Sjöfartsverket har sju räddningshelikoptrar på fem baser i Sverige.

Utöka räddningshelikopterflottan med ytterligare tre till fyra helikoptrar och anställ fler besättningar. Det föreslår Sjöfartsverket för regeringen, efter att ha utrett möjligheten att släcka skogsbränder med verkets räddningshelikoptrar. Investeringen beräknas till cirka 450 – 600 miljoner kronor.
– I gengäld ökar förmågan att ge stöd till både civilsamhället och Försvarsmakten vid kriser och stora händelser, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket. Efter sommarens skogsbränder gav regeringen i uppdrag åt Sjöfartsverket att utreda förutsättningarna för att verkets sju räddningshelikoptrar av typen AW 139 ska kunna användas för att släcka skogsbränder. Räddningshelikoptrarnas huvuduppgift är statlig sjö- och flygräddning i hela det svenska territoriet samt den svenska räddningsregionen som sträcker sig över stora delar av Östersjön.

– Vi föreslår att regeringen ger Sjöfartsverket ett utökat uppdrag att stötta de kommunala räddningstjänsterna med resurser för skogsbrandsbekämpning, i kombination med en anslagsfinansierad investering för att kunna köpa in ytterligare tre eller fyra räddningshelikoptrar. På så sätt blir räddningshelikoptrarna i ännu större utsträckning till en stödresurs för samhället vid skogsbränder, fjällräddning, drunkningsolyckor i insjöar och större händelser, säger Katarina Norén.

Ett utökat helikoptersystem enligt Sjöfartsverkets förslag skulle också innebära att förmågan att stötta Försvarsmakten med flygräddningsresurser förbättras. Den nuvarande organisationen utgår från sju helikoptrar fördelade på fem baser. Försvarsmaktens behov av yttäckning för flygräddning är inte fullt tillgodosett genom nuvarande organisation.

– I nuläget har vi för få helikoptrar och för glest mellan baserna i norra Sverige för att fullt ut tillgodose Försvarsmaktens behov. I praktiken befinner sig alltid en av de sju nuvarande helikoptrarna på tungt underhåll, vilket innebär att systemet är känsligt för störningar. Detta förhållande kan förbättras genom vårt förslag som innebär att en sjätte helikopterbas etableras i Norrlands inland, säger Katarina Norén.

En skillnad mellan den statliga sjö- och flygräddningstjänsten som Sjöfartsverket ansvarar för och den kommunala räddningstjänsten som ansvarar för räddningsinsatserna i samband med skogsbränder är finansieringen. Sjö- och flygräddningen, där Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar ingår, finansieras till största del av handelssjöfarten, den civila luftfarten samt Försvarsmakten i form av avgifter till Sjöfartsverket. Kommunal räddningstjänst är till största del skattefinansierad.

– Ett utökat uppdrag till Sjöfartsverket i form av att räddningshelikoptrarna ska kunna användas till skogsbrandsbekämpning kräver att ekonomiska medel i form av anslag skjuts till eftersom det är orimligt att låta sjöfarten, luftfarten samt Försvarsmakten betala för stöd till kommunal räddningstjänst, säger Katarina Norén.

Högsäsongen för skogsbränder sammanfaller med högsäsongen för sjö- och flygräddning, vilket är räddningshelikoptrarnas huvuduppdrag. Att utöka uppdraget utan att tillföra fler resurser och enbart utrusta de nuvarande sju räddningshelikoptrarna för skogsbrandsbekämpning skulle ge negativa konsekvenser för helikoptrarnas huvuduppdrag, sjö- och flygräddning. Förmågan att släcka skogsbränder skulle i så fall vara begränsad till initiala insatser under kort tid för att inte gå ut över huvudsyftet att rädda liv.

– Att modifiera helikoptrarna och träna besättningarna i att flyga med brandtunna skulle ta cirka 24 månader om utbildningen ska ske på ordinarie arbetstid och utan negativ påverkan på sjö- och flygräddningsuppdraget, säger Katarina Norén.

Fakta om Sjöfartsverkets räddningshelikopterverksamhet

Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar är baserade på fem baser i landet (Säve, Kristianstad, Visby, Norrtälje och Umeå) och är resurser för statlig sjö- och flygräddning för hela det svenska territoriet. De utför uppdrag både över land och över vatten.

Räddningshelikoptrarna är i beredskap dygnet runt, året om och bemannas av fyra personer: två piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare.

Räddningshelikoptrarnas stora fördel är att de kan upptäcka och undsätta nödställda människor som befinner sig i utsatta miljöer dit få andra räddningsresurser kan nå, till exempel i vatten, ombord på ett fartyg eller i oländig terräng.

Räddningshelikoptrarna är utrustade med dubbla vinschar och kan undsätta nödställda utan att behöva landa.

I november 2011 beslutade riksdagen enhälligt att Sjöfartsverket skulle överta ansvar och drift av räddningshelikopterverksamheten i Sverige. Räddningshelikoptrarna hade från år 2002 fram till 2011 opererats av det privatägda bolaget Norrlandsflyg på uppdrag av Sjöfartsverket. Innan dess hade Försvarsmakten uppdraget att utföra den civila sjö- och flygräddningens helikopterinsatser. Politiska beslut under 1990- och 2000-talet innebar dock att Försvarsmaktens möjlighet att stötta det civila samhället med räddningshelikopterresurser succesivt kommit att minska.

