Precis som föregående år placerar sig Solna som nummer 1 och Nykvarn blir huvudstadens raket genom att klättra hela 76 placeringar.

– Stockholm rör sig i rätt riktning, men det går tyvärr långsamt och därför behövs en kraftsamling för att lyfta staden. Man borde kunna förvänta sig mer från en huvudstad, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare. 

År 2014 rankades Stockholm stad som Sveriges 22:a bästa kommun i näringslivsrankingen. Därefter tappade Stockholm 101 placeringar och positionerade sig på plats 123 på listan både år 2017 och 2018.

Årets rankning är ett litet lyft, 12 placeringar, fram till plats 111.

– Även om det är positivt att den fallande trenden har vänt så finns det fortfarande massor kvar att göra. Nu görs en satsning på ett internationellt talanghus som vi länge har efterfrågat, men det behövs mer. Staden behöver ett ta ett helhetsgrepp för att förstärka näringslivsklimatet, säger Daniella Waldfogel.

Vid sidan av Stockholms plats 111 kan noteras att även övriga större städer placerar sig lågt på listan. Exempelvis landar Malmö på plats 172 och Göteborg stannar på plats 216.

– Huvudstadsregionen brottas med en hel del problem där rikspolitiken skulle kunna ta ett betydligt större ansvar. Det handlar om att komma tillrätta med den dysfunktionella bostadsmarknaden som stänger ute breda grupper och begränsar utbudet av kompetens som kan rekryteras till företagen. Man skulle också behöva en mycket tydligare agenda för att stärka huvudstadens internationella tillgänglighet genom bättre flygförbindelser, säger Daniella Waldfogel.

The post Svag uppgång för Stockholm i näringslivsrankning: ”Det behövs mer” appeared first on Byggkontakt.

Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads

Enligt Boverket lider 240 av Sveriges 290 kommuner av bostadsbrist. Samtidigt är byggtakten för låg för att bygga ikapp behoven. Trots problemen har regeringen, Centerpartiet och Liberalerna inte presenterat några nya reformer för att stimulera och öka byggandet.

– Var är bostadspolitiken? Var är bostadsministern? Vi har en skriande bostadsbrist och det byggs inte tillräckligt. Politikerna småduttar när det behövs rejäla reformer. Sverige har inte råd att fortsätta snåla på bostadspolitiken, säger Johan Lindholm, ordförande Byggnads.

I budgeten återinförs det investeringsbidrag för billiga hyresrätter som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade bort i budgeten för 2019. Enligt budgetpropositionen ska det trappas upp till tidigare nivåer omkring tre miljarder. Välkommet men otillräckligt menar Byggnads.

– Byggandet är en motor som driver svensk ekonomi framåt. I dag stängs ungdomar ute från en lovande framtid och företag kan inte rekrytera arbetskraft på grund av bostadsbristen. Vi välkomnar investeringsstödet till hyresrätter men storleken bleknar när man ser till behoven som finns. Vi borde prata om tiodubbla summor, säger Johan Lindholm.

The post Byggnads kommenterar budgeten: ”Var är bostadspolitiken och bostadsministern?” appeared first on Byggkontakt.

Linda Jonsson pekar på sex politiska områden där de borgerliga partierna har gjort eller fortfarande gör fel; förändringen av fastighetsskatten, bristen på motstånd mot hyressättningssystemet, accepterandet av kreditrestriktioner, fixeringen vid ”billiga” hyresrätter, övertron på regelförenklingar samt avsaknaden av behovsprövad politik.

I sin rapport skriver Linda att en liberal bostadspolitik bör ha individen och ägandet i fokus och konstaterar att de borgerliga partiernas politik gått i motsatt riktning.

– Under en lång tid har de borgerliga partierna bidragit till införandet av kreditrestriktioner som gör det svårare för människor som vill köpa sin första bostad. Restriktionerna motiveras av samhällsekonomiska risker men de som får betala försäkringspremien är de individer som står utanför bostadsmarknaden, menar Linda Jonsson.

Linda Jonsson menar att det är dags för de borgerliga partierna att våga sticka ut hakan.

