Kristina Hagström – Hälsostrateg

Sjukskrivningar är ett stort samhällsproblem. Bakom de höga sjuktalen finns både ett stort mänskligt lidande – och enorma kostnader. Enligt Skandias nya rapport Samhällsförlusten av sjukskrivningar uppgick kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar till hela 64 miljarder kronor 2018. Kostnaden är 10 miljarder mer än den för Sveriges försvar och krisberedskap samma år.

– Det är uppenbart att dagens vård som fokuserar på insatser som sätts in när det redan är för sent inte räcker. Nu behövs en offensiv från våra politiker för att våga investera och satsa på det förebyggande hälsoarbetet, fortsätter Kristina Hagström.

Fortsatt ökning av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa
I takt med att den psykiska ohälsan har ökat har sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa också stigit markant i Sverige, från 30 procent 2010 (kvartal 1) till 48 procent 2019 (kvartal 1). Den största ökningen har skett i Gotlands län där psykisk ohälsa har gått från att vara diagnosen bakom 23 procent av alla sjukskrivningar första kvartalet 2010 till 48 procent samma kvartal 2019.

Kostnaden för sjukskrivningar orsakade av psykisk ohälsa var totalt 30,7 miljarder kronor för hela landet 2018. Om de minskade med bara en tredjedel skulle samhället kunna spara mer än 10 miljarder kronor per år. Det motsvarar löner till fler än 25 000 sjuksköterskor.

– Trösklarna till samtalsterapi för de som är på väg in i psykisk ohälsa måste sänkas och tillgängligheten måste kraftigt förbättras. Vi ser också att det behövs fler hälsovägledare som kan se till att individer inte hamnar mellan stolarna, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström.

Andel sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa, första kvartalet respektive år:
Källa: Försäkringskassan och Skandias beräkningar

Topp 5 län där psykisk ohälsa har ökat mest:

Hela rapporten Samhällsförlusten av sjukskrivningar hittar du här.

Så är beräkningen gjord
Rapportens samhällsekonomiska beräkningar utgår från de sjukskrivningsdagar då sjukpenning och rehabiliteringspenning betalas ut, det vill säga sjukskrivningsperioder längre än 14 dagar som berättigar till dessa ersättningar. Kostnaderna för de första 14 sjukdagarna som betalas av arbetsgivaren är inte inräknade. Beräkningarna begränsas till att uppskatta värdet av inbetalade skatter som går förlorat då arbete inte utförs under dessa sjukdagar. De inkluderar inte själva kostnaderna för vård eller utbetalningarna av sjuk- och rehabiliteringspenning. Uträkningen för samhällsförlusten av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa baseras på antagandet att psykisk ohälsa står för lika stor andel av samhällsförlusten med sjukskrivningar som andelen av Försäkringskassans registrerade sjukskrivningsepisoder.

The post Ny rapport: Sverige förlorar 64 miljarder på sjukskrivningar – psykisk ohälsa står för varannan diagnos appeared first on Byggkontakt.

Fotograf: Länsförsäkringar / Porträtt på Kristina Ström Olsson som är Hälsostrateg på Länsförsäkringar

Förståelsen för ohälsa i arbetslivet varierar beroende på var den sitter. Är det kroppen som drabbas upplever de allra flesta (90 procent) att det finns en förståelse medan endast ett fåtal (7 procent) anser att det inte finns någon förståelse. När det gäller psykisk ohälsa är det tyvärr färre (72 procent) som upplever att det finns en förståelse, och fler (21 procent)som känner att förståelse saknas.

Samhällets syn på sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har förändrats till det bättre. Men det finns fortfarande skillnader. Nästan åtta av tio anser trots allt att synen på sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa förändrats under de senaste tio åren. Hälften anser att det inte är lika skamfyllt som för tio år sedan och knappt tre fjärdedelar anser att en anledning till förändringen kan vara att vi pratar mer om psykisk ohälsa idag.

Något fler i åldern 29 år och yngre, anser att det inte finns förståelse för psykisk ohälsa jämfört med de äldre. Det är också färre i den yngre åldersgruppen som upplever att de kan prata med sin chef om psykisk ohälsa.

– Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning, och den ligger dessutom bakom ökningen av långa sjukskrivningar. Vi behöver ta den psykiska ohälsan på allvar och kunna prata öppet om den på våra arbetsplatser. Målet måste förstås vara att det inte ska vara någon skillnad alls i hur man som arbetsgivare ser på psykisk och fysisk ohälsa, eller vilka insatser man gör för att hjälpa den drabbade på jobbet, säger Länsförsäkringars hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

Undersökningen visar också på en del regionala skillnader. Skåne, Örebro och Jämtland sticker ut på så vis att så många som 25 procent eller fler anser att det inte finns någon förståelse för psykisk ohälsa, jämfört med ett genomsnitt för hela riket på 21 procent.

Tips för ökad förståelse kring psykisk ohälsa:

1. Skapa ett gott arbetsklimat som främjar öppen kommunikation chef-medarbetare och medarbetare emellan.
2. Arbeta systematiskt med arbetsmiljöfrågorna. Ha nolltolerans när det gäller kränkningar och mobbning. Både chef och medarbetare har ett ansvar.
3. Främja hälsa på arbetsplatsen genom ovanstående punkter samt genom möjlighet till återhämtning och vardagsrörelse. Prova promenadmöten och att ta trappan i stället för hissen.

Fråga: Upplever du att det finns förståelse för psykisk ohälsa i arbetslivet, med psykisk ohälsa menar vi depression, oro, ångest och stressrelaterad ohälsa såsom utmattningssyndrom?

Frågan uppdelat på ålder:

Läs mer i bifogat dokument med siffror från undersökningen.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes genom webbintervjuer med drygt 7 000 privatpersoner i åldern 18-79 år. Undersökningen är genomförd av Novus, på uppdrag av Länsförsäkringar. Undersökningen finns nedbruten på 23 regioner/län.

The post Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa i arbetslivet appeared first on Byggkontakt.