– Det är glädjande att utvecklingen återigen går i rätt riktning, men en fortsatt positiv utveckling kommer att kräva ännu bättre säkerhetskultur och fokusering på att minska risker, säger Berndt Jonsson, nationell arbetsmiljösamordnare på Byggföretagen.

2019 registrerades 2224 olyckor i byggbranschen. Det ger en frekvensen 10,9 olyckor per 1000 sysselsatta, att jämföra med 11,5 föregående år. Den långsiktiga trenden för olycksfrekvensen har planat ut de senaste åren från att ha varit i stort sett stadigt sjunkande under lång tid.

Även arbetssjukdomarna har under 2000-talet haft en snabbt sjunkande frekvens följt av en utplaning de senaste åren. Under 2019 steg dock antalet arbetssjukdomar från 1,5 per 1000 sysselsatta till 1,6 per 1000 sysselsatta. Främst är det belastningsskadorna som ökat.

– Målsättningen är att byggbranschen ska bli hälsofrämjande, så även en mindre ökning av arbetssjukdomar är oacceptabelt. Det kan vara så att stigande ålder i yrkeskåren bidrar till att antalet anmälda belastningsskador har ökat, men vi behöver analysera om det finns anledning att justera förbättringsarbetet för att arbetssjukdomarna ska fortsätta minska, så som de gjort under en längre tid, säger Berndt Jonsson.

Under 2019 inträffade tre dödsfall vid arbetsplatsolyckor som drabbade personal i privata företag verksamma inom bygg- och anläggning. Det är fem fall färre än 2018 och klart under genomsnittet för den senaste tioårsperioden.

Sammanställningen från Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd omfattar till Försäkringskassan anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar i privata byggindustrin i företag verksamma inom bygg- och anläggning. Arbetsskador inträffade under år 2019, som är anmälda och registrerade till och med sista maj 2020, ingår i redovisningen. Sammanställningen visar inte vilka av dessa anmälda arbetsskador som blir godkända.

Ta del av hela undersökningen här: https://byggforetagen.se/statistik/rapporter-arbetsskador/​

The post Allt färre arbetsolyckor i byggbranschen appeared first on Byggkontakt.

Förutom det mänskliga lidandet kostar fallolyckor samhället omkring en miljard varje år, och är ett stort samhällsproblem. Man kan inte skydda sig från allt men det är dags att arbetsplatser och institutioner ser till att ta problemet på allvar, och vanliga släta golv räcker inte. Tester från Altro visar att man med säkerhetsgolv som har rätt beläggning för det specifika ändamålet kan minska antalet halkolyckor från en på 20 till en på miljonen – siffror som talar sitt tydliga språk. Det borde vara självklart att man värnar om grupper som är mer utsatta när det gäller just halkolyckor. Äldre personer och anställda i restaurangbranschen och omsorgssektorn lider större risk än andra att halka och skada sig.

Farozoner
Våtrum och kök är typiskt platser, där tvål, schampo och matvaror gör risken att halka större. Dessutom råder det ofta ett högt tempo i t.ex. storkök och det är lätt att glida på klacken när man skyndar sig för att få arbetet utfört i tid. Golvproducenten Altro har genom årtionden testat golvbeläggningars förmåga att förhindra halkolyckor, och det man har kommit fram till talar sitt tydliga språk: om man inte ser till att välja säkerhetsgolv med specialbeläggning, så väntar olyckorna runt hörnet.

Michael Persson, som är nordisk försäljningschef för Altro, reder ut begreppen:
– Våra tester visar att risken att halka på golv där någon har spillt mjölk eller schampo är 20 gånger större, vilket inte bara gäller för vanliga vinylgolv utan även för så kallade halkfria golv. Vad våra tester också visar med all önskvärd tydlighet, är att om man ser till att välja rätt sorts säkerhetsgolv som passar för det aktuella området så kan man reducera antalet olyckor från en på 20 till en på miljonen.

Rätt golv till rätt ändamål
Många års innovation och utveckling har resulterat i Altros halkfria säkerhetsgolv som är specialanpassade för olika typer av utrymmen. I våtrum som t.ex. badrum, duschutrymmen och omklädningsrum är Altro Aquarius det givna valet och i köksmiljöer är det ”Altro Stronghold” som gäller. Att välja rätt är att värna om folks väl och ve.