– Problemen på bostadsmarknaden är så pass omfattande att det inte längre räcker med att vifta med okontroversiella förslag som regelförenklingar. Det hjälper inte bostadsmarknadens mest utsatta.

The post Ny rapport: ”De borgerliga partiernas bostadspolitik saknar en tydlig liberal idé” appeared first on Byggkontakt.

Daniella Waldfogel, i dag näringspolitisk expert hos handelskammaren, tillträder den nyinstiftade rollen 1 februari. 

Daniella Waldfogel är i dag näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, en tjänst hon haft sedan 2013. Som näringspolitisk expert har Daniella Waldfogel haft ansvar för bostads- och stadsutvecklingsfrågor.

Dessförinnan har Daniella Waldfogel arbetat med public affairsfrågor på JKL och som sakkunnig i Europaparlamentet.

– Det känns väldigt spännande att – tillsammans med ett starkt team av experter – möta de stora utmaningar som huvudstadsregionen står inför. Konkurrenskraft och attraktivitet är en färskvara och i rollen som näringslivets borgmästare kommer Stockholms Handelskammare att driva på för att förändra regionen till det bättre, säger Daniella Waldfogel.

Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, är glad över rekryteringen.

–  Daniella Waldfogel har under lång tid arbetat ihärdigt och offensivt för att få till reformer som förbättrar bostadsmarknaden. I rollen som näringspolitisk chef kommer hon ha en nyckelroll i vår högt uppsatta målsättning om att driva på förändring så Stockholm kan bli Europas bästa huvudstad, säger Andreas Hatzigeorgiou.

The post Ny näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare appeared first on Byggkontakt.

– Det är bra att Sverige nu får en regering. Den har många viktiga frågor att ta tag i, inte minst när det gäller bostadspolitiken. Det är också positivt att man lyckats komma överens över blockgränsen i sakfrågor, säger han.

– Långsiktiga och stabila spelregler är nödvändiga för bostadsbranschen med sina långa planerings- och genomförandeprocesser och stora investeringar. Det är också självklart att viktiga reformer måste föregås av seriöst utredningsarbete och konsekvensanalyser, och SABO bidrar gärna till detta arbete.

Om fri hyressättning vid nyproduktion:

– Förslaget om fri hyressättning vid nybyggnation är oklart. Redan idag har fastighetsägaren rätt att själv bestämma hyran i nya hus. Frågan är om man avser att minska konsumentskyddet i hyreslagen. Är ambitionen att ersätta bruksvärdessystemet med ett tariffsystem, så går vi mot en statlig hyresreglering, som nog ingen i branschen önskar.

– Man kan också fråga sig vad man vill uppnå med reformen. Kraftigt ökande byggpriser har redan idag drivit upp hyrorna i nyproduktionen till en nivå som närmast motsvarar den som en marknadshyra skulle ligga på. Generellt sett finns knappast någon efterfrågan eller betalningsvilja för nya hyresbostäder med högre hyra än idag. Allmännyttan eftersträvar inte en möjlighet att ta ut ännu högre hyror i nyproduktionen. För oss är det viktigaste att pressa ner byggpriserna så att hyrorna hamnar på nivåer som gör att fler människor kan efterfråga bostäderna.

Om genomslag för läge och kvalitet i hyressättningen:

– Den kommission som ska se över hur kvalitet och geografiskt läge slår igenom på hyressättningen kommer att finna att de lokala parterna på många håll redan är igång med systematisk hyressättning som syftar till att ge alla bruksvärdesfaktorer genomslag. Nyligen kom de allmännyttiga bostadsföretagen i Stockholm överens med Hyresgästföreningen om att under en sexårsperiod göra en sådan förändring.

– Den tidigare Alliansregeringen slog fast att frågan om vilken betydelse det geografiska läget och andra bruksvärdesfaktorer bör ha vid fastställande av skälig hyra inte bör anges i lag utan hanteras av hyresmarknadens parter. Jag delar den uppfattningen. Det finns inget skäl att staten ska lägga sig i hur stor hyresskillnaden ska vara mellan en likvärdig bostad som ligger i Farsta och en som ligger på Södermalm, eller mellan en bostad som har en spis med plattor och en som har en spis med häll.

