Bravida, med fler än 11 000 anställda i Norden, kommer implementera det nya verktyget från Dalux i samtliga divisioner i Norden. Med det nya verktyget kommer Bravidas projektverksamhet få tillgång till uppdaterade ritningar i kombinerad 2D/3D-miljö direkt i telefonen eller surfplattan. Initialt kommer Bravida främst att använda verktyget för att genomföra egenkontroller, nyttja digitala ritningar och dela dokument.

• -Vi är mycket nöjda med det här avtalet och vi valde Dalux lösning av flera olika anledningar. De har väldigt goda referenser från andra byggbolag i Norden och produktmässigt kunde de presentera en beprövad, användarvänlig och stabil mjukvarulösning, vilket är viktigt för oss då verktyget ska användas så brett. Något som också tilltalade oss var att de har ett starkt fokus på att kontinuerligt utveckla och anpassa produkten efter Bravidas och branschens behov, säger Johan Olsson, Chef Produktionsstöd på Bravida och koncernansvarig för inköpet av Dalux.
• -Vi förväntar oss att verktyget kommer ge ett positivt utfall inom flera områden och enligt den interna potentialbedömningen ser vi att vi kommer få en förbättrad kunddokumentation, en ökad kvalitetssäkring, bättre informationsdelning i projekten och även nöjdare kunder, säger Johan Olsson.

Dalux växer i Norden
Företaget bakom Bravidas nya IT-verktyg, det danska BIM-företaget Dalux, är glada över att avtalet med Bravida är i hamn. Med kontraktet stärker Dalux sin position ytterligare på den expansiva nordiska marknaden.

• -Vi är glada och stolta över att få Nordens största installationsföretag som kund och det är ett tydligt bevis på att vår lösning erbjuder det som efterfrågas och att den går att lita på. Då både Bravida och Dalux är starkt representerade i Norden är det här en matchning vi tror stenhårt på, säger Janni Raundahl, chef för Dalux i Sverige.
• Danmarks nästa supersjukhus byggs med hjälp av 3D-teknik 

Vid byggnationen av Danmarks nästa supersjukhus, DNV Gødstrup, används Dalux 3D-teknik av de anställda. Det nya sjukhuset, beläget norr om Herning, ska stå klart 2020. Jesper Andersen från Bravida i Danmark, projektledare vid byggnationen, har använt tekniken sedan 1 november 2016.

• -För oss är den här tekniken enormt bra då vi har många projektdeltagare på plats. Med tekniken kan de nu hålla reda på vad som ska fixas, se var flaskhalsarna är och vem som är ansvarig för att problemen åtgärdas. Även de som inte har vetskapen kan se och följa upp, säger Jesper Andersen.
• -Just nu har jag cirka 2000 kvalitetssäkringspunkter dokumenterade och när jag är färdig räknar jag med att ha omkring 10 000. När det är så mycket att hålla reda på är det väldigt smidigt att samla allt i ett verktyg och som alla på bygget har tillgång till. Det är med andra ord stor skillnad mot hur vi tidigare arbetade, då vi främst löste sådant här med e-post, säger Jesper Andersson.

Dalux, med huvudkontor i Köpenhamn, Danmark, har under det senaste halvåret gått från 20 till 55 anställda och deras BIM Viewer är idag den mest nedladdade byggapplikationen i Norden.

Läs mer om Dalux TwinBIM på www.dalux.com.
Läs mer om DNV Gødstrup på http://www.dnv.rm.dk

The post Bravida tar sikte mot framtiden med dansk 3D-teknik – tecknar nordiskt avtal appeared first on Byggkontakt.

Vetenskapsrådet beviljar utbildningsforskare vid Högskolan i Gävle nätverksbidrag för nordiskt samarbete. Medel har beviljats till en serie workshops på temat ”Från design till praktik. Skolmiljöer i ett Nordiskt perspektiv”, i samarbete med Islands universitet, Aarhus universitet i Köpenhamn, Umeå Universitet och Universitet i Oslo. Forskarmöten och skolbesök kommer att genomföras i samband med alla workshops.

De inbjudna är utbildningsforskare, historiker, arkitekter och praktiker, som representanter för det Europeiska nätverket DRAPES (Design, Research and Practice in Educational Spaces) där Anneli Frelin och Jan Grannäs från forskargruppen STORIES ingår.

Tillräckligt lika och olika
De nordiska länderna är alla välfärdsstater, med omfattande utbildningssystem, vilket skapat ett stort behov av skolbyggnader och gjort att Norden har många skolor. Tanken är nu att forskare, arkitekter och verksamma i skolan ska få möjlighet att träffas och diskutera och göra jämförelser.

– Det är det som är så intressant med det nordiska, vi är tillräckligt lika för att det ska vara meningsfullt att jämföra och tillräckligt olika för att det ska vara intressant att göra det, säger Jan Grannäs.

Produkter av sin tid
Jan beskriver hur skolbyggnader historiskt skiljer sig och säger att det räcker med att titta på Gävle. Hur Vallbacksskolan som är byggd på tidigt 1900-tal är en typ av byggnad, Solängsskolan en 50-talsbyggnad och att det sedan finns andra typer av skolbyggnader som är byggda senare.