The post Att falla kan förändra hela livet appeared first on Byggkontakt.

— Antalet arbetsplatsolyckor har på sex år minskat med 39 procent. I höstas hade vi tyvärr en uppgång, där fallolyckor är dominerande. Men när vi ser tillbaka så ger vårt arbete resultat och vi ser att trenden visar på färre arbetsplatsolyckor över tid. Arbetet med obligatoriska dagliga säkerhetsgenomgångar, nya säkrare hjälmar i varsel med hakremmar, time out och ny modell för chefers arbetsmiljöuppföljning ger resultat, säger Lars-Gunnar Larsson arbetsmiljöchef på NCC.

För åttonde året i rad genomför NCC Awareness Day och temat i år är att reflektera över vårt beteende och hur vi gör hälsa och säkerhet till en naturlig del av vår kultur. Arbetet avstannar klockan 09.00 på samtliga arbetsplatser på NCC:s alla marknader. En gemensam diskussion hålls på arbetsplatsen där alla ska ges möjlighet att komma med tankar och idéer om hur den egna arbetsplatsen kan bli ännu säkrare och hur man som enskild individ kan hjälpa till att skapa en säkerhetskultur.

— Vi gör så mycket rätt på NCC och de allra flesta av våra projekt genomförs utan allvarliga olyckor. Vi ska nu se till att skapa en kultur där det är självklart att använda alla de verktyg och hjälpmedel som finns, det tror jag leder oss närmare vår vision om noll olyckor varje dag, säger Lars-Gunnar Larsson arbetsmiljöchef på NCC.

Ett exempel på ett ledarskap som ställer tydliga förväntningar på ett säkert beteende som skapar en bra säkerhetskultur är NCC Stone Industry i Danmark som haft noll olyckor sedan juni 2017. Till exempel genomfördes ett pilotprojekt på ett av företagets fartyg där varje besättning skulle rapportera in ett antal observationer kring arbetsmiljön. Resultatet blev ett större engagemang och en medvetenhet om säkerhetsarbetet ombord. Pilotprojektet ledde till liknande initiativ på övriga fartyg.

— En säker arbetsmiljö är inte bara en produkt av regler och aktiviteter. Det måste komma från hjärtat och vara en levande och naturlig del av vårt arbete. Detta kommer bara att hända om cheferna kan motivera anställda genom att involvera dem i arbetet, säger Helle Rømer arbetsmiljöchef på NCC Industry i Danmark.​

The post NCC bygger säkerhetskultur för färre arbetsplatsolyckor appeared first on Byggkontakt.

Användningen av bemanningsföretag är utbredd i Sverige såväl inom det privata näringslivet som inom den offentliga sektorn. Var femte arbetsställe hyr årligen in arbetstagare. Idag finns cirka 83 000 årsarbetskrafter i personaluthyrningsverksamhet. De är ofta unga, många är oerfarna och mer än var femte person är utlandsfödd. Inom områden som tillverkning, lager och logistik och handel är andelen ännu högre. Kortare uppdrag och anställningar på olycksdrabbade arbetsplatser bidrar till att bemanningspersonal i högre utsträckning än andra är utsatta för risker på jobbet.

– Det förebyggande arbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten både hos bemanningsföretaget som har arbetsgivarrollen och kundföretaget eftersom de har arbetsledaransvaret och det konkreta arbetet utförs hos dem. Bemanningsföretagen behöver även ha kunskap om kundföretagens arbetsplatser och säkerställa att bemanningsanställda får en god introduktion samt att arbetsuppgifterna är undersökta och riskbedömda, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Drygt sex av tio arbetsställen ska åtgärda arbetsmiljöbrister
Arbetsmiljöverket har inspekterat 880 arbetsställen, varav 340 finns på personaluthyrningsföretag och 540 på inhyrande företag. De inhyrande företagen finns inom flera olika näringsgrenar, som parti- och detaljhandel, tillverkning, hälso- och sjukvård samt magasinering och andra stödtjänster till transport.

Drygt 6 av 10 inspekterade arbetsställen har fått krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet. Kraven handlar främst om att det saknas rutiner för undersökning och riskbedömning eller att de skriftliga rutiner för förebyggande arbetsmiljöarbete som finns inte fungerar i praktiken.

