All exponering för radongas utgör en viss risk, även om exponeringen är relativt låg. Det viktigaste budskapet är därför att vi måste fortsätta att mäta radonnivån i våra hem och på våra arbetsplatser. På så vis får man ett mätresultat som visar om det eventuellt behövs åtgärder för att minska radonhalten. Det finns samtidigt nationella och internationella lagar som har fastställts och anger vad som är acceptabla nivåer för exponering av radongas. Dessa nivåer kan vara så kallade referensnivåer, gränsvärden eller åtgärdsnivåer och de skiljer sig från land till land.

En av de första lagstiftningarna kring radon var Europeiska unionens EURATOM-direktiv 59/2013 ”Grundläggande säkerhetsstandarder”. Direktivets avsikt är att skydda EU-medborgare från de risker som uppstår på grund av joniserande strålning och radonexponering är därför en del av det direktivet. Referensnivån är 300 Bq/m³ när det gäller årlig radonaktivitetskoncentration.

EU:s medlemsländer uppmanas att implementera referensnivån i sina nationella lagar. De flesta länderna har antagit 300 Bq/m³, men vissa har beslutat om ett lägre värde på 200 eller 100 Bq/m³. I Sverige används 200 Bq/m³.

Utöver det fastställde EURATOM BSS-direktivet en gräns för stråldos från radonexponering på 6 mSv per år. Om dosen överskrider denna gräns bör arbetssituationen behandlas som en planerad exponeringssituation.

I USA är den så kallade åtgärdsnivån fyra pCi/l eller 148 Bq/m³, vilket inte är obligatoriskt på federal nivå. Ändå har de flesta stater inkluderat detta värde i den delstatliga lagstiftningen.

Slutligen har både WHO och IAEA angett nivåer för radonexponering. WHO anser att radonexponeringen inte bör överstiga 100 Bq/m³. IAEA har i sitt dokument, IAEA Basic Safety Standards, angett 300 och 1 000 Bq/m³. Skillnaden beror på om exponeringen sker yrkesmässigt eller i bostaden.

Avslutningsvis är det viktigt att vara medveten om vilken nivå som gäller där du bor eller arbetar. Kom också ihåg att hälsoeffekterna av exponering för radongas är långsiktiga. Därför är det viktigt att regelbundet mäta radonnivåerna både i hem och på arbetsplatser.

Kontakta oss gärna här om du behöver mer information.

The post Radongas: vad är en farlig nivå för exponering? appeared first on Byggkontakt.

-Nyproduktion ska vara radonsäkrade men det är tydligt det inte alltid mäts. I slutbesiktning ska en mätning göras men det förekommer att det inte görs. Även grunden ska mätas, en markgeologisk undersökning före starten av ett byggprojekt. Fyllnadsmassor och stenkross som läggs under husen ska radonmätas, men det görs inte heller regelbundet, säger ordförande för Svensk radonförening Dag Sedin.

85% beror ju på att det kommer från marken, så allt beror inte heller på materialval. Boverkets byggregler anger att gränsvärdet för radonhalt och gammastrålning i nya byggnader är 200 Bq/m3 inomhusluft respektive 0,3 µSv/h. Detta gäller för rum där människor vistas mer än tillfälligt. Byggreglerna anger däremot inte vilka tekniska lösningar man ska använda för att gränsvärdena ska uppfyllas.

Boverket är i sina regler och rekommendationer för hantering av radon tydliga: ”Byggherren ansvarar för att dessa regler uppfylls vilket medför att kontrollplanen i flertalet fall har kontrollpunkter för förebyggande radonåtgärder. Att redan i ett tidigt skede i byggprocessen undersöka hur mycket markradon som finns är i regel ekonomiskt fördelaktigt.”

-Det enda sättet att få veta radonhalten i ditt hus är att mäta. Jag kan bara återigen påtala att det är bekymmersamt att många inte tar ansvar för dessa kontroller och att det gör att människor idag lever i bostäder med förhöjda värden, avslutar Dag Sedin.