Om förhandlingssystemet:

– Det kollektiva förhandlingssystemet är i grunden bra, men det har ett antal brister behöver utvecklas. Det görs bäst av de förhandlande parterna själva. SABO och Hyresgästföreningen har redan kommit överens om att hyresförhandlingarna inte får ta längre tid än tre månader. Vi löser också lokala hyrestvister genom Hyresmarknadskommittén.

– Men det behövs fler åtgärder och därför bedriver SABO tillsammans med de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen ett gemensamt arbete för att göra förhandlingssystemet mer effektivt och stabilt. I det arbetet ingår att utveckla ett oberoende tvistelösningssystem. Vi ser detta som mer effektivt än ett offentligt skiljedomsförfarande, bland annat för att det måste finnas genomarbetade grunder att relatera till när tvister avgörs.

– Sammantaget har förslagen i överenskommelsen en tyngdpunkt på statligt ingripande på bostadsmarknaden, vilket knappast är gynnsamt för marknadens funktionssätt. Statens roll bör i stället vara att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande marknad.

Om investeringsstödet:

– I överenskommelsen sägs också att investeringsstödet ska göras om så att det koncentreras och blir mer effektivt. Det är dock oklart vad som avses. Om det skulle handla om att subventionera socialbostäder för låginkomsttagare (social housing) är vi definitivt inte med på noterna.

– När det gäller investeringsstödet är det viktigaste nu att åter få igång alla de byggprojekt som hejdades i och med riksdagens beslut om snabbstopp i december. Det handlar om flera tusen lägenheter där allt är klart för att sätta spaden i marken. Detta kan åtgärdas genom ett förslag i vårändringsbudgeten.

Om svarthandel, tillval och EBO:

– När det gäller att motverka svarthandel med hyreskontrakt så finns redan utredningsförslag som stora delar av branschen ställt sig bakom liksom en färdig lagrådsremiss. Dessa förslag bör genomföras snarast och vi ställer oss undrande inför behovet av en ny utredning i frågan.

– Förslagen om tillval och frånval har utretts flera gånger och vi ställer oss bakom de förslag som Tillvalsutredningen presenterat. Vi är också positiva till förslaget att ge kommunerna möjlighet att begränsa EBO i områden med socioekonomiska utmaningar enligt det förslag som regeringen tidigare remitterat. Dessa förändringar bör också genomföras snarast.

Om den föreslagna skattereformen:

– Enligt överenskommelsen ska en omfattande skattereform genomföras och ett av syftena med den ska vara att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Detta är mycket positivt. Vi förutsätter att frågan om balanserade och rättvisa villkor mellan upplåtelseformerna kommer att hanteras inom ramen för detta reformarbete.

Bostadssociala frågor saknas:

– I överenskommelsen lyser de bostadssociala frågorna med sin frånvaro. Det handlar bland annat om hur de som idag står utanför den ordinarie bostadsmarknaden ska komma in på den. Men jag förutsätter att regeringen ändå kommer att prioritera den frågan.

The post SABO kommenterar de bostadspolitiska frågorna i Januariavtalet appeared first on Byggkontakt.

Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen

Tisdagen den 27 november presenterade Annie Lööf (C) en rad krav för att Centerpartiet ska släppa fram en socialdemokratisk regering. Ett av kraven var ”friare hyressättning”. På onsdagen presenterade Jan Björklund Liberalernas krav och även han lyfte ”omfattande avregleringar genom bland annat fri hyressättning i nyproduktion”.

–En friare hyressättning innebär mindre konsumentskydd och mer makt till fastighetsägarna, i praktiken är det marknadshyror de pratar om. För tre miljoner hyresgäster skulle det här innebära att ekonomi och grundtrygghet äventyras, säger Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Under valrörelsen drev både Centerpartiet och Liberalerna frågan om marknadshyror. Därför uppdrog Hyresgästföreningen Novus att undersöka stödet för en sådan reform i slutet av augusti, ca två veckor innan valdagen. 61 procent svarade att ett system med fria marknadshyror inte är en bra idé, medan endast 24 procent tyckte det var en bra idé. Bland de som uppgav att de tänkte rösta på Centerpartiet uppgav 24 procent att fria marknadshyror är en bra idé medan 50 procent tyckte det var dåligt. Bland Liberalernas väljare var 34 procent för och 37 procent emot.