– Utöver bristerna i det förebyggande arbetsmiljöarbetet var det också vanligt att man hoppar över eller kortar ner introduktionen av rutiner och risker i arbetet för de bemanningsanställda, säger Heli Aarnipuro, nationell samordnare för inspektionsinsatsen.

Krav på att åtgärda brister i arbetsmiljön
Kraven mot bemanningsföretag handlar i större omfattning än kraven mot kundföretagen om företagets förebyggande arbetsmiljöarbete och rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering. Bristerna hos kundföretagen handlar oftare om att åtgärda risker och brister i den fysiska arbetsmiljön, om brister och krav om kunskaper och kompetens hos chefer och arbetsledning samt kundföretagens introduktion och instruktioner till de bemanningsanställda.

– Det tyder på att kundföretagen inte alltid har kunskaper om och känner till sina skyldigheter i arbetsmiljöarbetet vad gäller inhyrd personal. Kundföretagen behöver ha ett tätt samarbete med bemanningsföretagen innan, under och efter en uthyrningsperiod, säger Heli Aarnipuro.

Vanliga brister hos bemanningsföretag:
• brister i att undersöka och riskbedöma arbetsmiljöförhållanden för de bemanningsanställda vid uthyrning
• brister i rutiner för arbetsmiljöarbetet för att säkerställa en bra arbetsmiljö för de anställda
• brister i åtgärder och handlingsplan för att komma till rätta med bristerna i arbetsmiljön och/eller i arbetsställets systematiska arbetsmiljöarbete
• brister i introduktion av och instruktioner för de anställda

Vanliga brister hos kundföretag:
• brister i det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet att undersöka, bedöma och åtgärda arbetsmiljörisker
• brister i kunskaper och kompetens hos chefer och arbetsledning
• bristande beredskap och rutiner för första hjälpen och krisstöd
• brister i undersökning av de belastningsergonomiska riskerna i arbetet
• brister i sin skyldighet att se till att den bemanningsanställda har kunskaper om rätta arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, med mera.

Fakta:

Anställda på bemanningsföretag omfattas av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, som all anställd personal. Bemanningsföretag och kundföretag ansvarar gemensamt för den anställdes arbetsmiljö. De ska tillsammans bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete där introduktion är en viktig del. Här finns mer information och stöd om det gemensamma arbetsmiljöansvaret.

Inspektionsinsatsen omfattar 880 arbetsställen varav 340 i bemanningsföretag och 540 i inhyrningsföretag. Inspektionerna genomfördes inledningsvis mot arbetsställen som anmält arbetsskador och sedan mot bemanningsföretag som inte inspekterats tidigare samt deras kunder. Inriktningen på inspektionerna var att kontrollera brister i det praktiska systematiska arbetsmiljöarbetet – och då särskilt i introduktionen – både hos ut- eller inhyraren som t.ex. bidragit till de inträffade skadorna.

Bemanningsanställda drabbades under åren 2011-2015 av 13 arbetsolycksfall per 1 000 anställda, att jämföra med 7 arbetsolycksfall per 1 000 för samtliga branscher. För bemanningsanställda män var frekvensen 15 per 1 000. De vanligaste skadorna som drabbar bemanningsanställda sker när de kör truck eller hanterar kniv, handhållen slipmaskin, pallar och förpackningar.

Slutrapport om inspektionsinsatsen

The post Bemanningsanställdas introduktion i arbetet brister appeared first on Byggkontakt.

Utöver den statistik som Elsäkerhetsverkets rapporterar varje år innehåller Elolycksfallsrapporten 2017 en jämförelse mellan en undersökning som gjordes 2005 om elektrikers elolyckor och en motsvarande undersökning som gjorts 2017. Undersökningarna genomfördes bland 400 fackligt anslutna elektriker.