The post Radonproblematik även i nybyggda bostäder appeared first on Byggkontakt.

Det nationella jämförelsetestet genomfördes av Universitat Politècnica de Catalunya, i samarbete med den spanska strålsäkerhetsmyndigheten.

Vid testet exponerades minst fem detektorer av samma typ från varje leverantör. Detektorerna exponerades under tre månader för olika radonkoncentrationer (cirka 300 respektive 1 000 Bq/m³ ). Endast fem av de tio deltagarna fick tillfredsställande resultat för alla exponeringar – däribland Radonovas Radtrak2.

– På grund av nya regler och riktlinjer från den spanska strålsäkerhetsmyndigheten och den senaste uppdateringen av den spanska tekniska byggkoden har efterfrågan på radonmätningar ökat i bostadshus och på arbetsplatser. Samtidigt behöver ytterligare arbete göras i Spanien, till exempel införandet av EU-direktivet 59/2013 som fortfarande väntar på ett nationellt godkännande, kommenterar Radonova Laboratories radonspecialist José-Luis Gutiérrez Villanueva.

– Radonova vill givetvis vara en aktiv del också i Spaniens arbete med att minska hälsoriskerna som följer av exponering för höga radonhalter. Det här testresultatet är därför viktigt och bekräftar ännu en gång att Radonova befinner sig i absolut framkant när det gäller tillförlitliga radonmätningar, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Radonovas distributör ACPRO SLU är sedan år 1990 godkänd som teknisk enhet inom radiologiskt skydd (UTPR).

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se

The post Radonovas Radtrak2-detektorer får högt betyg i spanskt jämförelsetest appeared first on Byggkontakt.

Inom ett avgränsat område som radon och radonmätning blir globalt kunskapsutbyte ofta en avgörande framgångsfaktor. Det är också en av anledningarna till att Radonova valt att ta en aktiv roll inom den akademiska världen. När studier och erfarenheter delas skapas bättre förutsättningar att arbeta effektivt för att minska radonets negativa effekter på människors hälsa.

Radonexperter på flera kontinenter genomför regelbundet studier och tester som delas i olika sammanhang, från vetenskapliga tidskrifter till webbinarier och konferenser som European Radon Week. TraceRadon och RadonNorm är också ett par exempel på viktiga internationella radonprojekt. Den pågående pandemin har inneburit att vissa fältstudier skjutits fram. Samtidigt har flertalet aktiviteter och sammankomster fortsatt och genomförs istället online.

– Oavsett om vi har en pandemi eller ej behöver forskare, myndigheter och företag forum för att utbyta erfarenheter och dela kunskap. Det arbetet bidrar också till att identifiera vilka områden som kräver ytterligare forskning och studier. Det kan också handla om att utveckla och införa gemensamma mätmetoder och standarder inom radonmätning. Med mer än 30 års erfarenhet av radonmätning vet vi hur viktigt det är att ta hänsyn till realistiska förhållanden när man genomför studier. Det räcker sällan att bara utgå från labbmiljön, kommenterar Radonovas José-Luis Gutiérrez Villanueva, sekreterare i European Radon Association (ERA).

– Vi ser även hur forskning och studier kan främja arbetet med att öka precisionen och tillförlitligheten i olika mätmetoder, instrument och detektorer. De jämförande testerna kan också göra stor skillnad när vi och andra aktörer utvecklar nya metoder och verktyg för radonmätning, avslutar José-Luis Gutiérrez Villanueva.

The post Akademiska världen viktig del i arbetet med radon appeared first on Byggkontakt.

Den 17 mars är det åter dags för Radondagen. Årets upplaga genomförs som en digital konferens med ett spännande program och stora möjligheter till interaktion. Radondagen är evenemanget för alla som vill hålla sig uppdaterade och skaffa sig kunskapen och verktygen för att arbeta med modern radonmätning.