–Lööfs och Björklunds krav på fri hyressättning är vansinniga. Vi vet att svenska folket, oavsett partifärg, inte vill ha marknadshyror. Sverige behöver lägre, inte högre hyror i nyproduktionen. Sverige behöver mer integration, inte mer segregation, säger Marie Linder.

Hos Stefan Löfvens väljare är motståndet mot marknadshyror desto större. Hela 87 procent av de som i augusti uppgav att de tänkte rösta på Socialdemokraterna ansåg att fria marknadshyror inte var en bra idé och endast tre procent menade att det fria marknadshyror var bra.

–Socialdemokraterna skulle riskera mycket mer än några procents tapp i väljarstöd om de går Lööf och Björklund till mötes. Jag lovar att mobilisera samtliga tre miljoner boende i hyresrätt mot alla förslag som riskerar äventyra människors trygghet och hem, oavsett vilket parti förslagen kommer ifrån, säger Marie Linder.

The post Lööf och Björklund kräver reform som deras egna väljare är emot appeared first on Byggkontakt.

I undersökningen svarar också 30 procent av personer i åldern 18-29 att en för hög månadskostnad är orsaken till att de tvekar inför att byta bostad. Bara fyra av tio svenskar uppger att de i dag bor lagom stort.

– Höga krav på amorteringar stänger ute unga från bostadsmarknaden samtidigt som flyttskatten tvingar den äldre generationen att bo kvar i alltför stora bostäder. Det är tydligt att både unga och äldre, som är nycklarna för att låsa upp bostadsmarknaden, upplever att Sveriges bostadspolitik fungerar dåligt, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Inlåsningseffekterna på bostadsmarknaden är som störst i de tre storstadsområdena. En av tre i Stockholmsregionen svarar att en för hög månadskostnad är den främsta orsaken till att de undviker att byta bostad. I Malmöområdet är andelen nästan lika hög. I Göteborg svarar 18 procent att flyttskatten hindrar dem från att flytta, vilket är den högsta andelen i landet.

– Nu är det ett mycket bra läge för den blivande regeringskonstellationen att åstadkomma en bred politisk överenskommelse med fokus på att öka bostadsmarknadens rörlighet. Här måste riktade åtgärder för ungas entré på bostadsmarknaden, en sänkning av flyttskatten och en översyn av det skärpta amorteringskravet, prioriteras, säger Marcus Svanberg.

”Du måste flytta på dig”
I en rapport om bostadsmarknaden som Länsförsäkringar Fastighetsförmedling publicerade i juli framgår att en kraftig sänkt flyttskatt och nedtrappade ränteavdrag fungerar kompensatoriskt i statskassan. Med den avkylande effekten av ett sänkt ränteavdrag kan det tvångssparande som amorteringskraven utgör avskaffas eller förändras. Det skulle öka rörligheten på bostadsmarknaden och underlätta för unga familjer att byta bostad. Läs hela rapporten här.

Om undersökningen:
Undersökningen är genomförd av Sifo på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och slutfördes i februari 2018. Totalt har 2 300 svenskar mellan 18–79 år från ett riksrepresentativt urval svarat på frågor om prisutveckling, politik och andra bostadsrelaterade frågor.

Bilaga

Skulle du vilja ha en större eller mindre bostad än vad du har idag?

 Om du vill ha en större eller mindre bostad, vad är skälet till att du inte har det idag?

 Om du vill ha en större eller mindre bostad, vad är skälet till att du inte har det idag?

The post Sifo-undersökning visar: ”Amorteringskrav och flyttskatt tvingar svenskarna att bo kvar” appeared first on Byggkontakt.