Några bakomliggande orsaker
Både de inrapporterade elolyckorna och undersökningen visar att minst 74 procent av elolyckorna hos de som arbetar med el beror på arbetsfel, så som brister i rutiner eller efterlevandet av dem. Den vanligaste orsaken till att man inte följer rutiner är slarv, 63 procent, näst vanligast är stress, 21 procent, men även tidspress och missförstånd uppges som orsak. Brister i rutiner kan vara att man inte gjort kontroll av spänningslöshet, ej frånkopplat, gjort felaktig frånkoppling eller inte vidtagit nödvändiga skyddsåtgärder. Vanligt är också att man inte gjort riskanalys och att man inte gjort rutinen ”bryt och lås”.

– Det är oerhört viktigt att fortsätta arbeta med säkerhetskultur och beteenden. Här har arbetsgivarna fortsatt en utmaning i att förbättra sitt elsäkerhetsledarskap och arbetstagarna ett ansvar att följa arbetsgivarnas rutiner, säger Jennie Andersson.

Positiva trender
Undersökningarna visar några positiva trender. Elolycksfallen bland unga som arbetar med el, 18-29 år, har nästan halverats de senaste 12 åren. Dock är det fortfarande unga som är den kategori som skadar sig oftast.
Alltfler är benägna att anmäla en elolycka än tidigare. Av de som drabbats av elolycka anmälde 71 procent det till sin arbetsgivare 2017 jämfört med endast 16 procent 2005.

– Ökad kunskap om elolycksfall och dess konsekvenser kan vara några av orsakerna till att de som arbetar med el blivit bättre på att anmäla olyckor och allvarliga tillbud, säger Jennie Andersson, teknisk expert på Elsäkerhetsverket, som lett arbetet med rapporten.

Några fakta från elolyckor under 2017

• Vanligaste typen av elolycka är strömgenomgång – 93 procent av det totala antalet anmälda elolyckor.
• Antalet elolyckor bland elektriker har senaste 12 åren minskat från 19 procent till 13 procent årligen.
• Unga personer som arbetar med el drabbas oftare än äldre av elolyckor.
• Totala antalet anmälda elolyckor har ökat med 20 procent sedan 2016.
• Vanligaste orsaken till elolyckor bland yrkespersoner är felbeteende vid arbete – 74 procent.
• De flesta av elolyckor bland yrkespersoner har rapporterats in inom verksamheterna Industrier och Elnät.
• Två personer omkom på grund av el 2017.
• Senaste 18 åren har 63 procent av dödsolyckorna skett på fritiden.

Länk till rapporten Elolyckor 2017 (pdf)

Länk till undersökningen Kartläggning av elolyckor 2017

The post Stress och slarv orsak bakom många elolyckor appeared first on Byggkontakt.

Världsdagen för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen infaller den 28 april varje år. Syftet med dagen är att lyfta frågor som rör arbetsmiljö och hälsa och att sätta fokus på att göra våra arbetsplatser säkra så att ingen behöver skadas, varken fysiskt eller psykiskt i sitt arbete. Saint-Gobain har ett gemensamt kontrakt med alla sina anläggningar och verksamheter över hela världen för att aktivt arbeta mot målen: noll arbetsrelaterade olyckor, noll arbetsrelaterade sjukdomar och noll miljöolyckor, samt minimal miljöpåverkan från sin verksamhet.

En dag vartannat år stänger koncernen den ordinarie verksamheten i hela världen samtidigt för ”EHS-dagen” då alla anställda ägnar sin uppmärksamhet åt utbildning och träning i förbättrad säkerhet och miljö.

Rapportera incidenter och bli uppmärksam på riskfyllda beteenden
Genom lättillgängliga system är var och en av Saint-Gobains medarbetare själva aktiva i det förebyggande och uppföljande arbetet för att rapportera incidenter eller riskfyllda situationer.

– Förutom vårt incidenthanteringssystem, som vi använder både lokalt, inom landet och globalt, gör vi också planerade säkerhetsbesök hos varandra på hemmaplan, kollegor emellan, för att hjälpas åt att upptäcka och bryta riskfyllda, slentrianmässiga beteenden och undvika att vi blir hemmablinda, säger Carola Mattson, QEHS-partner Weber och Gyproc i Sverige.

– Vi vill stärka vår säkerhetskultur så att alla olyckstillbud rapporteras och förebyggs men också genom att lyfta fram goda exempel och idéer, säger Carola. – Att vi hjälps åt att uppmärksamma de risker som finns i vår vardag och, inte minst, främja ett arbetsklimat där vi känner oss bekväma med att både ge och ta emot feedback i situationer med riskfyllda beteenden. – Det är först när vi hjälps åt i vardagen, som den kan bli säker på riktigt, säger Carola.

