– Klimatförändringarna ger fler och kraftigare skyfall. Det bör alla kommuner förbereda sig på.

Enligt försäkringsbolagen orsakar översvämningar årligen i snitt 3 000 skador, till en kostnad på omkring 300 miljoner kronor.

De flesta orsakas av plötsliga skyfall, som under den sista dagen i augusti 2014, då det föll 120 millimeter regn på sex timmar över centrala Malmö. De omfattande skadorna som följde kostade 600 miljoner kronor.

Ännu värre var det i Köpenhamn 2011. Där föll 150 mm regn på två timmar – en regnmängd som motsvarar tre sommarmånaders normalregn.

Man talar om regnoväders periodicitet eller återkomsttider. Ett så kallat 10-årsregn, med mycket stora vattenmängder, inträffar sannolikt en gång på tio år. Ett 100-årsregn ska inträffa tio gånger mer sällan.

Den statistiska förutsättningen har emellertid på senare år förändrats.

– Om vi tar Köpenhamn som exempel har staden under de senaste sju åren drabbats av tre skyfall så stora att de i teorin borde inträffat under var sitt sekel. Våra vatten- och avloppssystem är inte dimensionerade för de kraftiga regn vi ser idag, utan som mest för 10-årsregn, säger Gunnar Svensson.

Enligt Gunnar Svensson är det inte bara regnens omfattning som orsakar allt fler översvämningar, utan också att det numera finns allt färre ställen för vattnet att ta vägen.

– För närvarande byggs det mycket i våra städer. Städerna expanderar inte bara utåt, utan de flesta städer har ambitionen att förtäta sin bebyggelse. När städerna förtätas skapas det allt fler hårda ytor av asfalt och betong vilket leder vattnet ner i lågpunkter och källare, säger han.

Gunnar Svensson är specialist på hydrauliska datorsimuleringar vilka angriper översvämningsproblematiken genom att simulera vad som händer i autentiska statsmiljöer vid massiva skyfall – tillsammans med sina medarbetare översvämmar han virtuellt dagligen stora som små städer över hela landet.

Datorsimuleringen ger en bild av var regnvatten samlas, hur djupt det blir på olika håll och hur vattnet rinner undan, vilket i det korta perspektivet kan hjälpa kommunen att kartlägga vilka utryckningsvägar som kan användas av till exempel utryckningsfordon vid skyfall. Men i det längre perspektivet handlar det förstås om hur vi bör planera våra städer; vilka områden som bör undvikas för ny bebyggelse och vilka grönområden som bör bevaras och utvecklas för att kunna samla och lagra stora vattenmängder.

Öppen dagvattenhantering, till exempel dammar och kanaler som kan ta emot regnet är betydelsefull infrastruktur för att sakta ner vattenflöden. Dessutom gör de våra städer vackrare, menar han.

– För att våra städer ska klara skyfall bör vi skapa multifunktionella grönområden som fungerar både för rekreation och som kritisk infrastruktur, säger Gunnar Svensson.

I slutänden ligger de avgörande besluten hos kommunerna, som genom planmonopolet styr användningen av mark- och vattenområden. Men enligt Gunnar Svensson är ett problem att mindre kommuner ibland har begränsningar såväl då det gäller resurser som kunskaper för att hantera ett förändrat klimat.

– Och missar vi översvämningsproblematiken i stadsplaneringen riskerar vi enorm kapitalförstöring då kommuner och medborgare investerar i fastigheter som blir osäljbara samtidigt som inga försäkringsbolag vill försäkra.

The post Datorsimulering hjälper kommuner att bygga bort översvämningar appeared first on Byggkontakt.

Uddevalla har drabbats av återkommande översvämningar. De nya vallarna ska skydda staden från översvämning och göra att mark som ligger nära vattendragen kan bebyggas. Att skydda staden från vatten kan också innebära problematik för dagvattnet, då exempelvis en vall kan medföra att regn behöver pumpas ut över vallen för att det skyddade området inte ska översvämmas av regnet. Därför ska Sweco även utreda hur dagvattenhanteringen kan lösas på bästa sätt.