För fullständiga intervjuer: www.maklarringen.se/maklarpodden

Moderaterna 
”Sverige har en dysfunktionell bostadsmarknad”

1. Mindre byråkrati, exempelvis korta ner tiden i hela detaljplansprocessen
2. Mindre reglerat hyresrättssystem
3. Fokus på möjligheten till ägande, även för de med små ekonomiska marginaler

Socialdemokraterna 
”Bostadspolitik för alla”

1. Trygghetsboenden för äldre
2. Breddade landsbygdslån
3. Bygga fler hyresrätter

Centerpartiet 
”Bostadsbristen en katastrof”

1. Skattegynnat Bospar för unga
2. Minska trösklarna på bostadsmarknaden, skeptiska till nuvarande form av amorteringskravet
3. Fler varianter av ägande, såsom ägarlägenheter

Kristdemokraterna 
”Vi vill sätta fokus på ökad rörlighet”

1. Kritiska till nuvarande amorteringskrav
2. Utveckla investeringssparkonto, subventionerat bosparande för unga
3. Utveckla möjligheterna för boendekollektiv

Liberalerna 
”Bostadsköerna i Guiness rekordbok”

1. Fokus på de som står utanför bostadsmarknaden
2. Skattegynnat bosparande för alla
3. Minska bostadsköerna rejält

Miljöpartiet 
”Grön och ambitiös bostadspolitik”

1. Betoning på klimatsmarta bostäder med kvalitet
2. Utöka boendeformer, såsom ägarlägenheter och generationsboenden
3. Fler hyresrätter till lägre hyror

Sverigedemokraterna 
”Amorteringskravet sätter käppar i hjulet”

1. Fler boendeformer, såsom hyrköp
2. Öka konkurrensen i byggbranschen
3. Ökad digitalisering och minskad byråkrati

Vänsterpartiet 
”Kraftfull bostadspolitik efterfrågas”

1. Staten bör ta över en del av bostadsfinansieringen
2. Högre fastighetsskatt för större bostäder
3. ROT-avdrag även för hyresrätter

The post Mäklarringen har tagit tempen på de olika partiernas bostadspolitik appeared first on Byggkontakt.

– Socialdemokraterna går nu till val på en ungdomsgaranti som är ett skämt. Karin Wanngård (S) lovar att trixa med bostadskön och sen kalla det för en bostadsgaranti, men alla förstår att det bara är tomma ord, säger Erik Slottner (KD).

Kristdemokraterna i Stockholm lanserar därför flera förslag för att komma till rätta med problemets kärna:

– Vi vill halvera tomträttsavgälden för hyresrätter under 35 kvadratmeter. Idag finns denna rabatt för studentlägenheter och vi vill utöka rabatten till att gälla samtliga hyresrätter under 35 kvadratmeter. Det skulle öka intresset att bygga små yteffektiva lägenheter. Lägre markhyra och ökad yteffektivitet ger sammantaget lägre hyra, fortsätter Erik Slottner (KD).

– Vi vill även minska parkeringstalet för små lägenheter. Genom lägre parkeringstal minskar kostnaderna och incitamenten för att bygga mindre lägenheter ökar. Behovet av parkeringar för små lägenheter är dessutom litet i Stockholm. Ett lägre parkeringstal för små lägenheter skulle öka intresset hos byggaktörer att bygga mer yteffektivt och därmed också sänka kostnaderna.

– Svenska bostäder bör få i uppdrag att under nästa mandatperiod planera för minst 500 nya lägenheter per år enligt konceptet Snabba hus. Det är modulhus som uppförs med tillfälligt bygglov och som går snabbt att montera upp. Lägenheterna är ca 30 kvadratmeter stora och har balkong och sovalkov. Hyran varierar beroende på plats men är på en nivå som är anpassad efter målgruppen. Detta är ett sätt att snabbt få till bostäder som unga har råd att bo i, fortsätter Erik Slottner (KD).

Inför förra valet gick den idag styrande majoriteten även till val med löften om att bygga billiga hyresrätter genom så kallade Stockholmshus. Mycket pekar dock på att löftet blir ett svek mot dem med lägst inkomster då de hyresrätter som hittills projekterats beräknas bli dyrare än utlovat.

