I den lilla orten Obbola har röken från industrin bolmat i över 100 år. I dag äger SCA fabriken som har växt i omgångar. Från början tillverkades enbart sulfatmassa i fabriken och 1975 invigdes världens bredaste pappersmaskin.

Med projektet som går under namnet Aurora står fabriken inför sin största upprustning någonsin. SCA har inlett en miljöprövning av en möjlig investering i en ny pappersmaskin. Om allt går som planerat kommer produktionen öka från dagens 450 000 ton kraftliner per år till 850 000 ton. Kraftliner är ett kraftigt och oblekt papper som utgör ytskiktet i wellpapp.

Bakgrunden till den planerade produktionsökningen är förstås att efterfrågan och därmed priserna på kraftliner ökat. Det har gjort produktionen mycket lönsam. Enligt Umeå kommun väntas investeringen hamna någonstans mellan sex och nio miljarder kronor.

Vid så pass stora investeringar görs förstås en rad utredningar. Om Aurora blir av kommer ett intensivt byggarbete pågå i två till tre år. För att minimera olyckor och tillbud behövs därför en gedigen planering av säkerhetsarbetet. Så när beslutet om förprojekt var taget kontaktade projektledarna på SCA Obbola Norconsultaren Johan Larsson som är HSE-specialist, vilket betyder att han är specialist inom hälsa-, miljö- och säkerhet. Johan var nämligen en av Sveriges kanske mest lämpade personer att utföra arbetet. Han hade tidigare varit säkerhetsansvarig vid om- och tillbyggnaden av SCA Östrand, en av de största industriinvesteringarna någonsin med sina 7,8 miljarder kronor.

– Målet med mitt säkerhetsarbete är främst att säkerställa att alla som arbetar i fabriken kommer hem oskadda till sina familjer, säger Johan Larsson som nu är säkerhetsansvarig i förprojekt Aurora vid SCA Obbola.

Läs hela intervjun med Johan i Norconsult Idag 

The post En titt på säkerheten i miljardprojekt appeared first on Byggkontakt.

Foto: Norconsult

LiVE Norconsult är vår gemensamma värdegrund och beskriver vårt förhållningssätt när vi samarbetar med våra kollegor, kunder och samarbetspartners. På detta baseras vår medarbetarundersökning där årets resultat sticker ut i konkurrensen när det gäller trivsel, samarbete och inte minst utvecklingsmöjligheter.

Norconsult expanderar stort med fler kontor, nya medarbetare och spännande uppdrag. Vi arbetar aktivt med att ge medarbetarna rätt förutsättningar till att göra sitt bästa och trivas på jobbet, vilket de verkar hålla med om: trivsel, (83 av 100) samarbetsklimat (82 av 100) och nöjdheten över professionella utmaningar i arbetet (81 av 100) hamnar högt i mätningen.

– I takt med att vi växer ansluter fler samhällsbyggare sig till oss, där de både kan forma sin egen arbetstillvaro och samtidigt vara en del i ett större sammanhang genom vår koncerntillhörighet. Hos oss kan man dra nytta av samarbete inom teknikområdena både lokalt och nationellt, vilket också ger förutsättningar att tillsammans hitta kreativa lösningar i uppdragen, säger VD Ljot Strömseng som är mycket nöjd med årets siffror.

På Norconsult arbetar alla med att skapa ett bra företagsklimat varje dag. Vår positiva kultur – eller Norconsultandan som vi själva kallar den – smittar bevisligen av sig. 9 av 10 medarbetare är stolta över att jobba på företaget och lika många skulle rekommendera oss som arbetsplats.

– Vi tror på en flexibel verksamhet som bygger på tillit, driv och som tar till vara på goda idéer från medarbetarna, säger Norconsults HR-chef Charlotte Wikman. Det är jätteroligt att se att vårt medvetna arbete ger utdelning – det är ju våra kollegor som skapar detta tillsammans, avslutar hon.

The post Hos Norconsult växer samhällsbyggare appeared first on Byggkontakt.

Foto: Anna Sundström

Sävehuset tillhör gymnasieskolan i Visby och byggdes på 1970-talet. Fyra decennier senare stod byggnaden inför ett omfattande ombyggnadsbehov, så stort att åtgärderna betraktades som en nybyggnad – på befintlig stomme. Norconsults arkitekter har varit delaktiga i hela processen från programskiss till färdig bygghandling och kan nu titulera sig vinnare av Gotlands arkitekturpris.