Radondagen omfattar inspirerande föredrag med exempel från verkligheten där vi bland annat får ta del av Radonovas statistik från mer än 60 000 mätningar av arbetsplatser. Radonova finns även med som utställare och berättar om företagets senaste nyheter, t ex den nya radondosan för långtidsmätning av radon, Radtrak³.

Myndigheter och politiker på plats
Strålsäkerhetsmyndigheten medverkar också och berättar om hur de ser på radon vad gäller arbetsplatser. Som vanligt medverkar även en politikerpanel som i år består av riksdagsledamöterna Leif Nysmed (S), Roger Hedlund (SD), Larry Söder (KD) och Ola Johansson (C). Ämnen som kommer att beröras av riksdagspolitikerna är radonbidraget och radonfrågor kopplade till Energideklarationen och fastighetsförsäljning samt genomgång av politikernas egna förslag.

– I år ser vi särskilt fram emot att ta del av hur Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten planerar för tillsynen av radonförekomsten på svenska arbetsplatser. Det blir också intressant att höra om regeringen har budgeterat myndigheterna tillräckligt mycket pengar för att sköta den, säger Karl Nilsson, vd Radonova Laboratories.

The post Radondagen 2021: årets event för dig som arbetar med radonfrågor appeared first on Byggkontakt.

Det går alltså inte att utgå från de radonvärden man har mätt upp i huvudbyggnaden när man ska avgöra radonhalten i ett Attefallshus. Markradon är den i särklass vanligaste orsaken till förhöjda värden och radonhalten kan variera även inom ett mindre område.

– Den som hyr ut sitt Attefallshus ansvarar enligt miljöbalken för att kontrollera och vid behov åtgärda radonhalten. Även om man i nuläget inte har någon hyresgäst bör den som byggt Attefallshuset som en komplementbostad mäta radonhalten. Det är enklare än många tror. En eventuell åtgärd behöver heller inte vara särskilt komplicerad eller kostsam för den enskilde, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Sammantagna exponeringen räknas
– Som hyresgäst kan det också vara bra att känna till att man har rätt till en bostad där radon inte utgör en hälsofara. Man bör också ha i åtanke att det alltid är den sammantagna exponeringen för radon som räknas. Även om man bor kortare perioder i Attefallshuset kan den som samtidigt utsätts för förhöjda radonvärden på sin arbetsplats eller har ett ytterligare boende med förhöjda värden exponeras på ett sådant sätt att det utgör en hälsorisk. Med en tillförlitlig radonmätning får alla parter ett snabbt svar som tar bort eventuell osäkerhet i den här frågan, fortsätter Karl Nilsson.

Mätning av radon i inomhusluft
Mätningen ska helst utföras under eldningssäsongen (1 oktober – 30 april) för att vara tillförlitlig och mättiden ska pågå minst två månader – ju längre tid desto noggrannare mätning. De referensvärden vi har i Sverige anges som ett årligt medelvärde. I vissa fall görs mätningar med kortare mättid för att få ett ungefärligt värde, i dessa fall mäter man under minst 7 – 10 dygn. Detta är särskilt vanligt i samband med köp och försäljning av hus, då man snabbt vill ha en indikation om radonhalten.

Att mäta är enkelt
Det är mycket enkelt att genomföra en radonmätning. Man beställer radondosor och placerar ut dem enligt tydliga instruktioner. Efter två månader skickas dosorna åter till radonlaboratoriet som därefter tillhandahåller en analysrapport. För att garantera ett korrekt mätvärde att det viktigt att använda ett ackrediterat radonlaboratorium som Radonova.

Vad är radon?
Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se

The post Uthyrare av Attefallshus ansvarar för att kontrollera radonhalten appeared first on Byggkontakt.