Ett arbete som aldrig tar slut
Ovanstående, tillsammans med andra insatser som Saint-Gobain Sweden AB tillämpar har gett resultat men Carola lyfter återigen vikten av det dagliga arbetet och att inte ”slappna av”.

– De rutiner som vi har jobbat med och utvecklat i mer än tio år har minskat antalet olyckor* inom Saint-Gobain Sweden från runt 20 per år till färre än fem per år. För att komma ner till noll-nivå krävs att vi fortsätter med de rutiner som tagit oss såhär långt och fortsätter att utveckla dem. – Det är ett arbete som måste pågå hela tiden och varje dag, avslutar hon.

* Med olycka avses här skada som kräver från någon form av medicinsk vård, till frånvaro längre än ett dygn, långvariga men eller värre.

FN har initierat 28 april till Världsdagen för säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, vilket infaller med den internationella dagen till minne av döda och skadade arbetstagare.

The post Säkerhet och hälsa på agendan varje dag hos Saint-Gobain appeared first on Byggkontakt.

En matros på en båt är på väg ner i ett av fartygets trapphus. Han ska in i lastutrymmet som ligger vägg i vägg med trapphuset, för att där lasta ut de sista resterna med träpellets. Det är lite kort om tid, en regnskur är på väg, och trots att han vet att det finns vissa risker i lastutrymmen och trapphus där pellets eller träflis lagrats klättrar han ner de 14 meterna. Väl nere är lastdörren svår att få upp. Här tar syret i lungorna slut och matrosen faller livlös i golvet. Alla typer av organiskt material utsöndrar kolmonoxid i kontakt med luft. Gasen är giftfri och förrädiskt nog helt luktfri.

– Det är lätt hänt att ta ett beslut att göra ett avsteg från rutinerna för att vinna lite tid. Ofta är det så olyckor händer, säger Stefan Brunnberg, arbetsmiljöingenjör på Kiwa Inspecta och säger att man i det här exemplet borde haft full koll på syrehalten innan man släpper ner någon i ett trångt trapphus där pellets finns lagrat intill.

Förra året dog 44 personer i arbetsrelaterade olyckor i Sverige. De som skadas i arbetet är runt 120 000 per år. Arbetsgivaren är enligt arbetsmiljölagen, AML, ytterst ansvarig för den arbetsmiljö de erbjuder, förklarar Stefan Brunnberg. Och att hjälpa till att göra arbetsplatserna säkra är något Kiwa Inspecta gärna gör.

– För vår del handlar det bland annat om att hjälpa kunderna att följa regelverken. Att påpeka att ”här jobbar ni högre än två meter och behöver skyddsräcken”, eller att föreslå utbildning i ett nytt regelverk för personalen.

Att jobba med arbetsmiljö handlar först och främst om att göra riskbedömningar. Stress och pressade tidplaner är de största riskfaktorerna, berättar Stefan.

Kiwa Inspecta får idag många förfrågningar kring säkerhet och arbetsmiljö, och ambitionen är att växa och utveckla området. Det är inte alltid lätt att hålla sig à jour med bestämmelserna. Kiwa Inspecta håller regelbundet utbildningar för anläggningsägare i nya föreskrifter. Stefan Brunnberg tycker sig se ett skifte i kulturen på många arbetsplatser – både hos arbetsgivare och hos personal – att ställa krav på sin arbetsmiljö och säkerheten. Konsekvenserna av att någon kanske halkar, skadar sig och blir borta från jobbet är ofta kostsamma, både för den som halkat och för arbetsgivaren. Allvarligare incidenter kan dessutom få rättsliga påföljder med utredning av både polis och arbetsmiljöverket som påföljd.

– Samtidigt måste man våga visa upp exempel och prata om olyckor och säkerhetsrisker. På så sätt kan vi lära oss av varandra. Det är svårt att ha kontroll på precis allt, men det är viktigt att hela tiden utvecklas och bli bättre på att förebygga tillbud.

