vi har fört en ansvarsfull finanspolitik så att Sverige kan möta avmattningen med väl avvägda reformer, säger finansministern.

Fler ska komma i arbete

Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället, men också för att finansiera den gemensamma välfärden. I budgetpropositionen för 2020 föreslås därför åtgärder för att fler ska ha ett jobb att gå till. Regeringen föreslår att medel tillförs extratjänster, introduktionsjobb och arbetsmarknadsutbildning, samt att ett ingångsavdrag införs. Arbetsförmedlingen ska reformeras och ett nytt system införas där fristående aktörer matchar arbetssökande med lediga jobb. Regeringen avser även att införa etableringsjobb för att stimulera anställningar för nyanlända och långtids­arbetslösa. För att främja en hög sysselsättning föreslås också åtgärder för en aktiv näringspolitik, bland annat genom en utveckling av den befintliga exportstrategin.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Sverige ska gå före och visa att en fossilfri värld är möjlig. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Klimatförändringarna ska mötas med en ambitiös omställning som hela landet kan vara med på. I budgetpropositionen för 2020 föreslås därför bland annat ytterligare förstärkningar och effektiviseringar av Klimatklivet och Industriklivet, åtgärder för skydd av värdefull natur, åtgärder för rent hav och vatten och solcellsstöd. Regeringen föreslår också att en elektrifierings­kommission tillsätts för att påskynda arbetet med att elektrifiera de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.

Välfärden ska stärkas

Sverige ska vara ett modernt välfärdsland. En hög sysselsättningsgrad, generella välfärdssystem och ordning och reda i de offentliga finanserna utgör grunden för den svenska samhällsmodellen. Att många svenskar lever allt längre är en positiv utveckling men ställer också krav på omfattande resurstillskott de kommande åren för att upprätthålla hög kvalitet i välfärden. Förstärkningen av de allmänna bidragen till kommunsektorn fortsätter i jämn takt.

Tillgängligheten i sjukvården ska öka och köerna kortas. Alla som har jobbat och betalat skatt i Sverige under ett helt yrkesliv ska se fram emot en trygg ålderdom. Alla skolor ska vara bra skolor med kunskapsfokus och studiero.

För att stärka välfärden föreslår regeringen bland annat förbättrade möjligheter till vidareutbildning för sjuksköterskor, förstärkta satsningar på barn- och ungdomspsykiatri och insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, ett förbättrat grundskydd för pensionärer, fler lärarassistenter och ett förstärkt stöd för en likvärdig skola.

Hela landet ska växa

Hela Sverige ska inte bara leva utan också växa. Såväl landsbygd, glesbygd som städer ska utvecklas så att hela Sveriges potential utnyttjas. Möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen därför bland annat satsningar på underhåll av vägar och järnvägar liksom ytterligare medel för att underlätta och öka tempot i bredbandsutbyggnaden, ett bondepaket för att stärka livsmedels­branschens konkurrenskraft, ett mer effektivt och ändamålsenligt investeringsstöd för bostäder och fler servicekontor. Dessutom ska det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. Regeringen avser även att föreslå en skattereduktion riktad till boende i vissa glest befolkade kommuner.

Tryggheten ska öka och demokratin ska värnas

Kampen mot brottsligheten och dess orsaker intensifieras. Samhället ska vara starkt nog att skydda människor från allt från vardagsbrott till terrorism. Det är grundläggande för att samhället ska hålla ihop. En ökad försvarsförmåga krävs för att öka tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde. Demokratin ska värnas, både i Sverige och i omvärlden.

I budgetpropositionen för 2020 föreslår regeringen åtgärder för att tryggheten ska öka och demokratin värnas. Utöver de förstärkningar som redan beslutats för kommande år tillförs rättsväsendet ytterligare resurser för att möta den grova och organiserade brottsligheten. Polisen, Säpo, Åklagarmyndigheten och Tullverket förstärks. Dessutom föreslås en bred satsning mot brottslighet riktad mot välfärdssystemen. Utöver detta föreslås bland annat fortsatta satsningar för att bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har också aviserat ökade medel 2022 för ett starkare militärt försvar.

Skatteförändringar för jobb och hållbar tillväxt

Skattepolitiken ska säkra stabila skatteintäkter och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och en hög sysselsättning. De föreslagna skatte­förändringarna syftar till att bidra till en ökad sysselsättning, ett ökat antal arbetade timmar och till att klimat- och miljömål nås. Detta samtidigt som välfärdens finansiering säkras.