– Man brukar säga att skolor är produkter av sin tid. Det kan ju ha varit ganska progressiva och kanske rent av radikala ideal som legat till grund för hur man utformade dem, men nu 50 år senare kan de vara väldigt svåra att arbeta i.

– En skolbyggnad inte nödvändigtvis är bra eller dålig i sig, det beror på vilken slags undervisning som ska bedrivas där och med vilka resurser, säger Anneli Frelin.

Allaktivitetshus
Befolkningen växer i Sverige och vi står inför enorma investeringar i befintliga och nya skolbyggnader, det blir snabbt hundratals miljoner kronor, säger Jan. Då räcker det inte med ett resursutnyttjande från kl 8 till 15, utan kanske från 8 till 20, eller 8 till midnatt.

Det blir vanligare att föra in andra verksamheter i anslutning till skolbyggnader, det kan vara bibliotek, kulturcentrum och möteslokaler.

– Det blir intressant att se om man även i övriga Norden bygger på det sättet.

Ett kunskapssamhälle
Jan säger att samhället förändras och digitalisering har hög prioritering i den svenska skolan. Man ser därför till att bygga upp mycket kring teknologi och nätverk. Eleverna har datorer och lärplattor och på en del håll så börjar man också frångå traditionellt sätt att schemalägga.

Han tycker sig se vissa tendenser när det kommer till utformningen av skolor, med ganska stora uppglasade ytor och att man, till viss del, släppt gamla korridorer med salar och försöker hitta andra sätt att utforma skolbyggnaderna.

– I de yngre årskurserna kommer eleverna vistas i en skola på grund av omsorgsbehovet. När man kommer upp i de högre åldrarna så är det inte givet att eleverna kommer att vara på en skola i samma utsträckning. Inom högre utbildning ser vi en ökad andel av olika varianter av distansutbildning.

– I projektet ska vi lära av varandra i Norden, hur vi kan utveckla hållbara skolor i framtiden, också ekonomiskt och socialt hållbara. Då är det viktigt att tänka efter, så att de håller i 50 år och inte bara i 10-15 år, säger Jan Grannäs.

The post Nordiskt samarbete för framtidens skolor appeared first on Byggkontakt.

Det blir dyrt med nationella skillnaderna i byggregler; merkostnaden är 360 miljoner SEK enbart i Sverige vad gäller nybyggnation.2)  Det kostar också med dålig inomhusmiljö för nordborna, som vistas inomhus 80 % av tiden. Byggrelaterad ohälsa kostar idag 4 miljarder SEK/året bara i Finland 3).

– Vi vill förändra dagens ohållbara situation med så vitt skilda förutsättningar. Det försvårar för byggföretag, som agerar på den nordiska marknaden att arbeta effektivt och styra mot miljö- och klimatmål, säger Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige som ansvarar för Svanen och EU Ecolabel.

Han har därför tillsammans med Anna Forsberg, chef Gröna affärer, Skanska Sverige, Johnny Kellner, miljö- och klimatstrateg Veidekke Sverige, Mattias Lundgren, vd NCC Boende, sammanställt en handlingsplan där de pekar ut viktiga områden för ett ökat nordiskt samarbete kring hållbart byggande.

Handlingsplan för ett hållbart byggande i Norden:

1)                  Nordisk harmoniserat av modeller att beräkna energianvändning kWh/m2/år.

2)                  Nordisk harmonisering av modeller för att beräkna primärenergifaktorer

3)                  Nordisk harmonisering av energideklaration av nybyggda hus.

4)                  Långsiktig färdplan med mål för minskad energianvändning.

5)                  Ökat kunskapsutbyte och forskning i Norden

6)                  Nordisk byggmaterialbank för giftfritt boende.

7)                  Krav på ökad spårbarhet och mätbarhet av byggmaterial; ”loggbok”.

8)                  Fungerande incitament för uppföljning av kommunala byggkrav.

–    Politiker och beslutsfattare måste agera för en mer enhetlig nordisk arena och en långsiktig färdplan för minskad energianvändning. Här i Sverige riktar vi uppmaningen till bostadsminister Stefan Attefall – riv hindren för ett hållbart byggande och sikta på att Norden ska bli världsledande! säger Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige.

Källor:

1)Resultatet för ett hus i Danmark blir med danska indata 24 kWh/m2 och år om huset placeras i ett klimat motsvarande Lunds. Med svenska indata blir resultatet 72 kWh/m2 och år för samma hus beläget i Lund. (källa: Kellner, miljö- och teknikchef Veidekke, 2014)

2) Nordic Innovation, Nordiska rådets utskottsförslag A 1588/näring).

3) Revisionsutskottets betänkande, 1/2013 rd (Fi) Fukt- och mögelproblem i byggnader ReUB 1/2013 rd — Ö 5/2013 rd

Bilden: Ragnar Unge

The post Handlingsplan för hållbart nordiskt byggande appeared first on Byggkontakt.