Informationen kan sedan kombineras med andra tekniker från Ramboll RST (Road Survey Technology), som vägytemätning (vägytans synliga kondition) och georadar (hur vägkonstruktionen ser ut under ytan). Sammantaget kan man genom denna kombinerade information skapa ett unikt kunskapsunderlag för effektiv och hållbar underhållsplanering av vägarna.

– Det är viktigare än någonsin att mäta bärighet och behov av vägunderhåll idag med tanke på de klimatförändringar vi redan ser och tyvärr kan förvänta oss mer av framöver. Varmare vintrar och somrar samt mer nederbörd innebär en ökad belastning på våra vägar som slits ned snabbare, säger Peter Ekdahl som är chef för Ramboll RST.

Metoden ger unika möjligheter att hitta svaga vägpartier och designa effektiva lösningar som ger bra framkomlighet för tung trafik. Det ger också möjlighet till preventivt underhåll, det vill säga att åtgärda eventuella problem redan innan de uppstår, vilket ofta är avsevärt mer kostnadseffektivt än traditionellt underhåll.

– I år har vi dragit igång med mätningar i Finland, Norge, och Sverige. I Norge har vi nyligen vunnit ett treårskontrakt hos Statens Vejvesen, där vi ska mäta 20 000 km av huvudvägnätet i perioden 2021-2023. I uppdraget ingår även att samtidigt mäta asfalttjocklek med georadar, berättar Peter Ekdahl.

Under hösten 2020 köpte Ramboll den så kallade Raptortekniken från Dynatest i Danmark. I köpet ingick tre lastbilstrailers med högteknologisk utrustning samt en dragbil. Ramboll övertog också all mjukvara för datainsamling och analys, varumärket Raptor och tillhörande patent. Samtidigt anställdes nyckelpersoner från Dynatest för att kunna överföra teknik och kunskap till Ramboll RST, med målet att nå marknaden under 2021.

– Ramboll RST erbjuder Raptor åt sina kunder främst som en mättjänst. Men vi erbjuder även möjligheten att köpa hela utrustningen – på samma sätt som vi idag erbjuder Laser RST för vägytemätning och Road Marking Tester (RMT) för att kontrollera vägmarkeringars funktion, säger Peter Ekdahl.

Om Ramboll RST
Ramboll Road Survey Technology (RST) är ett eget affärsområde inom Rambolkoncernen. Ramboll RST har Nordens största systemresurser för att mäta och samla in information om vägar, lastytor, hamnar och flygplatser, och tillhandahåller lösningar som ger samhället möjlighet att bevara och utveckla tillgångar i infrastrukturen på ett effektivt och hållbart sätt. 

Med experter inom drift och underhåll genom hela kedjan utvecklar och säljer RST state of the art-utrustning för datainsamling om vägar- och vägmarkeringars funktion och tillhandahåller unika mjukvaruapplikationer för att analysera insamlad information.

The post Nu rullar Rambolls Raptor®teknologi på vägarna appeared first on Byggkontakt.

Stillbild från Andreas Fernbrants film Life in Motion. Copyright: CCBY 2.5

Vid större avbrott blir det en snöbollseffekt som påverkar många områden. Samhällsviktig service kan inte fungera som vanligt, vilket kostar pengar. Det blir också rent företagsekonomiska kostnader, som förlorade intäkter för verksamheter. En del kostnader är svårare att mäta, till exempel oro och lidande hos invånare. Allt detta har värderats i pengar.

– Vi är beroende av elförsörjning och digital kommunikation. Störningar kan snabbt leda till allvarliga konsekvenser. Vi har räknat på några olika scenarier som alla skulle innebära stora kostnader som liksom ringar på vattnet ökar snabbt. Det är viktigt att ha insikter om dessa för att kunna genomföra förebyggande insatser där de gör störst nytta för invånarna, säger Ulrika Sävje, nationalekonom på Ramboll.