The post Ytterligare räddningshelikoptrar krävs för att nå förmåga att släcka skogsbränder appeared first on Byggkontakt.

Ökning av drunkningstillbud och båtbränder
70 procent (457 fall) av sjöräddningsfallen från maj till juli rörde fritidsbåtar. 14,6 procent (95 fall) av insatserna berörde personer som hamnat i nöd utan farkost, till exempel simmare. 7,7 procent (50 fall) rörde handelsfartyg.

Likt tidigare år är de flesta insatserna riktade mot nödställda i fritidsbåtar, men det är bland personer utan farkost vi ser ökningen.

– Antalet ärenden som rör personer utan farkost, till exempel simmare, har nästan fördubblats sedan motsvarande period förra året. I år har vi gjort insatser i 95 ärenden varav 44 har varit drunkningstillbud. Vädret kan ha varit en påverkande faktor till ökningarna men kan inte med säkerhet beläggas, säger Mattias Hyllert, direktör sjö- och flygräddning vid Sjöfartsverket.

För de två föregående åren registrerades under perioden 20 respektive 35 fall av drunkningstillbud inom statlig sjöräddningstjänst. Även antalet fall med båtbränder har ökat i år. Från 17 för två år sedan, 27 i fjol till 35 i år. Siffran gäller endast den statliga räddningstjänsten, ytterligare fall finns inom den kommunala räddningstjänsten.

Samverkan är grundstenen
Sjöfartsverket ansvarar för svensk sjöräddning och den bygger på samverkan mellan myndigheter, frivilligorganisationer, yrkessjöfart och grannländer. Sjö- och flygräddningscentralen, JRCC, nyttjar samhällets samlade resurser vid insatser och räddningsledaren gör vid varje enskilt ärende en bedömning av vilka resurser som krävs för insatsen med hänsyn till bland annat avstånd, lämplighet och farans beskaffenhet.

Sjöräddningssällskapet fortsätter att spela en viktig roll som resurs i arbetet med att undsätta nödställda. Under årets fritidsbåtsäsong skickades frivilliga sjöräddare från Sjöräddningssällskapet ut i 81,2 procent av fallen där någon form av räddningsenhet användes.

Sjöräddningssällskapet bekräftar bilden av en ökning i antalet båtbränder och drunkningstillbud och tillägger att larmen från Norrlandskusten ökat i år jämfört med tidigare. Förutom en ökning i antalet sjöräddningsfall har även insatserna i mindre akuta situationer blivit fler. Fler fritidsbåtsägare än någonsin tidigare har bett Sjöräddningssällskapet om hjälp vid incidenter som motorstopp och tamp i propellern, händelser som inte klassas som räddningstjänst.

– Våra räddningsstationer har märkt av en ökning av förebyggande insatser under sommaren. Det har inte varit dåligt väder någonstans i landet, vilket gör att det är fler personer i rörelse även på vattnet, säger Lars Samuelsson, maritim ledare på Sjöräddningssällskapet.

Larm med helikopter ökar
Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och/eller lotsbåtar användes i 32,7 procent av alla sjöräddningsfall där räddningsenheter användes.

Räddningshelikoptrar har larmats i 22,4 procent av alla sjöräddningsfall, 150 gånger. Det är en stor ökning från samma period förra året då motsvarande antal larm var 114 gånger.

92 gånger startade helikoptern och i övriga fall kunde den avlarmas innan start. 73 gånger kom den fram till plats eller sökområde, i övriga fall kunde den återkallas innan den kom fram. Vanligaste orsaken till avlarmning eller återkallning, är att insatsen inte längre bedöms som nödvändig.

Det totala antalet larm från JRCC till SAR-helikopter under perioden har också ökat till 255, från 189 och 219 de två föregående åren. Vid sidan av sjöräddning, larmades under perioden helikopter 43 gånger i fråga om flygräddning, 30 gånger för kommunal räddningstjänst, 18 gånger för akuta sjuktransporter under landstingets ansvar samt 5 gånger som bistånd till sjöräddning i något av Sveriges grannländer.

Kustbevakningen bidrog med fartyg och/eller flygplan i 25,9 procent av sjöräddningsfallen. Enheter från kommuner och landsting larmades av JRCC i 12,3 procent av fallen. Andra resurser, som till exempel försvarsmakten, polisen, yrkessjöfart eller andra frivilligföreningar, deltog i 7 procent av fallen.

Fakta om sjöräddningen i Sverige
I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för statlig sjöräddning när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, men inte hamnområden och kommunalt vatten. Sjöfartsverket ansvarar också för flygräddningstjänsten i Sverige.

Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre), i Göteborg leder och samordnar alla sjöräddningsinsatser.Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning. Sjöräddningstjänst bygger på samverkan och Sjöfartsverket ger också stöd till polis, sjukvård och kommunal räddningstjänst, till exempel med resurser som räddningshelikoptrar. En samverkansorganisation som bygger på frivillighet.

Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom det ideella Sjöräddningssällskapets resurser i form av personal och fartyg används även Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar och fartyg, Kustbevakningen, handelssjöfarten, Polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete och ömsesidigt utbyte med våra grannländer och andra nationer är en viktig del och förekommer regelbundet.

The post Rekordmånga fall av sjöräddning i sommar appeared first on Byggkontakt.