Stefan Brunnberg

Och det gäller inte bara kunderna. Även Kiwa Inspecta är en arbetsplats och den personal som är ute i fält arbetar i väldigt skiftande miljöer – från att besikta hissar i bostadsrätter till extrema miljöer med buller, damm och trånga utrymmen. Stefan berättar att allt fler kunder vill veta att deras leverantörer jobbar säkert och hållbart.

– Vi är ett företag som ska ligga i framkant, och det ska gälla även vår egen arbetsmiljö. Våra provnings- och besiktningssingenjörer gör alltid en riskbedömning när de åker ut till kund. Det kan handla om ifall det finns tillräckligt med belysning eller rätt säkerhetsutrustning som andningsskydd eller brandsläckare på plats. Men i slutänden är det bara de själva som kan avgöra om man kan arbeta där eller inte.

Kiwa Inspecta har också inlett ett arbete med målet att bli certifierade enligt ISO 45001, vilket är en standard för arbetsmiljöarbete. Standarden bidrar till att säkerställa att arbetsmiljöarbetet utförs strukturerat och systematiskt i hela organisationen, från företagsledningen till enskilda medarbetare.

Under tiden pågår ett systematiskt arbetsmiljöarbete med t.ex. skyddsronder som är rutin på alla Kiwa Inspectas kontor och ett system som hanterar alla incidenter, där man hela tiden trimmar hur man jobbar. Ute på de flesta arbetsplatser, oavsett bransch, är det vanligast med fallolyckor – till exempel att man snubblar eller halkar. Så även för Kiwa Inspectas personal, och alla incidenter ska rapporteras och följas upp.

– Nästan ingen incident är för liten för att rapportera in i systemet. Det är så vi lär oss och kan åtgärda brister – både för oss själva och för våra kunder.

• • Visste du att:
  • Den 28 april är det Internationella arbetsmiljödagen, initierad av FN:s organisation för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor: Internationella arbetsorganisationen (ILO). Dagen ska sätta förebyggande arbetsmiljöarbete i blickfånget och uppmärksamma anställda som förolyckats i arbetet.
  • Kiwa Inspecta bidrar till ett säkrare samhälle genom besiktning, provning och certifiering. Under 2017 utförde Kiwa Inspecta 350 000 besiktningar.
  • Enligt ILO dör 2,3 miljoner personer i världen varje år på grund av arbetsplatsolyckor eller på grund av att de drabbas av någon sjukdom som är kopplad till jobbet.

Text: Anna Gullers

The post Stress och pressade tidplaner stora riskfaktorer i arbetsmiljön appeared first on Byggkontakt.

Uppgifterna kommer från en rapport från AFA Försäkring som sammanställt skadestatistik från sin databas. Med rapporten vill AFA Försäkring sprida information och medverka till förebyggande arbete för att minska riskerna för fallolyckor.

Olycksdrabbade yrkesgrupper

De mest vanliga fallolyckorna är fall i samma nivå, fall från höjd samt fall i trappa. Yrkesgrupperna där det sker mest är bland annat inom bygg, betongarbete och anläggning samt industriarbete. Det är också vanligt inom vårdsektorn, barnomsorg, lokalvård, fönsterputs och fastighetsskötsel.

Ålder och kön spelar roll

Statistiken visar att fallolyckorna är mindre vanligt bland yngre arbetare än äldre. Åldersgruppen 56-64 år har högst olycksstatistik. I den gruppen tar det också ofta längst tid att återhämta sig vilket innebär en hög kostnad för samhälle, individ och arbetsgivare.

Det finns även skillnad ifråga om kön gällande de olika olyckstyperna. Vid fall i samma nivå är det flest kvinnor som drabbas medan männen sticker ut i fall från höjd.

Skillnaden beror på att fall från samma nivå oftast sker bland exempelvis undersköterskor, fritidspedagoger och lokalvårdare där kvinnor är mer representerade. Fall från höjd sker oftast från byggnadsställningar och stegar i mansdominerade yrken som byggnadsarbetare, målare och industriarbetare.

Hur förebygger vi olyckorna?

Riskanalyser av arbetsplatsen såväl inomhus och utomhus är grundläggande. Till exempel sker 60% av fallolyckorna i samma nivå utomhus under november till februari vilket beror på halka. Därför är snö- och halkbekämpning viktigt där medarbetare rör sig.