Analysen utgår från tre olika scenarier: 

• Extremavbrott av hela kommunen under fem dagar under vinterhalvåret. Uppskattad kostnad 2 miljarder kronor.
• Planerat avbrott på grund av effektbrist i elnäten, frånkoppling av avgränsade områden under två timmar vardera. Totalt drabbas 80 procent av invånarna. Uppskattad kostnad 15 miljoner kronor.
• Sabotage i form av överbelastning av den digitala infrastrukturen. Avbrott för 50 000 abonnenter under 48 timmar. Uppskattad kostnad 90 miljoner kronor

–    Tanken med de scenarier vi tog fram tillsammans med Ramboll var att de skulle komplettera varandra, visa på olika konsekvenser och vara relevanta för vår fortsatta analys. Vi hade stor hjälp av att Rambolls team bestod av olika kompetenser inom ekonomi, resiliens och infrastruktur så att vi fick med olika konsekvenser samhället skulle kunna drabbas av, säger Sofia Persson, säkerhetsstrateg på Helsingborg stad.

Krisförberedelser är en investering

–    Ett avbrott kan exempelvis innebära att lampor slutar fungera, värmen försvinner, datorer stängs av, telefoner förlorar sin uppkoppling och att maskiner i industrier och på sjukhus slutar fungera. En indirekt konsekvens blir att invånarna inte kan leva som normalt och får en försämrad fritid, förklarar Ulrika Sävje.

Faktorer som visat sig vara särskilt avgörande för den slutliga kostnaden är kommunens grad av krisberedskap och reservkraft, avbrottets längd och geografiska omfattning, hur demografin och geografin ser ut i kommunen, hur mycket samhällskritisk infrastruktur påverkas och hur överraskande avbrottet kommer.

– Den metod vi använt oss av kan fler kommuner använda sig av i sitt beredskapsarbete för att ge kloka beslutsunderlag. Investeringar i robust infrastruktur och krisförberedelser är just investeringar, kostnaderna kommer den dag krisen slår till om förberedelserna inte finns, säger Kristina Syk, expert på totalförsvarsfrågor på Ramboll.

Analysen är genomförd på uppdrag av Helsingborgs stad och Öresundskraft AB inklusive Pingday AB, inom ramen för M22-projektet.

The post Vad kostar ett elavbrott? appeared first on Byggkontakt.

Rapporten visar att det finns en stor medvetenhet om att krisberedskap är viktigt. 59 procent anser dock att de i dag inte är förberedda att klara en längre samhällskris. Mer än varannan person, 52 procent, uppger det som troligt att de inom ett år kommer att förbättra de egna förutsättningarna för krisberedskap.

–    Pandemin har fört med sig en ökad vilja bland invånarna att rusta sig inför framtida kriser. Det resultatet är ett viktigt besked till alla aktörer i samhället som jobbar med beredskapsfrågor. Just nu finns ett möjlighetsfönster som inte får missas. För att få till en bra beredskap behöver invånarna vara med på tåget. Tillfället kan inte bli bättre, säger Kristina Syk, expert på totalförsvarsfrågor på Ramboll.

Boendet en central fråga för vår egen krisberedskap

Ytterligare en viktig slutsats från undersökningen är att 6 av 10 uppger att boendet har stor betydelse för deras krisberedskapsförmåga och mer än hälften, 56 procent svarar att våra bostäder behöver anpassas bättre för att klara en kris. Det kan till exempel handla om gemensamma aktiviteter, förvaring och reservtillgångar.

–    Det är tydligt att bostadsfrågan är viktig och bör tas på allvar när det gäller utvecklingen av fastigheter, bostadsområden och hela stadsdelar. Tillgången till dricksvatten är det som oroar flest och det behöver vi självklart ha i åtanke i samhällsplaneringen, men det kan också handla om tillgång till alternativa värmekällor och odlingsbar mark för självhushållning, menar Kristina Syk.