1. Obligatorisk mätning av årsmedelvärde
Som BRF eller ägare till en hyresfastighet måste man ha kontroll på radonhalten i lägenheterna. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten ska radonmätning ske vart 10:e år eller i samband med ombyggnader. Det är miljöförvaltningen hos kommunen som ansvarar för tillsynen och i många fall utgår vite om radonhalter inte rapporteras in. De aktuella radonhalterna ska då uttryckas i form av årsmedelvärde. Hur många lägenheter som behöver mätas beräknas utifrån Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning. På denna sida beskrivs hur man enkelt räknar ut det antal radondosor som behövs och hur de ska fördelas. Observera att radonmätningen ska ske under minst två månader mellan 1 oktober och 30 april.

2. Kompletterande mätning vid förhöjda radonhalter
Om det skulle visa sig att det finns lägenheter med förhöjda radonhalter är det viktigt att gå vidare och undersöka närmare. Detta eftersom höga radonvärden ökar risken för boende att få lungcancer. I Sverige har vi ett referensvärde på 200 Bq/m³ för radonhalten uttryckt i årsmedelvärde. Bostäder ska ligga under detta värde. Om man identifierat lägenheter med förhöjda värden är det viktigt att även mäta närliggande lägenheter som inte omfattades av den första mätningen. Det gäller framförallt lägenheter på samma plan, men även samtliga lägenheter som har kontakt med mark eller källare då radongas läcker in i fastigheten från markluften.

De kompletterande mätningarna behöver dels genomföras utifrån hälsoaspekten men också för att man i ett senare skede ska kunna genomföra radonsänkande åtgärder utifrån ett säkert underlag. Observera att den kompletterande mätningen inte behöver vara en mätning av årsmedelvärdet utan istället kan genomföras med speciella korttidsdosor. Mätningen pågår i tio dagar och genomförs i lägenheter som inte redan mätts och där man misstänker att förhöjda halter kan förekomma. När den kompletterande mätningen väl är gjord kan man gå vidare med en radonbesiktning. Den görs av en radonkonsult som kan fastställa var radon läcker in i fastigheten. Mer information om detta följer i nästa steg.

3. Mätning i samband med radonbesiktning
När man väl har identifierat vilka lägenheter som har förhöjda värden bör man göra en radonbesiktning för att ta reda på orsaken till de förhöjda radonvärdena. Detta fungerar sedan som underlag när man väljer radonsänkande åtgärd. Normalt anlitar man en radonkonsult för detta arbete och för att upprätta ett besiktningsprotokoll. Radongasen kan antingen läcka in från marken eller komma från byggnadsmaterialet. Det kan också vara en kombination av dessa orsaker. Därför är det viktigt att bestämma förhållandet mellan radon från marken respektive byggnadsmaterialet. För detta krävs en gammaspektrometer och en radonsniffer. Undersökningen ska göras i källare och markplan samt i enskilda lägenheter. Gammaspektrometern mäter gammastrålning från radium i byggnadsmaterialet. Utifrån den mätningen kan man sedan bestämma radonavgången per ytenhet från byggnadsmaterialet. Med en radonsniffer bestäms radonkoncentrationen i inläckande jordluft i källare/markplan samt lägenheter. För att förstå hur mycket radongas som strömmar in måste man även uppskatta frånluftsflödet och inkommande luft från väggventiler. Mer information om radonbesiktning hittar man på Svensk Radonförenings hemsida.

4. Åtgärder för att sänka radonhalter i lägenheter
En väl genomförd radonbesiktning kommer ge svar på vilken radonsänkande åtgärd som är att föredra. För att genomföra en åtgärd rekommenderar vi att man använder ett företag som är specialiserat på att sänka radonhalter i bostäder. Svensk Radonförening har en lista på godkända företag som genomgått nödvändig utbildning. Exempel på åtgärder kan vara att täta läckagepunkter i källare och markplan där radongas kan läcka in. Läckagepunkter kan exempelvis vara rensbrunnar, golvbrunnar, inkommande el, genomföringar kring avlopp, fjärrvärmeanslutningar och inkommande vatten. Ibland kan även en utökad ventilation i källaren med från och tilluft behövas. Om man har svårt att komma under gränsvärdet är ett alternativ att använda en så kallad marksug som förhindrar inläckage av radonhaltig markluft. Om marken under fastigheten har hög luftgenomsläpplighet kan man även använda en så kallad radonbrunn.