– Kristdemokraterna anser att det är ett problem att de kommunala bostadsbolagen har monopol på konceptet. Privata byggaktörer som vill uppföra hus efter ett liknande koncept har inte samma tillträde till attraktiv mark trots att de med stor sannolikhet skulle kunna uppföra koncepthus till samma eller lägre kostnad. Därför vill Kristdemokraterna att Stockholmshusen konkurrensutsätts, fortsätter Erik Slottner (KD).

– För varje markanvisning som är tänkt att gå till Stockholmshus ska även privata byggaktörer ges möjlighet att komma in med anbud. Om de lyckas ge ett anbud där kvaliteten håller samma nivå men hyresnivån är lägre ska det anbudet vinna. Konkurrens är ett sätt att pressa kostnader och höja kvaliteten. Om vi menar allvar med att få fram lägenheter med lägre hyra kan vi inte bara låta allmännyttan ta ansvar för det. Då måste också privata aktörer släppas in. Vinnarna på detta är de som vänstermajoriteten säger sig värna, nämligen de med lägst inkomster, fortsätter Erik Slottner (KD).

Till sist krävs också politiska beslut på riksnivå. Vi behöver ett avdragsgillt bosparande för att fler unga ska kunna äga sitt boende. Amorteringskravet behöver därutöver lättas för att på så sätt öppna upp bostadsrättsmarknaden för fler personer. Regelbördan måste också minska så att fler innovativa lösningar kan växa fram som i sin tur pressar bygg- och boendekostnaderna, avslutar Erik Slottner (KD)

The post Majoritetens svek kräver ny bostadspolitik för Stockholms unga appeared first on Byggkontakt.

Ett bra trumfkort för de politiker som vill vinna fler röster i slutspurten fram till valet kan vara att lyfta fram bostadspolitik på agendan. I Bobarometern uppger nämligen var tredje svensk att bostadspolitiska frågor kan komma att påverka var de lägger sin röst i september. Den fråga som svenskarna tycker är viktigast är att skapa fler bostäder åt unga, följt av om det ska byggas fler hyresrätter eller inte.

– Bostadssituationen för unga vuxna har länge varit ett problem och det råder fortfarande en bostadsbrist i majoriteten av landets kommuner, inte minst i studentstäderna. Vi tror att en ökad differentiering av befintliga boendeformer skulle kunna sänka tröskeln in på bostadsmarknaden för unga vuxna, säger Tanja Ilic, VD på Svensk Fastighetsförmedling.

På tal om differentiering av boendeformer tycker 22 procent av svenskarna att det är viktigt att sträva efter ett mer varierat bostadsutbud. Det är dubbelt så många som tycker att den frågan är viktigare än ränteavdragets vara eller icke vara. Majoriteten vill hellre att politikerna underlättar för människor att ta sig in på bostadsmarknaden än att lösa dilemman åt de som redan har en bostad. Den åsikten är densamma oavsett om den som svarar äger sin bostad eller inte.

– Undersökningen visar att svenskarna har ett tydligt intresse för bostadspolitiska frågor. Politikerna verkar dock ha varit otydliga med var de står i de olika frågorna och vad de vill åstadkomma. Det är viktigt att partierna konkretiserar detta, exempelvis hur de tänker kring fastighetsskatten, reavinstskatten och ränteavdraget. På kort sikt är det politiska utspel som skulle kunna skapa mest oreda på bostadsmarknaden, säger Tanja Ilic, VD på Svensk Fastighetsförmedling.

Topplista: Här är svenskarnas viktigaste frågor inom bostadspolitik
1. Fler bostäder för de unga 44 %
2. Bygga fler/färre hyresrätter 40 %
3. Fler bostäder för de äldre 24 %
4. Sträva efter ett mer varierat bostadsutbud 22 %
5. Slopa/utöka ränteavdraget 11 %
Slopa/införa ytterligare amorteringskrav 11 %

The post Ny undersökning inför valet visar: Riksdagspartierna får lågt betyg kring bostadspolitiska frågor appeared first on Byggkontakt.