Entréer vintertid och regniga perioder ska hållas halkfria och så torra som möjligt. Förslagsvis med ett system av olika mattor:

• En eller två skrapmattor innanför eller direkt utanför entrén är bra för att skrapa av smutsen. Vätan samlas sedan upp med en kombimatta följt av en avslutande högabsorberande torkmatta.

Vilka skor som används inom arbetet är lika viktigt anser vi:

• För utomhusarbete inom yrken som bygg och anläggning november till februari är skyddskänga Sievi AL Hit 6+ eller Monitor Tornado S3 HRO CI SRC och Monitor Polar S3 HRO CI SRC smarta val för ett bra grepp. För ett bra grepp vid arbete inomhus inom vård eller lokalvård är till exempel Monitor M Express O2 eller Monitor Gallardo lämpliga.

Ifråga om fall från höjd är utbildningar självklara för många arbetsplatser men fler behöver dem.

• Personal bör få regelbundna fallutbildningar och fallskyddsutbildningar som kan erbjudas.

Läs mer om rapporten från AFA Försäkring: Fallolyckor på arbetet

The post Rapport om fallolyckor på jobbet visar riskgrupper appeared first on Byggkontakt.

Cyklister är den trafikantgrupp som sedan 2008 har flest antal skadade i vägtrafikolyckor som behövt vård på sjukhus i mer än ett dygn. Flest antal skadade finns bland singelolyckor men de absolut allvarligaste olyckorna sker i kollision med motorfordon.

– Vi har en stor utmaning framför oss nu när regeringen har satt målen att både öka cyklingen och samtidigt klara nollvisionsmålet att minska antalet allvarliga skador med 25 procent fram till 2020, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare vid If.
Men nu visar ny sammanställd statistik från försäkringsbolaget If på tre åtgärder som radikalt skulle minska antalet skadade och dödade cyklister i trafiken.

Hastighetssänkningar räddar liv
Risken för svåra till dödande skador är högst på 70-90 vägar. Ifs statistik visar svart på vitt att den hastighetssänkning som skett i tätort under de senaste åren haft en positiv effekt med mindre allvarliga skador på vägar där hastigheten sänkts från 50-60 km/h till 30 eller 40 km/h. I takt med hastighetssänkningen har andelen medelsvåra till svåra skador minskat med drygt 20 procent.

– Konsekvenserna blir mindre allvarliga och allvarlighetsgraden i personskadan är starkt kopplat till hastigheten, även om det är svårt att säga om antalet olyckor minskat då vi samtidigt inte kunnat jämföra med hur många som cyklat, säger Irene Isaksson-Hellman.

Säkrare övergångar för cyklister i rondeller
Åtta av tio olyckor sker i korsande situationer mellan cyklist och bilist, i synnerhet när cyklisten kommer från en korsande cykelbana eller cykelfält.
Ifs detaljerade statistik visar att en av de vanligaste konfliktsituationerna inträffar när en cykelbana korsar en väg innan en rondell. Då har bilisten fokus till vänster och cyklisten kan komma på en korsande cykelbana från höger. Eftersom bilisten saktar ner inför rondellen missuppfattar cyklisten bilistens avsikter.

– Rondeller byggs i rask takt med syfte att underlätta flödet av trafik och få bort korsningsolyckor i hög hastighet, men här vi måste hitta bättre sätt att göra överfarten trygg för cyklisterna, säger Irene Isaksson-Hellman.

Separerade cykelvägar
I våra storstäder ser olyckorna lite olika ut, beroende på att infrastrukturen skiljer sig åt.
Krockar mellan bil och cykel sker betydligt oftare på sträckor som inte ligger i anslutning till en korsning i Stockholm än i exempelvis Göteborg. I Stockholm är cykelfält vanligare och dessa är, till skillnad från cykelbanor, inte fysiskt separerade från vägen där bilarna kör.

– Bilar skär ibland in på cykelfältet och har inte uppsikt över cyklister som kommer där. Likaså serman att ’dooring’, att cyklisten kör in i en bildörr som öppnas, är betydligt vanligare i Stockholm och Malmö än vad det är i Göteborg, säger Irene Isaksson-Hellman.
Vid dörrning är arm- och axelfrakturer vanliga, det har även skett dödsolyckor om cyklisten landat olyckligt på huvudet.