Om de förhöjda radonhalterna beror på byggnadsmaterialet måste luftomsättningen utökas. Finns det inte tillräcklig kapacitet i frånluften bör frånluftsflödet utökas med ett bättre centralt fläktsystem. Man bör också komplettera med tilluftsdon i lägenheterna. Dessa kan t ex installeras i fönster. Ett alternativ till denna lösning är ett FTX-system, som till skillnad från större tilluftsdon gör att man slipper drag i lägenhet samtidigt som man får en energieffektiv ventilationslösning. Observera att det idag finns mindre FTX-system som kan kopplas till enskilda lägenheter. Mer om det och radonsänkande åtgärder kan du läsa här.

5. Uppföljande mätning efter radonsänkande åtgärder
När en radonsänkande åtgärd väl är genomförd ska man göra en förnyad mätning av årsmedelvärdet. Det resultatet skickas sedan in till kommunens miljöförvaltning för godkännande. Innan man gör denna mätning bör man dock kontrollera att radonåtgärden fungerar som den var tänkt. Enklast görs det med en mätning under 10 dagar med korttidsdosor (i varje lägenhet som åtgärdats). En sådan mätning kan även kompletteras med ett radoninstrument där man ser hur radonhalten varierar över ett dygn. Då kan man också kontrollera hur olika inställningar i ventilationssystemet påverkar radonhalten.

Mer information och kontaktuppgifter till Radonovas experter finns här.

The post Fem steg till sänkta radonhalter i bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter appeared first on Byggkontakt.

– Man bör absolut vara medveten om att ett Attefallshus som byggs på den egna tomten inte är radonsäkert bara för att huvudbyggnaden är det. Markradon är den i särklass vanligaste orsaken till förhöjda värden och radonhalten kan variera även inom ett mindre område. Byggnadsteknik, byggnadsmaterial och ventilation avgör och kan innebära stora skillnader mellan inomhusluften i huvudbyggnaden och Attefallshuset, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

– Eftersom radon varken luktar eller syns är mätning det enda sättet att upptäcka gasen. Även om man för stunden inte har någon som bor där mer varaktigt bör den som byggt Attefallshuset som en komplementbostad mäta radonhalten. Det bör tilläggas att det är enklare än många tror. Samtidigt behöver en eventuell åtgärd inte vara särskilt komplicerad eller kostsam för den enskilde, fortsätter Karl Nilsson.

Exempel när det är särskilt viktigt att mäta radon i Attefallshuset (komplementbostadshus)

• Om Attefallshuset ligger på av kommunen angivet högriskområde för radon. Notera att mycket höga radonvärden redan vid kortare vistelser kan ge motsvarande exponering som du får i en permanent bostad med en radonhalt strax över 200 Bq/m³.
• Om någon vistas mycket i huset under vinterhalvåret bör du överväga att mäta. Detta eftersom radonhalterna är betydligt högre under eldningssäsong än under sommaren. Det beror på att mer radon från marken ackumuleras i inomhusluften när huset värms upp.
• Om du har framtida planer att någon ska bo mer varaktigt i huset. Notera samtidigt att det alltid är den sammantagna exponeringen för radon som räknas. Om någon exempelvis bor kortare perioder i Attefallshuset men också utsätts för förhöjda radonvärden på sin arbetsplats eller har ett ytterligare boende med förhöjda värden kan det innebära en hälsorisk.