Skatteförändringar i budgeten:

• Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt avskaffas (s.k. värnskatt)
• Skatten för personer över 65 år sänks
• Ett krav på elektronisk betalning vid rot- och rutarbeten införs
• En skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden bör införas
• Medel för ytterligare skattesänkningar på jobb och företagande inom ramen för den gröna skatteväxlingen sätts av för 2021
• Ett ekonomiskt arbetstagarbegrepp bör införas
• Ett ingångsavdrag bör införas
• Ett förstärkt avdrag för forskning och utveckling bör införas
• Taket för uppskov vid bostadsförsäljningar bör höjas
• En skatt på finanssektorn bör införas från 2022
• Skatt på avfallsförbränning bör införas
• Skatten på drivmedel bör sänkas
• Skatt på plastbärkassar bör införas

The post Budgetpropositionen för 2020: Reformer för ett starkare samhälle appeared first on Byggkontakt.

Stockholms Handelskammare  hoppas att den överenskommelse som ligger till grund för regeringsbildningen öppnar upp för nödvändiga reformer. 

Andreas  Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare , välkomnar att fokus nu kan riktas mot sakpolitiken . I den överenskommelse som ligger till grund för regeringsbildningen finns viktiga initiativ som berör de frågor som enligt Stockholms Handelskammare måste lösas för att Sverige och huvudstadsregionen ska kunna hänga med i den sylvassa internationella konkurrensen.

Inte minst gäller det bostadsbristen, kompetenskrisen, infrastrukturen och det försämrade säkerhetsläget i många utsatta områden.

– Nu är det upp till bevis för den nya regeringen och vi har ingen tid att förlora. Stockholm har potential att bli Europas bästa huvudstad med då kommer det krävas modiga reformer för att lösa de flaskhalsar som nu hotar vår utveckling. Att tillväxten är på väg nedåt gör det ännu mera angeläget för den nya regeringen att agera. Bostadsmarknaden behöver förbättras i grunden, det behövs smarta investeringar i infrastruktur och kompetensutvisningarna måste upphöra. Till det måste vi få bukt med otrygghet och kriminalitet i våra storstäder, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Den dysfunktionella bostadsmarknaden begränsar både människors och företags möjligheter. På det här området har regeringen kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att öppna för fri hyressättning vid nybyggnation.

– Det här förslag i rätt riktning, men behovet av konkreta förändringar kvarstår. Det måste till en bred partiöverskridande överenskommelse som möjliggör för fler – inte minst unga – att flytta till storstäderna om man vill det. Det gynnar såväl stad som landsbygd, säger Andreas  Hatzigeorgiou.

I  färska  analyser har Stockholms Handelskammare visat att bostadsproblemens nota för Stockholmsregionen är  36  miljarder kronor samt at t Stockholms tillväxt  nu bromsar in. Stockholms  läns bruttoregionalprodukt  (BRP) år 2017 växte med 0,9 procent, betydligt lägre än regionens snitt på närmare tre procent per år under de senaste tio åren.

I regeringsförklaringen pekades även kompetensutvisningarna ut som ett problem som den nya regeringen avser att agera mot. Stockholms Handelskammare välkomnar den ambitionen.

– Landets tillväxtmotor har börjat hacka och det beror delvis på att kompetensbristen nu utvecklats till en kompetenskris som kan skada hela Sverige om inget görs. I dag utvisas kompetent personal och andra har en mardröm med att hitta bostäder och det leder till att företagen får allt svårare att hitta personal att anställa, säger Andreas Hatzigeorgiou.

The post Handelskammaren till nya regeringen: ”Genomför modiga reformer”  appeared first on Byggkontakt.

– Det här är ett mycket välkommet besked från regeringen. Äntligen blir det ett slut på de orimliga avgiftshöjningar på elnät som drabbat landets boende i många år. Nu får vi en elnätsreglering som betydligt bättre kan skydda landets konsumenter mot prishöjningar, säger Magnus Ulaner, miljöchef HSB Riksförbund.

Tidigare i år uppvaktade bostadsbranschen – i form av HSB, Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, Hyresgästföreningen, SABO, Riksbyggen och Villaägarna – regeringen och energiminister Ibrahim Baylan där vi framförde vikten av en ny reglering.

– Vi har i många år följt prisutvecklingen på elnät. Bara de senaste två åren har avgifterna ökat med i genomsnitt 12 procent, samtidigt som den allmänna prisutvecklingen legat på omkring tre procent. Och redan nu ser vi stora bolag som aviserar nya höjningar. Därför är det särskilt glädjande att regeringen har lyssnat på kritiken och att vi nu kan få en mer rimlig och balanserad prisutveckling, säger Magnus Ulaner.

Enligt regeringens beräkningar rör det sig om uppskattningsvis 60 miljarder mindre i avgifter för nästa regleringsperiod, 2020-2023, jämfört med om vi haft dagens regler.

– Vi kommer nu att följa frågan noga och fortsätta studera prisutvecklingen för att försäkra oss om att den nya elnätsregleringen är ett reellt och rimligt konsumentskydd för Sveriges boende, säger Magnus Ulaner.

The post Bostadsbranschen välkomnar regeringens besked om sänkta elnätspriser appeared first on Byggkontakt.

The post Riksbyggen deltar vid överlämning av färdplaner för fossilfri konkurrenskraft till regeringen appeared first on Byggkontakt.