– Att Stockholm har fler cykelfält beror på att staden är trängre. Men det skulle gå att förbättra säkerheten för cyklisterna genom att alltid färgmarkera cykelfälten, och att skapa en standard så det är samma färg som gäller i hela Sverige, säger Irene Isaksson-Hellman.

Vanligaste olyckorna mellan cykel och personbil
Antal olyckor mellan cykel och personbil i Ifs databas, olyckor som skett i Sverige mellan 2005-2016, identifierade via trafikförsäkringen: 1 744
Olyckor vid korsande situationer: 78,6 % (1371)
Olyckor där cykel och bil delat samma vägbana, både i samma riktning eller mötande: 10,6 %, (184)
Dörrning: 4,6 % (81)
Övriga olyckor: Inkluderar parkeringsplats, backning etc: 6,2 % (108)

If har skapat en unik databas med information om olyckor mellan cyklister och personbilar genom att utgå från försäkringsskador på bilar som har en trafikförsäkring i If. Idag innehåller databasen 1 744 unika olyckor som inträffat mellan 2005 och 2016.

Tidigare har forskarna bara kunnat förlita sig på officiella polisrapporterade data där cyklisterna är underrepresenterade, och data från akutsjukvården, där detaljer kring olycksförloppet saknas.

The post Så ser de vanligaste cykelolyckorna ut appeared first on Byggkontakt.

I kommuner och landsting orsakades nära 20 procent av alla godkända arbetsolycksfall år 2014–2016 av hot och våld. Kontaktyrken, det vill säga yrken där man arbetar med människor, är mer utsatta än andra.

– Det gäller särskilt undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter med flera, som tillhör den största yrkesgruppen i kommun- och landstingssektorn. Där ser vi en hög andel olyckor med hot och våld och flest antal olyckor under tidsperioden 2014–2016, säger Therese Ljung, analytiker på AFA Försäkring.

Fler kvinnor drabbas
– Hot och våld stod för 20 procent av de godkända arbetsolycksfallen för kvinnor under treårsperioden. För män var motsvarande siffra 16 procent. Olyckorna är dessutom fler till antalet bland kvinnor, vilket beror på att fler kvinnor jobbar i yrken där hot och våld förekommer, säger Therese Ljung.

Lärare och skolledare sticker ut i statistiken
Statistiken visar att även lärare och skolledare drabbas av hot och våld, där orsakades 24 procent av samtliga olyckor 2014–2016 av hot och våld, vilket kan jämföras med yrkesgruppen undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter med flera där hot och våld orsakade 27 procent av alla arbetsolycksfall.

”Jag blev biten när jag skulle ge medicin”
Skötare, vårdare och boendestödjare påverkas i hög utsträckning. Dessa yrkesgrupper arbetar med rehabilitering och vård av patienter inom psykiatrisk vård och missbruksvård, samt med personer med funktionsnedsättning.

– I de här grupperna uppstår hot och våldsituationer ofta slumpartat och väldigt plötsligt. Vanliga händelser beskrivs exempelvis som: ”Aggressiv patient slog mig i ansiktet”, ”Jag blev biten när jag skulle ge medicin” och ”Behövde låsa in mig efter hot från utåtagerande patient”, säger Therese Ljung.

Stor variation i landet
– Vi ser även att det finns regionala skillnader med en stor spridning i landet av andelen arbetsolycksfall orsakade av hot och våld under åren 2014–2016. Lägst andel hade Gotlands län, Värmlands län och Jämtlands län. Högst andel hade Örebro län, Östergötlands län och Dalarnas län.

– Arbetsolycksfall orsakade av hot och våld är fortfarande vanligt förekommande. Det är därför viktigt att fortsättningsvis följa och beskriva utvecklingen av hot och våld på den svenska arbetsmarknaden, säger Anna Weigelt, chef för Analysavdelningen på AFA Försäkring.

Fakta om AFA Försäkrings statistik om hot och våld
På afaforsakring.se finns den senaste rapporten ”Hot och våld i kommun- och landstingssektorn”.

The post Hot och våld i kommun- och landstingssektorn appeared first on Byggkontakt.