– Det är ett spännande projekt, Uddevalla behöver skyddas mot översvämningar men samtidigt är det viktigt att barriärer mot vattnet inte blir barriärer för människorna som bor och vistas i staden. Då gäller det att få vallarna att smälta in i omgivningen eller kanske tillföra något nytt i form av nya sociala ytor. Och det är just effekten av de nya vallarna som vi ska titta närmare på, säger Mattias Salomonsson, översvämningsexpert på Sweco.

– De nya förutsättningarna, med extremväder som orsakar skyfall och klimatförändringarna som gör att havsnivåerna stiger, skapar behov av att tänka nytt. Det handlar om att hitta lösningar som långsiktigt anpassar samhällen till ett förändrat klimat och samtidigt smälter in i omgivningen, säger Anna Yman, vd för Swecos vatten- och miljökonsulter.

Swecos uppdrag har påbörjats och pågår under 2019.

Sweco har släppt en Urban Insight-rapport om hantering av skyfall och översvämningar. I rapporten ges konkreta förslag på hur städer kan förbereda sig inför kommande klimatförändringar. Läs rapporten här.

The post Nya översvämningsskydd utreds i Uddevalla appeared first on Byggkontakt.

– Vi är flera myndigheter som ser behov av ett gemensamt agerande för att få fram bättre data kring våra kuster och sjöar, säger Lantmäteriets generaldirektör Susanne Ås Sivborg. 

Av det material om framtida havsnivåer som SMHI presenterat under 2017 och 2018 framgår att medelvattenståndet kan höjas med ungefär en meter i södra Sverige, medan norra delarna av landet får mindre effekter, bland annat genom den landhöjning som fortfarande pågår sedan den senaste istiden. Havsnivåhöjningen kan dock enligt SMHI och SGU bli dubbelt så stor i de fall där hård väderlek och ogynnsamma bottenförhållanden skapar förutsättningar för extrema tillfälliga nivåhöjningar.

Enligt en färsk statistikanalys från SCB bor mer än var tionde person inom 500 meter från kusten/ sjöarna och marknadsvärdet för privatägda fastigheter inom samma begränsade område uppgår till hela 3 284 miljarder kr. Värdet av offentliga fastigheter, till exempel förvaltningsbyggnader och skolor, ingår inte i materialet eftersom de saknar taxeringsvärden.

Sammantaget pekar de olika analyserna på att ett stort antal människor i landet kommer att påverkas av förändringarna på sikt och att stora fastighetsvärden hotas direkt eller indirekt genom störningar på anläggningar (reningsverk, el- och vattenförsörjning) samt infrastruktur som fastigheterna är beroende av.

SCB har genomfört statistikanalysen i det myndighetssamarbete kring strategiska kartläggningsfrågor som bedrivs i Lantmäteriets Geodataråd genom den Nationella geodatastrategin. Det är framförallt det ökande behovet av bättre geodata för grunda kust och strandområden (0–10 m djup) som motiverat analysen.

– Tillgången till detaljerade djupdata inom grunda kust- och strandområden är mycket begränsad och vi ser ett stort behov av ett nationellt kartläggningsprogram till stöd för klimatanpassningen, säger Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén.

SGU:s generaldirektör Lena Söderberg instämmer i behovet av ett nationellt kartläggningsprogram och betonar att även de geologiska förhållandena behöver kartläggas för att bl.a. möjliggöra bättre miljökonsekvensbedömningar och andra samhällsintressen som påverkas av havsnivåhöjningarna.

– Havsnivåhöjningarna kan på sikt bli ett allvarligt problem i södra och sydvästra Sverige där landhöjningen är liten och där delar av kusten är synnerligen känslig för erosion, säger Söderberg.

Behovet av kunskap är stort, säger Lena Sommestad, landshövding i Halland. Hon ser växande problem med både stranderosion och översvämningar.

– Allt fler hör av sig med frågor till länsstyrelserna. Vi behöver mer kunskap både för att kunna följa utvecklingen och för att kunna ge råd till kommuner och enskilda.

Kommunalrådet Andreas Schönström i Malmö stad instämmer och menar att effekterna för en storstad av Malmös storlek blir avsevärda även om inte alla fastigheter blir översvämmade.