Attefallshus – komplementbostadshus eller komplementbyggnad
Komplementbostadshus är en byggnad som är inredd som en självständig bostad. Den kan användas antingen som ett fritidshus eller permanentbostad eftersom båda är bostadshus. Även om ett av syftena med Attefallshus, både när undantaget infördes och när ytan på komplementbostadshuset utökades från 25 m² till 30 m², var att det skulle byggas fler permanentbostäder, finns det inget som hindrar att komplementbostadshuset är ett fritidshus.

Med komplementbyggnad menas exempelvis garage, carport, förråd, gäststuga, vedbod, växthus, bastu eller båthus. Komplementbyggnaden ska alltid vara ett komplement till bostadshuset. Man kan exempelvis inte ha en kiosk, bilverkstad eller annan verksamhet i en komplementbyggnad. En komplementbyggnad kan användas som gäststuga men den får inte användas som en självständig bostad varken som fritidshus eller permanentbostad.

Från den 1 mars 2020 beslutade riksdagen att höja den maximala byggnadsarean till 30 m² för komplementbostadshus med permanent boende alternativt fritidsboende (fritidshus).

Källa: Boverket

Mätning av radon i inomhusluft
Mätningen ska helst utföras under eldningssäsongen (1oktober – 30 april) för att vara tillförlitlig och mättiden ska pågå minst två månader –ju längre tid desto noggrannare mätning. De referensvärden vi har i Sverige anges som ett årligt medelvärde. I vissa fall görs mätningar med kortare mättid för att få ett ungefärligt värde, i dessa fall mäter man under minst 7 – 10 dygn. Detta är särskilt vanligt i samband med köp och försäljning av hus, då man snabbt vill ha en indikation om radonhalten.

Att mäta är enkelt
Det är mycket enkelt att genomföra en radonmätning. Man beställer radondosor och placerar ut dem enligt tydliga instruktioner. Efter två månader skickas dosorna åter till radonlaboratoriet som därefter tillhandahåller en analysrapport. För att garantera ett korrekt mätvärde att det viktigt att använda ett ackrediterat radonlaboratorium som Radonova.

Vad är radon?
Radon är en radioaktiv gas som läcker in från marken och vissa fall kommer från byggnadsmaterial. Beroende på marken under huset och typen av byggnadskonstruktion kan skadligt höga koncentrationer av radon uppstå. Radon är en hälsorisk som näst efter rökning den vanligaste orsaken till att människor drabbas av lungcancer. Globalt beräknas varje år 230 000 människor drabbas av lungcancer som en följd av långvarig exponering för radon. I Sverige är motsvarande siffra cirka 500 människor.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se

The post Attefallshus kan också ha förhöjda radonhalter appeared first on Byggkontakt.

Det finns två paragrafer i Strålskyddsförordningen SSMFS 2018:10 som beskriver två olika anmälningsplikter vad gäller radon:

Anmälningsplikt då årsmedelvärdet ligger över 200 Bq/m³ 
Paragraf 4 i Strålskyddsförordningen säger att det råder anmälningsplikt när årsmedelvärdet från en långtidsmätning med radondosor överskrider referensnivån 200 Bq/m³ i radonkoncentration. Det innebär att om det finns platser som har radonhalter över den referensnivån blir verksamheten anmälningspliktig. Notera dock att anmälan inte behöver göras om man uppmätt förhöjda värden, men efter en åtgärd kunnat påvisa att radonhalten ligger under 200 Bq/m³. Ansvaret för en anmälan är den som sysselsätter personalen, normalt arbetsgivaren. Anmälan görs på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida (e-tjänsten för anmälningsplikt) och ska innehålla följande information:

• Typ av verksamhet
• Antal arbetstagare
• Uppmätta radonhalter
• Om arbetet bedrivs över eller under jord
• Typ av mätning
• Radonexponering (radonhalt multiplicerat med arbetade timmar)

Observera att anmälan ska förnyas var 10:e år. Då ska även en ny radonmätning genomföras på arbetsplatsen.