Rapporten ”Invånarnas syn på sin egen krisberedskap” är den första i en serie där Ramboll ställer frågor till en invånarpanel om aktuella hållbarhetsfrågor.

–    Eftersom vår utgångspunkt är att allt vi gör ska formas för invånarna vill vi lyssna och få både nya och olika perspektiv. Syftet med undersökningen är i slutändan att vi ska bli bättre samhällsutvecklare, genom att ta del av invånarnas syn i olika frågor, säger Lars Brånn, ansvarig för resiliens på Ramboll.

The post Invånarna vill klara sig själva vid kris – efterfrågar stöd appeared first on Byggkontakt.

Guldbron över Slussen i Stockholm kom äntligen på plats under 2020 (Foto: Joakim Ström)

– 2020 var ett utmanande år för oss alla och oförutsägbarheten skapade ytterligare utmaningar. Men en sak kan vi vara helt säkra på och det är att samhällsutveckling kommer att fortsätta vara viktigt och i situationer som den här med en långvarig pandemi är det extra viktigt att vi visar handlingskraft, trygghet och nytänkande, säger Niklas Sörensen, vd för Ramboll i Sverige.

Ökad vinst trots pandemiår

I Sverige ökade Ramboll rörelseresultatet före goodwillavskrivningar (EBITA) med 4 procent till 141 MSEK jämfört med 2019 genom ett strategiskt och målinriktat försäljningsarbete. Tillväxten låg i linje med marknaden.

Rambollkoncernens omsättning uppgick till 13,6 miljarder DKK. Rörelseresultatet före goodwillavskrivningar (EBITA) uppgick till 681,8 miljoner DKK, vilket motsvarar EBITA-marginal på 5 procent. Läs mer om resultatet för Ramboll Group.

– Tack vare långsiktigt och målinriktat försäljnings- och utvecklingsarbete har vi lyckats behålla en växande orderstock. Under 2021 kommer vi att fortsätta på samma strategiska väg med fokus på kundernas behov men kanske framför allt på att öka vår kunskap om behoven hos kundens kund, dvs alla invånare, säger Niklas Sörensen.

Samhällsutveckling kan inte pausas

Under 2020 ökade Ramboll sitt engagemang gentemot Trafikverket och har bland annat levererat viktiga resultat i arbetet med nya stambanan mellan Göteborg-Borås som bidrar till ökat hållbart resande och en enklare vardag för många människor. Guldbron över Slussen i Stockholm kom äntligen på plats och invigdes under festliga former. Vi lanserade Waywize för att minska klimatbelastningen från våra transporter och släppte ett flertal rapporter om hållbarhetsfrågor.

Ramboll bildade 2020 en ny global enhet med fokus på strategisk hållbarhetsrådgivning. Läs mer här och se filmen om vårt hållbarhetsår 2020.

Viktiga uppdrag som tecknades under året innebär bland annat att säkerheten förbättras genom Rambolls arbete på en av Sveriges mest trafikerade vägar vid Södertälje och ett  arbete med Barkarby station som ska förenkla det kollektiva resandet.

– Vårt uppdrag är att skapa samhällsnytta till nytta för invånarna. Jag är därför stolt över att vi under året också har kunnat hjälpa företag, myndigheter, kommuner och organisationer med såväl krisarbete som utvärdering och förutsättningar för ett storskaligt vaccinationsarbete, avslutar Niklas Sörensen.

The post Årsresultat: Ramboll håller ställningarna med ny strategi appeared first on Byggkontakt.

Rambolls undersökning identifierar grundläggande engagemangs- och hälsofrågor med fokus på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön i hemmet. Målet är att bidra till att mildra de negativa effekterna av pandemin och underlätta för ledning och chefer att sätta in rätt stöd vid rätt tillfälle.

– Verktyget ger ledningen viktiga insikter samtidigt som medarbetarna får en möjlighet att lyfta sina behov gällande exempelvis arbetsbelastning och arbetsmiljö. Förutom att lösa eventuella utmaningar här och nu, kan undersökningen bidra i ett längre perspektiv genom att säkerställa effektiva, säkra och väl fungerande rutiner i framtiden, säger Marvin Pastor.

