Efter många år av stigande bostadspriser och bolåneskulder har röster höjts för att ränteavdragen eller skattereduktionen för ränteutgifter kopplade till bostäder bör reduceras eller helt tas bort. Bland annat har Finansinspektionen och Riksbanken föreslagit detta.

–        Argumenten för att reducera ränteavdragen av finansiella stabilitetsskäl är inte särskilt starka. Däremot finns vissa strukturella och offentlig-finansiella argument som möjligen talar för nedtrappade ränteavdrag. Det skulle dock samtidigt bidra till bostadsprisfall, förmögenhetsomfördelning och att lånat och eget kapital inte ges samma skattemässiga förutsättningar, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Utifrån en inom forskningen vanligen använd user-cost-of-housing-beräkning är en tumregel att bostadspriserna kan falla med 1 procent för varje procentenhet som ränteavdragen reduceras. Helt slopade ränteavdrag skulle därmed teoretiskt sett kunna leda till ett bostadsprisfall på 30 procent. I praktiken beror dock effekten på hur bostadsutbudet ändras på sikt och på om hushållen uppfattar förändringen som bestående eller inte. Med tanke på risken för potentiellt stora prisfall bör nedtrappade ränteavdrag hursomhelst ske över en lång tidsperiod.

–        Konsekvenserna av en kraftig reducering eller ett slopande av ränteavdragen beror också lite på om reformen sker isolerat eller i ett paket med kompenserade åtgärder. Det är ändå troligt att det skulle ha betydande pris-och förmögenhetseffekter. Det visar erfarenheten från skatteomläggningen i början av 90-talet som i efterhand bedömdes ha bidragit till ett fall i bostadspriserna med 15 procent, säger Robert Boije.

Läs hela debattartikeln här.

The post Slopade ränteavdrag kan ge prisfall på 30 procent appeared first on Byggkontakt.

Bilden: Emma Persson privatekonom Länsförsäkringar

För att komma tillrätta med den ansträngda situationen på bostadsmarknaden har en rad förslag varit uppe till diskussion genom åren. En av de flitigast förekommande är en nedtrappning av ränteavdraget. Majoriteten av riksdagspartierna ställer sig i dagsläget positiva till detta, men några konkreta förslag på hur eller när det kan ske finns i nuläget inte.

– Även om det inte sker inom en snar framtid är det bra att sätta sig ner och räkna rent praktiskt på vad räntehöjningar eller en nedtrappning av ränteavdraget innebär för privatekonomin. Om det visar sig att det inte får någon avgörande effekt på ekonomin har man kanske till och med hittat ett möjligt sparutrymme som redan nu kan sättas av i ett sparande, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Effekter av en nedtrappning av ränteavdraget från 30 till 20 procent

Om ränteavdraget skulle trappas ned till 20 procent innebär det att hushåll i Sverige skulle få en ökad ränteutgift varje månad. Enligt Länsförsäkringars förenklade kalkyl[i] skulle det för en genomsnittlig villa i riket innebära en ökad ränteutgift med 2 821 kr per år. Vid högre räntenivåer blir skillnaden självklart större. Vid en bolåneränta på 4 procent blir ränteutgiften för genomsnittsvillan 7 523 kr högre per år.

Skillnad mellan ett ränteavdrag på 30 och 20 procent:

– Det är mycket möjligt att en nedtrappning av ränteavdraget i slutändan kompenseras med skattesänkningar så hur den slutgiltiga kalkylen ser ut är svårt att förutspå. Men vetskapen om vad varje eventuell förändring innebär konkret för den egna plånboken kan ge en känsla av trygghet, säger Emma Persson.

Så har vi räknat ut ränteavdraget:

[i] Beräkningen baseras på en genomsnittlig belåningsgrad för småhus enligt Finansinspektionens Bolånerapport (61,5 procent), en bolåneränta på 1,5 procent och priset på en 120 kvm stor villa i Sveriges olika län enligt Svensk mäklarstatistik.

The post Ränteavdragets betydelse län för län appeared first on Byggkontakt.

– Det är bra att regeringen tagit till sig av kritiken mot det ursprungliga förslaget som skulle inneburit en tvärnit för bostadsbyggandet, säger Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna.

Regeringen ändrar sig om förslaget till ränteavdragsbegränsningar och lägger sig nu på EU:s miniminivå. Det framgår av en lagrådsremiss som finansminister Magdalena Andersson (S) idag överlämnar till lagrådet.

– Det är glädjande att regeringen lyssnat på kritiken som Fastighetsägarna och övriga näringslivet fört fram mot förslaget om ränteavdragsbegränsningar och nu inte går länge än vad EU kräver, säger Ulla Werkell, skattejurist på Fastighetsägarna.

– Regeringen undantar nu räntekostnader under 5 miljoner kr från bestämmelserna om ränteavdragsbegränsningar. Det är positivt, särskilt för mindre fastighetsföretag. Men även här borde regeringen utnyttjat EU:s regler som gör det möjligt att undanta räntekostnader upp till 3 miljoner euro. Det skulle ge en positiv signal för ökade investeringar från fastighetsföretag, säger Ulla Werkell.

Regeringen avser också att utreda om långsiktiga offentliga infrastrukturinvesteringar ska undantas från reglerna om ränteavdragsbegränsningar.

– EU-direktivet ger utrymme för att undanta fastigheter från reglerna om ränteavdragsbegränsningar. Den möjligheten bör regeringen utnyttja. Det är en fråga som Fastighetsägarna länge drivit för att stimulera fortsatt bostadsbyggande, säger Ulla Werkell.

The post Positivt för bostadsbyggandet att regeringen ändrar sig om ränteavdrag appeared first on Byggkontakt.