Anmälningsplikt vid radonexponering av personal över 0,72 MBqh/m³
Om radonhalten ligger över referensnivån 200 Bq/m³ bör man utöver anmälan till Strålsäkerhetsmyndigheten även uppskatta vilken radonexponering personalen utsätts för. Till skillnad från när man mäter radonhalten i en lokal så beskriver radonexponeringen vilken exponering av radon som en enskild medarbetare utsätts för. Paragraf 5 i Strålskyddsförordningen hänvisar till en anmälningsplikt när personal riskerar utsättas för årlig radonexponering över 0,72 MBqh/m³.

När årsmedelvärdesmätningen med radondosor visar på värden över referensvärdet 200 Bq/m³ bör det därför göras en uppskattning av vad radonhalterna är under arbetstid. För detta bör en uppföljande mätning på en vecka göras. Den kan sedan ge en faktor mellan radonhalten på arbetstid och radonhalten under hela mätperioden. Genom att multiplicera årsmedelvärdesmätningen med denna faktor får man en uppskattning av radonhalten under arbetstid. Denna kan sedan multipliceras med antal arbetade timmar i lokalerna för respektive medarbetare under ett år. I praktiken motsvarar exponeringen 0,72 MBqh/m³ ungefär en vistelse i en arbetsmiljö med radonhalten 400 Bq/m³ under ett år.

Anmälan ska göras av den som har rådighet över arbetsstället, normalt är det fastighetsägaren, men det kan också vara en entreprenör som exempelvis bedriver arbete i tunnlar. Anmälan görs på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida och ska innehålla samma information som vid förhöjda radonhalter enligt paragraf 4. I detta fall ska dock en ny mätning och eventuell anmälan förnyas var 5:e år.

Om man vet med sig att man kommer att nå nivåer runt 0,72 MBqh/m³ rekommenderar vi att utsatt personal bär en så kallad radondosimeter. Med hjälp av en sådan får man en betydligt bättre uppskattning av radonexponeringen för varje enskild person.

Notera att det finns fall där anmälningar måste göras både utifrån paragraf 4 och 5. I dessa fall har den som gör en anmälning kopplad till paragraf 5 ett samordningsansvar. Mer information om anmälningsplikt kan man även hitta på en video som Strålsäkerhetsmyndigheten har publicerat i ämnet.

Om du har frågor kring radonmätning och anmälningsplikt är du alltid välkommen att kontakta Radonovas experter.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se

The post När blir en arbetsplats med förhöjda radonhalter anmälningspliktig? appeared first on Byggkontakt.

Svensk Radonföreningen har med stort intresse läst rapporten och tycker att den tillför nya värdefulla fakta. Rapporten visar exempelvis att ungefär hälften av arbetsplatserna i undersökningen hade något mätvärde över referensvärdet på 200 Bq/m. Därutöver hade 44% av arbetsplatserna något mätvärde över 200 Bq/m3 på bottenplan, men ca: 7% av mätpunkterna hade värden över 200 Bq/m3. Svensk Radonförening delar därför till fullo slutsatsen att mm för få detektorer placeras ut, är risken betydande att man helt missar förhöjda radonhalter.

Svensk radonföreningen anser utifrån denna rapports slutsatser även att det är motiverat att metodbeskrivningen för arbetsplatser blir mer lik metodbeskrivningen för lägenheter vad gäller antal mätpunkter.

Svensk Radonförening tycker också att viktigt material som dessa nya undersökningar utgör bör tas i beaktande när ny metodbeskrivning för mätning av radon på arbetsplatser nu tas fram. Då det enbart är ett förslag som skickats ut på remiss finns all möjlighet att under kommande beredningsarbete arbeta in de slutsatser som rapporten inkluderar.  ​

The post Kommentar från Svensk Radonförening – Nya undersökningar angående arbetsplatser bör beaktas appeared first on Byggkontakt.