Två av tre trivs med hemarbete

Sedan april har Ramboll utfört undersökningar på uppdrag av ett 30-tal nordiska verksamheter inom den privata och offentliga sektorn. De samlade resultaten visar att två av tre tillfrågade gillar distansarbete och vill fortsätta arbeta hemifrån när situationen återgår till det normala.

– De som har tidigare erfarenhet av att arbeta hemifrån verkar ha något enklare att anpassa sig till omställningen. De fysiska förutsättningarna i form av exempelvis digitala lösningar är viktiga för att människor ska trivas och få sina arbetsuppgifter gjorda. Dialog med kollegor och närmsta chef betyder mycket. Att lyckas bibehålla en bra balans mellan arbete och fritid är självklart en annan faktor som spelar in, berättar Marvin Pastor.

Samtidigt upplever ungefär var femte anställd situationen som mycket krävande. Medarbetare under 40 år och kvinnor uppger i större utsträckning än övriga grupper att de påverkats negativt, framför allt på grund av bristen på sociala kontakter och ett stort ansvar för hushållssysslor och familj. Undersökningarna visar också att chefer har upplevt omställningen som mer utmanande än övriga anställda.

Råd till arbetsgivare

• Fånga upp de medarbetare som anser distansarbetet vara utmanande och genomför individuella insatser. Det är idag betydligt större skillnad på de som har det bra och de som anser det vara utmanande, än det är i normala fall. Medarbetare som inte trivs bedömer situationen som mer kritisk, något som går ut över genomförandeförmågan, samarbetet och utvecklingsarbetet. Det kan röra sig om konkreta utmaningar som trångt boende, brist på teknisk utrustning eller för få möten med kollegor och chef.

• Skapa bra arbetsförhållanden. Gör en systematisk granskning och undersök om det är något som återkommande upplevs som problematiskt. Kanske är det brist på digitala samarbetsverktyg? Eller kanske är kompetensen kring dessa alldeles för låg?

• Skapa ramverk för samarbete. Regelbunden kontakt med kollegor är viktigt. Det skapar trivsel, engagemang och bygger en stöttande kultur. Därför bör det finnas tillräckligt med regelbundna digitala möten.
• Höj kompetensen kring ledarskap på distans. Ledarskap är nu viktigare än någonsin. Det är tydligt att medarbetare som har löpande kontakt med sin chef både trivs bättre och löser sina uppgifter i större utsträckning. Samtidigt har många chefer stora utmaningar i att klara av sina egna uppgifter. Ökad kompetens inom ledarskap kommer troligtvis att ge många positiva effekter bland de anställda, samtidigt som det gör det lättare för cheferna att hantera sin vardag.

Lång erfarenhet av medarbetarundersökningar

Rambolls medarbetarundersökningar utgår ifrån den enskilda organisationens möjligheter, utmaningar, språkbruk och strategiska prioriteringar snarare än en lösning där alla organisationer antas fungera på samma sätt. Vill du veta mer? Läs mer om Rambolls tjänster inom verksamhetsutveckling och medarbetarundersökningar.

The post Två av tre vill fortsätta med distansarbete – ny metod ska underlätta omställningen appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Ramboll / Mopspromenaden i Carmens hand

– Hållbara samhällen börjar med hållbara människor. Vi utvecklade ShapeRunner för två år sedan som ett bidrag till folkhälsan i form av roligare träning. Intresset för och behovet av att röra på sig utomhus har ökat, vilket är extra viktigt i dessa tider. Jag hoppas att ShapeRunner kommer till nytta för många människor, säger Carmen Wargborn, ansvarig för sponsring på Ramboll.