Juryns motivering
Ombyggnaden av det tidigare F-huset till lokaler för Wisbygymnasiet och Kulturskolan, har förvandlat en nedgången institutionsbyggnad från sjuttiotalet till ett samtida och välkomnande kunskapshus. Rumsutformning, färgsättning och inredning samverkar till en måttfull och genomtänkt helhet med generösa gemensamma ytor, fina studierum och behagliga dagsljusinfall från nyupptagna taklanterniner och glaspartier. Utvändigt presenterar sig ombyggnaden med nya burspråk i träpanel som bryter upp den tidigare monotona fasaden. Wisbygymnasiets och Kulturskolans många elever, personal och pedagoger har fått en byggnad att vara stolta över. Sammantaget är projektet ett lovvärt exempel på en väl genomförd ombyggnad och ett förnuftigt återbruk.

Bidragen har nominerats av kommunens medborgare. Av 12 förslag har 5 gått vidare till en jury bestående av Gotlands stadsarkitekt och ledamöter från byggnadsnämnden. Vinnaren utsågs idag vid byggnadsnämndens sammanträde. Julia Hjortmyr Grabe, arkitekt på Norconsult, var på plats för att ta emot utmärkelsen.

– Det här gläder oss enormt mycket. Det var en komplex men rolig uppgift att omvandla den befintliga byggnaden till en modern och välfungerande arbetsplats och skolmiljö. Vi har på ett sätt redan fått en stor belöning i form av positiv bekräftelse från verksamheten efter drygt ett år i bruk. Men en nominering från allmänheten – och dessutom en vinst – är naturligtvis oerhört glädjande, säger Julia. Sävehuset har projekterats och certifierats enligt Miljöbyggnad Guld, bland annat genom valet av sunda material men även genom att uppfylla en god nivå gällande inomhusmiljö och energi­hushållning. Utöver Sävehuset finns det endast två ombyggnadsprojekt i Sverige som har fått betyget Guld.

Konceptet för den nya gestaltningen har varit att öppna upp byggnaden, att tillföra en tydlig huvudentré samt skapa en samlande vertikal kopp­ling mellan våningsplanen.

– Vi lade mycket tid och energi på den nya planlösningen, byggnadens flöden samt att få in bättre ljusinsläpp. Tillsammans med vår beställare på Region Gotland hade vi siktet inställt på Miljöbyggnad Guld. Tack vare bra ett samarbete och den höga ambitionsnivån lyckades vi nå det här fina resultatet, avslutar Julia.

The post Norconsult vinner Gotlands Arkitekturpris appeared first on Byggkontakt.

Det nya VA-systemet går från Lulsundet, Bergviken till Skurholmen. Projektet har pågått i sex år och där vissa etapper har varit komplicerade att lösa t ex en ny cirkulationsplats med två stycken gång- och cykelbroar. På hela sträckan har VA-systemet förnyats och förstärkts och idag betjänar det även det nya bostadsområdet Kronandalen. Stort fokus i projektet har varit att hitta tekniska lösningar så att bygget kunde genomföras på så skonsamt sätt som möjligt både för miljön och närboende i området.

Förutom VA-projektering och projektledning har Norconsult ansvarat för projektets miljökonsekvensbeskrivning och alla tillståndsansökningar till Mark- och miljödomstolen. Norconsults geotekniker har ansvarat för analyser för att de stora VA-ledningarna ska kunna läggas inom det planerade området. Den största ledningen är spillvattenledningen som har en diameter på 1,6 meter. Dessutom har Norconsults landskapsarkitekter sett till att området bidrar till en vackrare stad.

Under arbetets gång har alla Lulebor som gillar att promenera längs strandpromenaden och Hälsans stig fått leta andra vandringsleder. Men nu när projektet är klart har strandpromenaden blivit mer attraktiv än tidigare. Området har fått nya gång- och cykelvägar och nya träd som ska skapar trivsel och bullerskydd.

– Området utmed Lulundskanalen har fått ett lyft med avskärmade sittplatser, nytt gångstråk, lekplats mm, berättar Leif Palage uppdragsledare för Östra länken. Och den nya gångbron och nya dragningen av cykelvägen har gjort den vackra miljön mer tillgänglig utmed kanalen, fortsätter han.

The post Infrastrukturprojekt vann Årets bygge appeared first on Byggkontakt.