– Vi i kommunerna har ju tagit många viktiga steg redan och mer kunskap behövs. Beträffande t.ex. avloppssystem och vattenförsörjning kan ju stora problem uppstå redan vid mindre översvämningar om dessa anläggningar ligger olämpligt placerade i ett framtidsperspektiv.

Lantmäteriet, SGU och Sjöfartsverket håller under Almedalsveckan ett gemensamt seminarium i frågan på SGU:s forskningsfartyg Ocean Surveyor. Seminariet fokuserar på kommunernas och länsstyrelsernas behov av mer detaljerad geodata för klimatanpassningen. I samband med seminariet finns möjlighet att få mer information kring frågeställningarna.

Lantmäteriet, Länsstyrelserna, SCB, SGU, Sjöfartsverket, SKL, SMHI

The post Fastighetsvärden för mångmiljardbelopp hotas av översvämning appeared first on Byggkontakt.

Maj och början av juni har varit extremt torra och soliga i stora delar av Sverige, även om det är en bit kvar till rekordåret 1992. Då hade Sverige det svåraste fallet av försommartorka under de senaste 100 åren. I delar av Götaland kom inget eller mycket små mängder regn på två månader.

Och även om många gläds åt högsommarvärme och molnfri himmel finns som så ofta en baksida.

– Vi ser många översvämningsskador i källare när det kommer nederbörd efter perioder av lång torka. Marken är torr och hård och släpper inte igenom regnet, så vattnet tar andra vägar, säger Mats Larsson, skadeinspektör på försäkringsbolaget If.

Var proaktiv
Vattnet söker sig till de lägsta punkterna, och har man ett hus med källare eller garage under marknivå finns risken att vatten letar sig in där.

– Gör vad du kan för att stoppa vattnet. Se till att hålla skräp borta från de brunnar som finns, till exempel i källartrappan och i garaget. Förbered gärna invallning för att leda bort vattnet från huset, det vill säga fyll plastsäckar eller tuber med sand, jord eller vatten, och se till att de håller tätt mot marken och varandra och placera runt huset. Se också till att tömma källaren och garaget på vattenkänsliga saker, säger Mats Larsson.

Se också över hur diken, och rör i diken, runt huset och området ser ut. Ibland kan de vara fulla med gräsklipp, pinnar och skräp, efter att ha fungerat som områdets kompost. Då kan inte vattnet rinna undan.

Tid och djup avgörande
Det som avgör hur skadat ett hus blir vid en översvämning är vattendjupet och hur länge översvämningen varar. Skadorna ökar med båda faktorerna –  därför är det viktigt att minimera dessa.

Kontakta omedelbart Räddningstjänsten för hjälp med länspumpning vid en översvämning och sedan ditt försäkringsbolag för hjälp med uttorkning.

– Byggnadsmaterial fuktas upp snabbare än de torkar, därför är det viktigt att minska tiden då byggnaden är vattenfylld så mycket som möjligt. Då minskar uttorkningstiden efter en översvämning.

Fukt leder till mögel
Fuktskador leder ofta till mögelangrepp. Mögel kan börja växa om den relativa luftfuktigheten är över 75 procent och temperaturen är över noll grader.

– Mögelpåväxten ökar ju varmare och fuktigare det blir och ju längre dessa förhållanden råder. Därför är det viktigt att huset snabbt torkas ut så att mögelpåväxten inte kommer igång, säger Mats Larsson.

Mögel är ett vanligt problem vid fuktskador, detta gäller såklart även vid översvämningar.

Ifs tips om det blir översvämning

• Flytta undan och palla upp fuktkänsligt bohag.
• Bryt all elektrisk ström i de översvämmade lokalerna.
• Kontakta Räddningstjänsten för hjälp med länspumpning vid behov.
• Ring ditt försäkringsbolag, som bland annat hjälper till med uttorkning.
• Var noga med hygienen efter kontakt med avloppsvatten som trängt in.
• Anmäl översvämningen till VA-verket.

The post Risk för översvämningar i torkans spår appeared first on Byggkontakt.

Årets vårflod kan bli rekordstor, varnar både SMHI och MSB. Värst utsatt är södra Norrland och norra Svealand där snömängderna varit upp till tre gånger så stora som normalt.