Över 50.000 personer har redan laddat ner ShapeRunner som innehåller färdiga motionsrundor i form av figurer, till exempel en delfin, en sparkcykel och en nyckel. Rundorna genomförs med röstanvisningar och tidtagning och figurerna är enkla att dela i sociala medier. De städer som nu får nya motionsrundor är Lund, Göteborg, Luleå, Linköping, Stockholm och Örebro.

– Vi har besökt flera arbetsmarknadsmässor och pratat med hundratals engagerade studenter som lämnat förslag på nya banor till ShapeRunner. Nu har vi har valt ut några som är extra bra och gjort dem tillgängliga för alla i appen, berättar Carmen Wargborn.

ShapeRunner är en del av Rambolls engagemang som titelsponsor till Ramboll Stockholm halvmarathon som är planerat till den 5 september.

– Än så länge hoppas vi att loppet kan bli av i någon form trots Covid-19, men vi jobbar naturligtvis på olika scenarier. I vilket fall som helst går det ju aldrig att träna i onödan och appen bidrar verkligen till roligare träning. Den innehåller både långa och korta rundor och du kan springa eller promenera – det blir ett nytt sätt att upptäcka sin stad, avslutar Carmen Wargborn.

Om ShapeRunner
• Motionsrundorna i ShapeRunner har designats av studenter och av Rambolls ingenjörer och är världens enda app för figure running.
• ShapeRunner finns att ladda ner kostnadsfritt i App Store och Google Play.
• Appen har 27 löprundor i 18 städer; Stockholm, Göteborg, Karlstad, Malmö, Lund, Eskilstuna, Visby, Nyköping, Umeå, Uppsala, Varberg, Kiruna, Lycksele, Luleå, Linköping, Västerås, Örebro och Kristianstad. Här finns alla rundor

The post Studenter står för nyheter i succéapp appeared first on Byggkontakt.

Jordberga gård / Fotograf: Jordberga Gård

– I Jordberga finns en stor och unik utvecklingspotential för olika energialternativ. Bland annat finns biogasproduktion och vindkraftverk på platsen med möjlighet att utöka och det finns planer på att anlägga en storskalig solkraftspark. Därmed finns goda förutsättningar att skapa ett kluster som kan nyttja lokalt producerad förnyelsebar energi, säger Peter Önnby på Ramboll.

Jordberga gård, Gasum och Smågris Syd finns redan i området. Utöver dessa har fler visat intresse för en etablering i anslutning till biogasanläggningen och förhoppningen är att inom kort även inkludera grönsaksproduktion eller en fiskodling vid Jordberga gård. Initiativtagare är Carl-Adam von Arnold, ägare av Jordberga gård.

– Att tänka hållbarhet i allt vi gör är framtiden. Vår ambition är att få till ett intressant miljökoncept. Genom att kombinera gröna energilösningar och nyttja synergierna mellan de olika verksamheterna skapar vi en unik hub för livsmedelsproducenter som vill jobba cirkulärt. Om vi kan knyta till oss någon som vill odla exempelvis gurka, tomat, protein eller fisk är kedjan komplett, säger Carl-Adam von Arnold.

Förstudien som gjorts av Ramboll visar på ett flertal positiva miljömässiga effekter till följd av samverkan i Jordberga. Bland annat skulle projektet minska koldioxidutsläppen för regionen med minst 5000 ton CO2 per år. I närheten finns Sveriges största biogasproduktion, Gasum (cirka 110 GWh). Hantering av både flyt- och biogödsel bidrar till att stärka förutsättningarna för biogasproduktionen och samtidigt skapa en attraktiv produkt.

– En utökning med produktion av livsmedel skulle innebära att Sverige blir mindre beroende av livsmedelsproduktion från andra länder och därmed bidra till minskade transporter och en helt förnyelsebar energimix i framställningen. Jordberga Resurshub är ett unikt projekt i Sverige givet storleken och omfattningen av de investeringar som planeras samt de positiva effekter det ger på miljön och samhället i och runt Jordberga, menar Peter Önnby. ​

The post Projekt för cirkulär produktion av energi och livsmedel i Skåne appeared first on Byggkontakt.