• ”Att ena dagen jobba med att ta fältprover ute i vildmarken eller ute på en fjord för att nästa dag ta prover på en parkeringsplats inne i Oslo centrum känns väldig spännande”
• – Man måste våga sig på förändring för att utvecklas och det är väldigt positivt att få jobba utomhus hela tiden, säger Heléne. På en tankbåt får man rycka in lite här och var så maskiner och olja känns inte ett dugg främmande, fortsätter hon.
• Om drygt en månad följer Michaela Eriksson Helénes exempel. Efter 7 år i London, som bland annat personlig tränare, var det dags för Michaela att flyta hem till Sverige och Borås. Hon trivdes gott i London men längtade efter att bo nära familjen igen. Under tiden hon funderade på vad hon ville jobba med så hamnade hon på ICA men ett jobb utomhus som inte var så inrutat hägrade. När Norconsult Fältgeoteknik sökte personal så kände Michaela att det skulle vara det perfekta jobbet för henne.

• – Jag vet att alla jobb inte är spektakulära och ser fram emot variationen, säger Michaela. Att ena dagen jobba med att ta fältprover ute i vildmarken eller ute på en fjord för att nästa dag ta prover på en parkeringsplats inne i Oslo centrum känns väldig spännande, säger Heléne med ett leende.

Norconsult är ledande inom utvecklingen i branschen vilket ställer höga krav på utrustning och personal. Företaget har verksamhet både i Norge och Sverige från norr till söder.

• – Vår verksamhet är väldigt intressant och det är kul att vi som företag kan locka tjejer till oss, säger Daniel Johansson, teamchef för Fältgeoteknik i Norge. Och jag är övertygad om att en blandad arbetsgrupp kommer att bidra till en positiv känsla i gruppen, avslutar han.

The post Norconsult Fältgeoteknik spräcker nollan appeared first on Byggkontakt.

Foto: Norconsult

Dalabanan förbinder Dalarna med Västmanland, Uppland och Stockholmsregionen. Utmed banan finns elva kommuner med totalt 430 000 invånare, och Dalabanan berör dessutom ytterligare kommuner via anslutande banor. För att minska restiden på banan behöver trimnings- och kapacitetshöjande åtgärder vidtas på sträckan. För Rosshyttan innebär åtgärderna att två tåg på max 750 meter skall kunna mötas och få samtidig infart. Mötestiden blir därmed kortare. Dessutom skall högsta hastigheten genom stationen höjas till 160 km/h för passerande tåg.

Norconsults uppdrag innebär åtgärder i alla teknikgrenar inom järnväg och leverans av ett förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad. Uppdraget skall vara slutfört hösten 2018 för att möjliggöra byggstart 2019.

Tony Strandberg, teamchef för Spår & Järnvägsteknik på Norconsult, är glad över att ha vunnit projekteringen.

– Vi är stolta över att det fortsatta förtroendet från Trafikverket, och att få fler möjligheter att visa vår höga kompetens inom signalteknik, säger Tony.

The post Norconsult vinner nya uppdrag på Dalabanan appeared first on Byggkontakt.

Illustration: Mattias Dellmo, Norconsult

– Problemet är att ytterligare stålbalkar och pelare tar utrymme. Dess­utom kan det innebära att installationer i taket måste göras om, för att inte tala om grundläggningen som behöva förstärkas, säger Erik Skansebo som är civilingenjör på Norconsult.

En mer modern förstärkningsteknik är att armera med kolfiber. Materialet består av tunna lager kolfiber i form av laminat som limmas med epoxi på befintlig konstruktion, vilket gör att nya stålbalkar och pelare kan undvikas. Ett tre millimeter epoxilimmat skikt ger samma draghållfasthet som en 18 centimeter tjock stålbalk.

Materialet är lätt att transportera, kräver inga svetsarbeten och kan belastas efter bara några timmar. Kolfiberförstärkningen är så pass lätt att konstruktören kan göra omfattande förstärkningar utan att ta hänsyn till vikten. Stålbalkens vikt blir annars ett problem i sig att ta hand om.

– För arkitekten innebär det en enorm frihet eftersom planlösning inte påverkas. På så sätt kan kostnader dras ner, säger Erik.

Det som talar mot materialet är limmet som släpper vid höga temperaturer och därför måste brandskyddas i vissa miljöer. Brandskyddet och materialet i sig är dyrt, så det gäller att hitta rätt ändamål.

– I projekt med större volym eller hård tidspress blir kolfiber mer fördel­aktigt, avslutar Erik.