– Nu hänger det mycket på väderleken hur stor vårfloden blir. En hög dygnsmedeltemperatur i kombination med regn kan leda till snabba och stora översvämningar som leder till omfattande skador på hus, säger Mats Larsson, skadeinspektör på försäkringsbolaget If.

De vanligaste skadorna i vårflodens spår uppstår när smältvatten tränger in via källardörrar på grund av att brunnen är frusen och inte kan leda bort vatten. Det är även vanligt att stora mängder vatten rinner ner i garage som ligger under huset med en nedfart från gatan.

– En annan lite mer lurig skada är när fukt tränger in via grunden på grund av undermålig dränering. De skadorna upptäcks inte direkt utan längre fram på säsongen när färg släpper från källarväggar, säger Mats Larsson.

Själv är bäste dräng

MSB har uppmanat kommuner och länsstyrelser att inventera vilka resurser i form av översvämningsbarriärer, pumpar och sandsäckar som finns på regional nivå, för att stå beredda när snösmältningen sätter in.

Men det finns mycket du själv kan göra kring ditt eget hus för att förhindra och minimera skador.

– Börja med att se till att skotta rent från snö runt husgrunden. Var extra noga vid fönsteröppningar, ventiler och rörgenomföringar. Flytta snön så långt ifrån huset det går. Tjälen i marken gör att vattnet inte kan tränga ner, istället letar det alternativa vägar, säger Mats Larsson.

Därefter är det A och O att se till att brunnarna på tomten är snö- och isfria. Ta bort all synlig is och snö, och sedan hälla varmt vatten i dem.  Glöm inte eventuella brunnar i källartrappan och på garageuppfarten.

– Nästa steg är att göra rent hängrännorna från is så att smältvattnet från taket lätt rinner undan. Kolla också lövuppsamlarna på stuprören så att de inte trycks iväg av is och snö och hamnat snett. Då kan smältvattnet rinna bredvid och tränga in genom grunden, tipsar Mats Larsson..

Större översvämningar

Ligger ditt hus i anslutning till ett vattendrag så ökar risken för översvämning. Det är kommuners och länsstyrelsernas ansvar att bistå med barriärer, pumpar och sandsäckar, och MSB har även extra resurser att sätt in. Men drabbas många kommuner samtidigt måste det prioriteras mellan orterna.

– Kontakta alltid kommunen eller räddningstjänsten om du befarar översvämning. Men förbered gärna själv med invallning för att leda bort vattnet från huset, det vill säga fyll plastsäckar med sand och jord och se till att de håller tätt mot marken och varandra och placera runt huset. Se också till att tömma källaren och garaget på vattenkänsliga saker, säger Mats Larsson.

Ifs tips för att förhindra översvämning

• -Skotta rent från snö runt grunden. Det är speciellt viktigt vid fönsteröppningar, ventiler, rörgenomföringar och dylikt.
  – Se till att avloppsbrunnar på tomten och strax utanför är snö- och isfria. Använd vattenkanna med varmt vatten.
  – Gör rent hängrännor från is så att smältvattnet från taket kan rinna undan.
  – Kontrollera eventuella lövuppsamlare på stuprören så att de inte har hamnat snett av is och snö under vintern. Faran är att smältvattnet rinner bredvid och vatten kan träna in genom grunden.
  – Led bort smältvatten från huset (stuprör) och ge vattnet fri väg till brunnen.
  – Palla upp vattenkänsliga saker som du förvarar i källaren och garaget.
• Ifs tips om det blir översvämning

Skulle du drabbas av skada är det viktigt att veta hur du ska gå tillväga för att minimera skadorna.

• -Bryt all elektrisk ström i de översvämmade lokalerna.
  – Ring ditt försäkringsbolag, som bland annat hjälper till med uttorkning.
  – Om möjligt, flytta undan fuktkänsligt bohag.
  – Kontakta Räddningstjänsten för hjälp med länspumpning vid behov.
  – Var noga med hygienen efter kontakt med avloppsvatten som trängt in.
  – Anmäl översvämningen till VA-verket.

The post IF försäkringar: Nu kommer vårfloden – så skyddar du ditt hus appeared first on Byggkontakt.