–    En av de mest spännande utmaningarna är att utforma Landvettervägen genom Partille som en levande stadsgata för de människor som bor i området samtidigt som metrobussarna ska ha egen körbana och hållplatser. Det känns väldigt bra att vara med och bidra till bättre kollektivtrafik och lägre koldioxidutsläpp, säger Sheraz Iqbal, stadsplanerare och uppdragsledare på Ramboll.

–    En stadsgata längst Landvettervägen skapar förutsättningar för en hållbar samhällsplanering. Idag är bilen helt dominerande, men genom att använda marken längs vägen mer effektivt kan vi skapa potential för nya bostäder, arbetsplatser och stadsmiljöer där människor vill vara, samtidigt får vi bättre resmöjligheter med kollektivtrafik, gång och cykel, säger Emma Johansson, strategisk trafikplanerare på Partille kommun.

Metrobussarnas utformning med dörrar på båda sidor ger flexibilitet när det handlar om att välja platser för de stationsliknande hållplatserna. En fördel med att bussarna får egna körbanor är att framkomligheten och tillgängligheten för kollektivtrafik ökar och ger Partilleborna möjlighet att ta sig smidigare och snabbare in till Göteborg. Förutom en minskad belastning på klimatet kommer även trängseln att bli mindre när fler väljer att lämna bilen hemma.

–    Det här är stadsplanering utifrån människans perspektiv snarare än bilarnas, att låta livet runt omkring styra och trafiken anpassas. Det är ett erfaret gäng som jobbar med utvecklingen och det är viktigt eftersom den första delen kan ha påverkan på planeringen av fler sträckor. I det här projektet använder vi en del av tänket kring Dag Hammarsköldsleden som vi jobbat för att få mer stadsvänlig med utrymme för spårtrafik, förklarar Sheraz Iqbal.

Metrobussarna kommer att ha hög komfort, turtäthet och kapacitet och ta sig mellan tyngdpunkterna i nätet på max 30 minuter. Den sträcka som nu utreds i Partille kan bli första delen i ett nytt metrobusskoncept runt Göteborg med förbindelser mellan ytterstaden och innerstaden.

–    En kapacitetsstark och attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för att kommunen utvecklas i den riktning vi vill med en högre bebyggelsetäthet i Patilles centrala delar. Stadsutveckling, infrastruktur och kollektivtrafik behöver fungera ihop och det är såklart en stor utmaning men vi är övertygade om att vi kan hitta en lösning för Landvettervägen som är bättre anpassad för framtiden, avslutar Emma Johansson.

I samband med uppdraget har två examensarbetare från Chalmers fått i uppgift att se över trygghetsperspektivet och sociala aspekter för metrobussens hållplatser i Partille.

Läs mer här om Målbild Koll2035 ​

The post Metrobussar i Partille – en pusselbit till ett växande Göteborg appeared first on Byggkontakt.

Foto: holo

–    Landsbygdens tillgänglighet är mer eller mindre helt byggd på biltrafik, vilket är ohållbart ur flera aspekter – både för klimatet och ur ett inkluderande perspektiv. Nu måste vi vända på alla stenar för att hitta hållbara lösningar som funkar både socialt, ekonomiskt och inte minst ekologiskt. Självkörande bussar kan innebära ökad turtäthet utan märkbart högre kostnader, vilket innebär att fler kan låta bilen stå, säger Joakim Ahlberg, deltagare i projektet från Ramboll.

Våren 2019 publicerades en förstudie om självkörande delade fordon. Drive Sweden och Trafikverket har nu beviljat medel för att ta fram en genomförbarhetsstudie baserad på svenska kommuners lokala omständigheter och internationella aktörers tekniska möjligheter och därmed skapa underlag för upphandlingar och ett praktiskt genomförande.