The post Många fördelar med kolfiber som förstärkningsmaterial appeared first on Byggkontakt.

Bilden: I november 2017 påbörjades en så kallad termisk behandling för att sanera marken efter den gamla nedlagda kemtvätten.

Under 1950-talet började stadsdelen Halvorstorp, strax utanför centrala Trollhättan, ta fart. Expansionen var ett resultat av Saabs framgångar med serietillverkning av bilar. Vid den här tiden slog Kemiska snabbtvätten på Tunhemsvägen upp sina portar. Den blev snabbt populär och hade som mest 20 anställda. Tvätt med tuffa fläckar hämtades med lastbilar runt om i Västergötland och lämnades på Tunhemsvägen.

Efter flera framgångsrika år slog snabbtvätten igen sina dörrar 1974. Ungefär 17 år senare köpte en familj den till synes charmiga gamla byggnaden som inte hade några synliga spår efter kemtvätten. Men när resterna från en gammal bensinmack skulle saneras upptäcktes även andra kemikalierester på tomten.

Miljöförvaltningen lät en konsult göra en studie över föroreningarna och deras spridning inom och invid tomten. Snart stod det klart att hälsofarliga tetrakloreten fanns i grundvattnet under fastigheten.

Enligt en tidigare anställd hade de använt sådana kemikalier på kemtvätten och eftersom byggnaden inte var ansluten till det kommunala avloppsnätet dumpades restvatten i ett dike intill huset.

Tetrakloreten är ett lösningsmedel som fortfarande används av kemtvättar för att lösa tuffa fettfläckar. Dessvärre är vätskan cancerframkallande, mutagen, reproduktionsstörande och miljöfarlig.

Till familjens förskräckelse indikerade föroreningsstudierna att halterna i marken var så höga att det var farligt att gräva i jorden. Men halterna inne i huset ansågs inte vara lika hälsofarliga. Efter att länsstyrelsen klassat området som ett av landets mest förorenade motiverades ändå en sanering för att undvika spridning.

Under år i ovisshet var familjen tvungen att bo kvar. De fick inte sälja fastigheten under tiden studier och sanering pågick. De kunde heller inte flytta tillfälligt då de inte kunde betala för dubbelt boende. Eftersom kemtvätten var nedlagd sedan länge fanns ingen att ställa till svars. Trollhättans stad arrenderade till slut fastigheten och tog på sig huvudmannaskapet för sanering och ordnade annat boende åt familjen.
I samma veva beviljades kommunen omkring 50 miljoner kronor av staten för att sanera området.

Men innan saneringsarbetet kunde sätta igång kopplades Norconsult in för att genomföra alla miljökontroller.
– Vi hittade ytterligare ett förorenat område med rester från bensinmacken som inte var ordentligt sanerad, säger Sofia Lindblom som är miljökonsult på Norconsult.

Så småningom kunde all förorenad jord inom det utsatta området grävas bort ner till berggrunden.

– Vid schaktningen lösgjordes mycket ångor och vi tog bland annat många luftprover. Men vi överskred aldrig några riktvärden, säger Hans Diechle, Norconsults miljökonsult som utfört mätningar på plats.

Därefter fylldes schakthålet igen med lager som skulle förhindra de giftiga ämnena att stiga upp till ytan.

I november kunde slutligen en så kallad termisk behandling påbörjas. Det är en sällsynt metod som bara använts ett fåtal gånger tidigare i Sverige. Nu har ett 60-tal hål borrats 20 meter ner i markytan. Hålen har fyllts med värmeelement som ska värma upp berget till en temperatur på upp till 700 grader. På så sätt ska det kontaminerade porvattnet koka och stiga upp till ytan där vakuumpumpar suger in ångorna som renas via ett kolfilter innan de släpps ut i luften igen.

– Uppvärmningen kommer pågå under fyra månader. Därefter fortsätter vi med kontrollmätningar i ytterligare två år innan vi avlägger vår slutrapport till Naturvårdsverket, säger Hans.

Familjen som bodde på den kontaminerade tomten har lämnat de jobbiga åren och den till synes charmiga byggnaden bakom sig.

– Det finns oerhört många förorenade områden i Sverige. En gammal industrilokal kan vara lockande att göra om till bostadshus. Fast det kan vara bra att göra en egen miljöinventering innan husköpet. Ett tips är att kontakta miljökontoret och fråga om de har någon information om marken eller byggnaden, säger Sofia.

The post Kemtvättens smutsiga spår appeared first on Byggkontakt.