–    Det är ett angeläget arbete som relaterar till flera av delmålen i Agenda 2030. Tekniken för mer hållbara transporter används redan i stadsmiljö och nu är det dags se hur den kan växla upp till utökad kollektivtrafik för fler än stadsborna. Vi börjar samarbetet med fyra kommuner med målsättningen att hitta vägar framåt för alla kommuner, säger Håkan Burden, projektledare från RISE.

Projektet Självkörande fordon på landsbygd utförts inom det strategiska innovationsprogrammet Drive Sweden, en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten. Det tar sitt avstamp i det transportpolitiska målet om en långsiktigt hållbar transportförsörjning för invånare och näringsliv i hela Sverige. Det övergripande målet med projektet är bereda vägen för ett jämlikt, energieffektivt och hållbart självkörande system som till kan vara ett komplement till dagens kollektivtrafik.​

Projektets relation till Agenda 2030 
Mål 9 – att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

Vi vill erbjuda landsbygden en hållbar infrastruktur, både tekniskt och socialt.

Mål 10 – att minska ojämlikheten inom och mellan länder. 

Projektets syfte är att undersöka hur självkörande teknik kan ge landsbygdens invånare möjligheter till persontransporter utan att kräva privat bilägande.

Mål 13 – att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och deras konsekvenser.

Projektet bidrar till en omställning till hållbar mobilitet på landsbygden och därmed till att Sverige når de uppsatta miljömålen.

Läs mer 

Förstudien
Vår tidigare nyhet om rullande busskurer i Skellefteå

The post Självkörande bussar i landsbygd ökar tillgängligheten appeared first on Byggkontakt.

–    De flesta är överens om att vi behöver en mer hållbar konsumtion. För att lyckas med det behövs insatser som hjälper oss att förändra våra beteenden. Ett sätt är att visa konsekvenserna av varje persons konsumtion, ett annat att göra det enklare att välja hållbart genom att signalera vad normen är. På vår arbetsplats har vi till exempel vegetarisk kost som norm och den som önskar en köttbit kan lägga till det, istället för tvärtom. Resultatet blir att fler väljer vegetariskt men det är inte tvingande, säger Evelina Gunnarsson, expert på nudging och beteendeekonomi på Ramboll.

Rapporten svarar på frågorna:

• Vilken betydelse har normer för hållbar konsumtion?
• Vilka insatser kan användas för att påverka normer och beteenden?
• Vilka är framgångsfaktorerna och utmaningarna för effektiva norminsatser?

Med rapporten hoppas Evelina att Konsumentverket ska ta kunskapen vidare i sitt arbete med att underlätta en hållbar konsumtion genom att visa vad som är viktigt att tänka på när aktörer vill påverka normer och beteenden i en mer hållbar riktning.

–    Det är möjligt att skapa beteendeförändringar för en mer hållbar konsumtion, normer är ingenting som är statiskt utan fullt möjligt att påverka. För att välja rätt insatser behöver vi även bli bättre på att utvärdera effekterna av de insatser vi implementerar och det hoppas jag att den här rapporten bidrar med, säger Evelina Gunnarsson.

Exempel på effektiva insatser som kan påverka normer och beteenden för en mer hållbar konsumtion

• Synliggör personlig påverkan: ”Genom att byta ut ris mot matvete kan du minska ditt klimatavtryck med X”
• Visa gruppers beteenden: ”Gör som 75 procent av våra hotellgäster, återanvänd din handduk och var med och rädda miljön”
• Förinställda val för att signalera en norm: ”På konferensen kommer vi att servera en vegetarisk rätt, kryssa i rutan nedan om du önskar kött”

Evelina Gunnarsson presenterar rapporten om normers betydelse för hållbar konsumtion på ett webbinariet ”Jag gör som du gör” den 19 februari. Webbinariet anordnas av Forum för miljösmart konsumtion och sista anmälningsdag är den 17 februari.

Rapporten finns att läsa här

Läs mer om nudging här
​

The post Så skapar vi beteendeförändringar för hållbar konsumtion appeared first on Byggkontakt.